Toleranzia uppmärksammades nyligen i samband med det framgångsrikt genomförda tox-programmet med TOL2, en läkemedelskandidat som addresserar den stora och växande behandlingsmarknaden för myastenia gravis. Det är en starkt expanderande marknad, där vi nåtts av flera viktiga nyheter på senare tid. BioStock har tagit en närmre titt.

Myastenia gravis (MG) är en autoimmun och neuromuskulär sjukdom som kännetecknas av muskelsvaghet och trötthet, med allvarlig påverkan på patienters fysiska förmåga och livskvalitet. Sjukdomen beror på en skadad kommunikationen mellan nerv och muskel vilket minskar musklernas förmåga till effektiv sammandragning.

Fram till 2017 var alla MG-patienter beroende av en rad off label-behandlingar, det vill säga behandlingar med läkemedel som inte är specifikt utvecklade för sjukdomen. Godkännandet av den första specifikt utvecklade biologiska MG-behandlingen, AstraZenecas C5-hämmare Soliris, medförde ett förbättrat alternativ för svårbehandlade patienter.

Stor marknad på framväxt

Sedan dess har flera läkemedel nått marknaden, däribland Ultomiris, som är AstraZenecas egen långtidsverkande uppföljare till Soliris. Ytterligare ett tillskott till behandlingslandskapet är Argenx Vyvgart, som lanserades 2023 och som redan visat sig vara en värdig konkurrent med en försäljning under 2023 på nästan 1,2 miljarder USD. Sammanlagt sålde dessa läkemedel under fjolåret för cirka 7,3 miljarder USD, och även om Soliris och Ultomiris också används i andra indikationer så vittnar siffrorna om att marknaden för nya läkemedel inom MG är betydande. Prissättningen för nya läkemedel mot sjukdomen är kommersiellt attraktiv och ligger generellt på över 200 000 USD per patient per år.

I somras godkändes även belgiska UCBs Rystiggo. Behandlingen är den första som samtidigt riktar sig mot båda de två vanligaste patientgrupperna inom MG; de som utvecklat antikroppar mot acetylkolinreceptorn (AChR) samt de som utvecklat antikroppar mot det muskelspecifika tyrosinkinasproteinet (MuSK). Bolaget fick nyligen även godkänt för Zilbrysq, en C5-hämmare som vuxna patienter med AChR-antikroppspositiv MG kan administrera själva i hemmet, i stället för att behöva få det via infusion.

Stort intresse bland investerare

Med stort medicinskt behov kommer även ett stort intresse bland investerare, där vi den senaste tiden fått se två större transaktioner inom fältet. I samband med fusionen mellan de båda amerikanska utvecklingsbolagen Cartesian Therapeutics och Selecta Biosciences i november genomfördes även en kapitalinjektion på drygt 60 MUSD. Därmed är man redo att ta sitt CAR-T-cellsprojekt Descartes-08 genom fas III.

En större kapitalrunda fick vi nyligen även se i privata Cour Pharmaceuticals, som stärktes med 105 MUSD inför den fortsatta utvecklingen av sin immuntoleransplattform. Här utvecklas bland annat MG-projektet CNP-106, med förhoppningen att man med kandidaten ska kunna omprogrammera immunförsvaret och på så sätt återställa tolerans och en fungerande nerv-muskel-kommunikation. Bolaget har tidigare lyckats licensiera ut projekt baserat på plattformen. 2019 ingicks avtal gällande glutenintoleransprojektet TAK-101 med japanska Takeda värt upp till 428 MUSD plus royalties.

Många kommande behandlingar liknar de redan godkända

Fortsätter vi titta på behandlingar under utveckling så består den sena pipelinen till stor del av läkemedel med verkningsmekanismer som liknar de som nyligen godkänts. I början av februari fick vi positiva fas III-resultat från Johnson & Johnson och deras nipocalimab, som primärt är tänkt att ta upp kampen med ovannämnda Vyvgart, då de båda substanserna riktar in sig mot samma receptor. Ytterligare konkurrens med samma mål kan även komma från Immunovant och deras batoclimab, där fas III-resultat ligger precis runt hörnet.

Resultatbesvikelse från Chugai

Men det har inte bara varit positiva nyheter inom fältet. Nyligen fick vi se ett bakslag gällande Enspryng från japanska Chugai Pharmaceuticals. Läkemedelskandidaten är en så kallad IL-6-hämmare, som redan är godkänd för behandling av den autoimmuna sjukdomen NMO-spektrumtillstånd. Ambitionen var att etablera Enspryng även inom MG, men nysläppt data från bolagets fas III-studie nådde inte upp till förväntningarna, vilket fick aktien att backa på Tokyobörsen.

En annan NMO-spektrumtillståndsbehandling som även utvärderas inom MG är Horizon Therapeutics Uplizna, där fas III-resultat väntas under sommaren. Den här behandlingen är tänkt att ersätta antikroppsbehandlingen Rituximab, som primärt används vid behandling av cancer och ledgångsreumatism, men som även används off label inom MG.

Medicinskt behov fortfarande stort

Riktar vi blickarna mot bolag med projekt som befinner sig i tidigare utvecklingsstadier hittar vi bland annat danska NMD Pharma. Deras kandidat NMD670 syftar till att förbättra signalöverföringen mellan nerv och muskel och på så sätt få bukt med den muskelsvaghet som karaktäriserar MG. Nyligen fick man godkänt från myndigheterna att inleda sin fas IIb-studie, som är tänkt att köras i USA och Europa.

I samma utvecklingsfas hittar vi även Kyverna Therapeutics, som har tagit fram en CAR T-cellsbehandling vid namn KYV-101. Läkemedelskandidaten fick nyligen en Fast Track-stämpel av det amerikanska läkemedelsverket FDA, en tydlig signal på att det medicinska behovet inom MG fortfarande är stort.

Toleranzia siktar på en botande behandling

Gemensamt för alla godkända läkemedel för MG och samtliga ovan nämnda läkemedel under utveckling, utom Cour Pharmaceuticals, är att de endast riktar sig mot symptomen hos MG patienter, utan att påverka den underliggande sjukdomsorsaken. Dessa läkemedel har oftast en generell effekt på hela immunsystemet, med en mängd biverkningar som följd.

I motsats till dessa siktar svenska Toleranzia på att specifikt återställa immunförsvarets tolerans mot acetylkolinreceptorn som är det kroppsegna muskelprotein som förstörs vid MG. I Toleranzias fall vill man med läkemedelskandidaten TOL2 blockera endast den del av immunsystemet som felaktigt angriper och förstör receptorn, medan övriga delar av det livsviktiga immunsystemet förblir opåverkat och fullt fungerande. Till stöd för detta har bolaget starka prekliniska data från en sjukdomsmodell i MG.

Toleranzias vision är att på det här sättet faktiskt bota sjukdomen, vilket i så fall skulle innebära ett paradigmskifte inom MG, och en möjlighet till stark positionering för bolagets läkemedelskandidat TOL2, där dagens behandlingar bara lindrar symptomen. Efter lovande prekliniska data förbereder bolaget just nu för en fas I/IIa-studie, som väntas starta någon gång under det andra halvåret 2024.

Värt att notera är att tidigare nämnda Cour Pharmaceuticals med sin plattform har ett liknande angreppssätt med kandidaten CNP-106, som är baserad på nanopartiklar. I nuläget är det enligt Toleranzia oklart vilka prekliniska data som stödjer Cour Pharmaceuticals approach inom MG, men de kan vara intressanta att hålla koll på för alla som följer det svenska bolagets resa.