Alzinova meddelade framgångsrika topline-resultat från fas Ib-studien med vaccinkandidaten ALZ-101 i Alzheimers sjukdom förra veckan. Beskedet fick bolagets aktie att lyfta med över 20 procent. Den fullständiga analysen av studiedata förväntas vara klar under Q1 2024. BioStock kontaktade vd Kristina Torfgård för en kommentar.

Alzinova, ett biofarmaföretag med fokus på behandlingar mot Alzheimers sjukdom, driver för närvarande två projekt. Dels det sjukdomsmodifierande vaccinet ALZ-101, i klinisk fas Ib, dels den prekliniska monoklonala antikroppen ALZ-201.

Milstolpe uppnådd i fas Ib-studien med ALZ-101

Fas Ib-studien, som inkluderar 26 patienter och är uppdelad i två delar, undersöker två olika dosstyrkor. Den 29 november nådde Alzinova en milstolpe i utvecklingen av ALZ-101 genom att rapportera positiva topline-resultat från fas Ib-studiens A-del.

Denna del av studien genomförs med syftet att utvärdera säkerhet och tolerabilitet efter upprepad dosering med vaccinkandidaten hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom.

Topline-data visar att studien uppfyllde det primära målet för säkerhet och tolerabilitet och vaccinkandidaten visade fortsatt god tolerabilitet och acceptabel säkerhetsprofil med hög immunresponsfrekvens.

Vd kommenterar de positiva topline-resultaten

BioStock tog kontakt med bolagets vd, Kristina Torfgård, för att få veta mer.

Kristina, vilka är de viktigaste slutsatserna du kan dra så här långt från A-delen av studien, innan den slutliga analysen kan avrapporteras nästa år?

– Jag är mycket nöjd över att studien mötte det primära målet, vilket är säkerhet och tolerabilitet vid upprepad dosering av ALZ-101. Dessutom visar data på en hög frekvens av immunrespons det vill säga de flesta patienterna utvecklade specifika antikroppar mot de giftiga oligomererna samt att de patienter som behandlats svarade med antikroppsnivåer som ökade med antalet givna doser.

– När det gäller säkerheten fick alla patienter genomgå undersökning med magnetröntgen för att detektera ARIA-E (ödem i hjärnan) och ARIA-H (mikroblödning i hjärnan). Denna typ av bieffekter kan förekomma vid antikroppsbehandling mot peptiden Aβ. ARIA-H kan förekomma spontant hos individer med mild kognitiv störning eller Alzheimers sjukdom. Kliniska studier på antikroppar mot Aβ har tidigare visat en förhöjd risk för både ARIA-E och ARIA-H som ett resultat av behandlingarna. I vår fas Ib studie har vi analyserat A-delen och där uppvisade endast en patient tecken på en något förstorad mikroblödning som denne patient hade redan innan studien, en så kallad ARIA-H, men ingen ARIA-E kunde detekteras i patienterna.

Hur påverkar detta era pågående diskussioner med regulatoriska myndigheter och potentiella partners?

– Dessa resultat stärker givetvis vår position i diskussioner med både regulatoriska myndigheter och potentiella partners. Att kunna presentera data från en välkontrollerad studie på patienter med Alzheimers sjukdom är inte bara en viktig milstolpe för oss utan också en viktig del i utvecklingen av ett sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers. Detta är alltså information som vi tar med oss inför kommande regulatoriska interaktioner och i patinering diskussioner.

– Vi ser nu fram emot den slutliga analysen, där vi även kommer att kunna se utfall på flera olika effektmått. Med bra fullständiga resultat planerar vi en ansöka om så kallad ”Fast Track” designation hos FDA. Vilket är en process som underlättar utvecklingen och påskynda granskningen av nya terapier i USA.

Hur ser dina förväntningar och målsättningar ut för förlängningsdelen (del B) av fas Ib-studien?

– Förlängningsdelen, eller B-delen som vi benämner den, innebär att alla patienter blir erbjudna aktiv behandling med den högsta dosen av ALZ-101 under en 20-veckorsperiod. Patienterna följs sedan under 48 veckor. Vi räknar med att den sista patienten får sin sista dos under början av 2024. B-delen av studien syftar till att ge information om långsiktig säkerhet och tolerabilitet, den långsiktiga immunresponsen, samt information om effekt på biomarkörer och kognitiva funktioner. Detta kommer givetvis att vara mycket värdefull information för designen av och vid ansökan om att starta en fas 2 studie.

I ett pressmeddelande konstaterar du att ni har potential att revolutionera behandlingen av Alzheimers. För nytillkomna läsare – hur skulle du beskriva ert behandlingskoncept och hur det skiljer sig från redan marknadsgodkända läkemedel och sådana under utveckling?

– Först vill jag poängtera att det fortfarande inte finns något botemedel mot Alzheimers sjukdom. Visserligen har de första läkemedlen för sjukdomsmodifiering nyligen blivit godkända i USA, men det är fortfarande en lång väg att gå för att verkligen effektivt behandla och förhindra utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Alzinovas inriktning är att ta fram vaccin- och antikroppsbehandlingar som specifikt riktar in sig på de giftiga ansamlingarna av amyloid-beta i form av oligomerer i hjärnan, en av de bakomliggande orsakerna till Alzheimers sjukdom. Andra behandlingar riktar sig mot större ansamlingar av amyloid-beta, så kallade plack i hjärnan, vilka tros innehålla såväl skadligt som ofarligt protein.

– Genom en vaccination med ALZ-101 genererar kroppen antikroppar mot de skadliga oligomererna. Antikropparna förväntas då oskadliggöra oligomererna och på så sätt skyddas hjärnans synapser från att ta skada vilket skulle kunna bromsa Alzheimers sjukdom. Potentiellt skulle det även kunna stoppa utvecklingen av Alzheimers, vilket vore helt unikt.

Hur ser du på biverkningsprofilen för ALZ-101

– Vi förväntar oss att en vaccination med ALZ-101 skall innebära en lägre risk för biverkningar såsom ödem i hjärnan. Man ska ha i åtanke att det rör sig om en mycket skör patientgrupp och därför är jag övertygad om att en högre specificitet har en större potential än behandlingsmetoder med en bredare inriktning. Det hägrande målet är att framtidens Alzheimer-patienter skall kunna få en behandling med en bättre effekt och med färre eller inga biverkningar, jämfört med de behandlingsalternativ som finns idag. Det är höga ambitioner, men vi menar att de vilar på en solid preklinisk grund.

Avslutningsvis, hur skiljer sig administrationsformen från andra behandlingar?

– Ett vaccin kan ju ges till patienter på ett mycket tidseffektivt sätt genom en enkel injektion inom primärvården eller i hemmet av en sköterska. Andra behandlingar är tidskrävande och kräver sjukhusvård. Ser man till samhällskostnaderna så ökar dessa kraftigt för att kunna behandla patienter med en antikroppsbehandling vilket leder till att färre patienter kan behandlas. Eftersom Alzinovas vaccin kan lätt administreras jämfört med en antikroppsbehandling skulle det kunna sänka vård- och samhällskostnaderna och möjliggöra för fler att få vård.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev