Samtliga patienter har fått sin sista dos i förlängningsdelen av Alzinovas fas Ib-studie med vaccinkandidaten ALZ-101 mot Alzheimers sjukdom. Bolaget hoppas att redan i höst kunna presentera mer information om hur en längre tids behandling med ALZ-101 påverkar säkerhet och tolerabilitet. Parallellt pågår förberedelserna för kommande fas II-studie. BioStock kontaktade vd Kristina Torfgård och Development Project Director Stefan Pierrou för en kommentar.

Alzinova vill bromsa eller till och med stoppa utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Idag finns ingen botande behandling mot sjukdomen som 30 miljoner människor i världen lider av, och trots att de första läkemedlen för sjukdomsmodifiering nyligen har godkänts i USA, finns det fortfarande mycket att bevisa.

Det som Alzinova ser som en potentiell framgångsfaktor är att man har nischat sig och därmed förväntar sig att ha större chanser att lyckas, jämfört med bredare angreppssätt mot Alzheimers sjukdom. Bolagets läkemedelskandidat ALZ-101 riktas nämligen specifikt mot de giftiga ansamlingarna av amyloid-beta i form av oligomerer i hjärnan.

Medan många branschkollegor riktar sig mot större ansamlingar av amyloid-beta i hjärnan, även kallade plack, ska vaccinet ALZ-101 specifikt angripa de skadliga oligomererna Målet är att kroppen ska generera egna antikroppar som kan oskadliggöra oligomererna och därmed skydda hjärnans synapser från skador.

Positiva data förlängde klinisk studie

I maj 2023 meddelade det Mölndalbaserade biofarmabolaget att en andra interimanalys genomförts av den pågående kliniska fas Ib-studien med ALZ-101. Analysen visade på positiva data med fortsatt god säkerhet och tolerabilitet samt ett tydligt immunologiskt svar. Baserat på dessa positiva data beslutade man att genomföra en förlängningsdel (del B) av den pågående studien. Syftet var att ge information om långsiktig säkerhet och tolerabilitet, immunrespons, samt om effekt på biomarkörer och kognitiva funktioner.

Nyligen kunde Alzinova meddela att samtliga patienter som deltar i B-delen har fått sin sista fjärde och sista dos. Bolaget hoppas att redan i höst kunna presentera mer information om hur en längre tids behandling med ALZ-101 påverkar säkerhet och tolerabilitet.

Framsteg har även gjorts i A-delen av fas Ib-studien. Under hösten 2023 nådde bolaget en viktig milstolpe med positiva topline-resultat som visade att studien uppfyllde såväl det primära målet – en fortsatt god tolerabilitet och säkerhetsprofil – som det sekundära målet, en hög immunresponsfrekvens. Läs mer här.

Kommentar från bolaget

BioStock kontaktade Alzinovas vd Kristina Torfgård samt Development Project Director Stefan Pierrou för att få veta mer om kommande utvecklingssteg, i väntan på att resultatet från B-delen kan offentliggöras.

Kristina, för att ställa era hittillsvarande framsteg i perspektiv till tidigare studier inom Alzheimers sjukdom – hur har utfallet blivit för andra kandidater? Vad talar för att Alzinova kommer att lyckas?

– Fram till idag har mer än 140 läkemedelskandidater prövats i drygt 180 kliniska studier för behandling av Alzheimers sjukdom. Tyvärr är detta ett sjukdomsområde med allt för många misslyckanden. Sedan 2003 har 98 procent av de kliniska prövningarna inom Alzheimers misslyckats, vilket visar en nedslående framgångsfrekvens på 2 procent. Även om kliniska prövningar är svåra i sig är Alzheimers sjukdom en komplicerad sjukdom, och det finns gemensamma problem i just dessa prövningar som har orsakat så många misslyckade försök. Det som är vanligt är att man går för snabbt in så kallade pivotala fas 3-studier. Detta medför till exempel en otillräcklig testning av den kliniska effekten och felaktigt val av läkemedelsdosen. Även valet av biomarkörer kan man konstatera har varit svårt, men här har det hänt mycket de senaste åren och där ser jag i stället stora möjligheter för både att ställa diagnosen och att följa effekten i såväl kliniska studier som för marknadsförda produkter.

– Det kanske viktigaste är också att se inom vilka områden som man lyckats. Det är hitintills endast läkemedelskandidater som går mot amyloid-beta som har lyckats med sina studier. Alzinovas kandidater går mot amyloid-beta och dessutom mer specifikt på de giftiga oligomererna i hjärnan. Det är en viktig framgångsfaktor anser vi då detta talar för att våra kandidater kommer att ha en bättre effekt men även bättre säkerhet och tolerabilitet. Såhär långt har vi fina data från A-delen i vår fas Ib-studie som visar på fördelaktig säkerhet och tolerabilitet vilket är lovande för framtiden.

Stefan, ni kommer nu att följa patienterna från B-delen under 48 veckor och parallellt genomföra en analys inför fas II-studien under hösten 2024, innan B-delen är färdigrapporterad. Vad är syftet med denna analys?

– En stor del av B-delen består av uppföljning efter det att sista provtagningen och testningen av patienterna redan är utförd. Anledningen till detta är att vi har blivit ålagda av den finska läkemedelsmyndigheten (Fimea) att följa patienterna under lång tid, längre än vad vi från början planerade, för deras säkerhet. Detta innebär att vi, för att kunna planera vår fas II-studie, har en möjlighet att läsa större delen av både säkerhet och effektresultaten tidigare än vid studiens slut. Det kommer framförallt hjälpa oss att välja dosnivåer och administrationsfrekvens av vaccinet för att maximera effekt med bibehållen säkerhet samt andra aspekter på studiedesign. Detta innebär att vi kan krympa tiden till studiestart och därmed korta utvecklingstiden för detta lovande vaccin mot Alzheimers.

Avslutningsvis, hur säkerställer ni att studiedesignen för den kommande fas 2-studien blir så optimal som möjligt?

– I vår fas Ib-studie som vi genomför på patienter med Alzheimers sjukdom, har vi jobbat med en adaptiv design. Det vill säga att vi har under studiens gång kunnat lägga till ytterligare delar i den redan pågående studien och därmed maximerat informationen som vi nu får ut från studien. Ett alternativ hade varit att genomföra flera studier men detta alternativ är betydligt bättre då det är snabbare och mer kostnadseffektivt. Detta gör att vi redan nu i den första studien samlar på oss data från flera olika dosstyrkor av vaccinkandidaten ALZ-101 samt information om längre tids behandling och på så sätt kan vi optimera designen av vår fas II-studie, kommenterar Kristina.

– Dessutom har vi inhämtat kunskaper från andra kliniska prövningar i Alzheimerfältet vilket är en fördel när vi skall starta fas II-studien. Det är viktigt att lära sig från lyckade men även misslyckade studier. Det är många beslut som skall fattas på ett ganska tidigt stadium, allt från val av klinisk forskningsorganisation att samarbeta med, tillverkare av vår produkt till regulatorisk strategi. Vi har i vår fas Ib studie ett antal kognitiva tester och provtagningar för relevanta biomarkörer i både blod men också i ryggmärgsvätska vars resultat kommer bli viktiga för vår design av fas II-studien, avslutar Stefan.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev