Alzinova har genomfört en fördjupad analys av data från den första delen av den pågående fas Ib-studien i Alzheimers sjukdom, vilken indikerar att vaccineringen har en positiv effekt på biomarkörer associerade med Alzheimers sjukdom. Detta är mycket lovande, menar Alzinovas medgrundare och CSO Anders Sandberg, som i en intervju med BioStock framhåller att bolaget nu står bättre rustat inför kommande fas II-studier.

Alzinovas vaccinkandidat ALZ-101 angriper en av de bakomliggande orsakerna till Alzheimers sjukdom – giftiga ansamlingar av amyloid-beta-oligomerer i hjärnan. Vaccinationen gör att kroppen genererar antikroppar som oskadliggör de skadliga substanserna.

Fas Ib-studie uppdelad i tre delar

Bolagets pågående fas Ib-studie är uppdelad i tre delar, A1, A2 och B, där tre olika dosstyrkor undersöks. Del A1 genomfördes för att utvärdera säkerhet och tolerabilitet vid upprepad dosering av två doser av vaccinkandidaten ALZ-101 hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Bolaget har baserat på de positiva data från A1 delen även startat A2 delen där en högre dos studeras.

Förlängningsdelen (B) syftar till att ge mer information om ALZ-101 efter en utökad behandlingsperiod. Nyligen kommunicerade Alzinova att samtliga patienter som deltar i B-delen har fått sin sista fjärde och sista dos. Bolagets vd Kristina Torfgård och Development Project Director Stefan Pierrou kommenterade framstegen i en intervju med BioStock. Läs mer här.

Fördjupad analys pekar på positiva effekter

I slutet på januari meddelade Alzinova utfallet av en komplett analys av datasetet från den första delen (A1 delen) av fas Ib-studien. Analysen bekräftade de positiva topline-resultaten från i höstas samt att ALZ-101 tolereras väl och är säker. Den bekräftade även en hög frekvens av immunrespons  och att patienterna som behandlats med ALZ-101 svarade med antikroppsnivåer som ökade med antalet givna doser.

Nu har Alzinova genomfört ytterligare analyser av studiedata från A1-delen. I denna fördjupade genomgång av data har man undersökt explorativa effektmått, såsom biomarkörer relaterade till Alzheimers sjukdom.

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och University College London samt vetenskaplig rådgivare till Alzinova, ser indikationer på en potentiell effekt av vaccineringen. Zetterberg kommenterade nyheten i ett pressmeddelande:

»Resultatet från Alzinovas analys av biomarkörer i fas 1b-studien är mycket lovande. Att vi kan observera en effekt på biomarkörer i ryggmärgsvätskan tyder på att vaccinet har en terapeutisk effekt. Jag tror på Alzinovas utveckling av ett läkemedel som angriper de giftiga småklumpar av amyloid som kallas oligomerer, och jag ser fram emot resultaten från kommande kliniska studier på vaccinkandidaten.«

CSO kommenterar

BioStock kontaktade Alzinovas medgrundare och CSO, Anders Sandberg, för att få veta mer om vad den nya analysen visade.

Först och främst, varför är biomarkörer intressanta och vilka biomarkörer utvärderar ni i fas Ib-studien?

– En biomarkör fungerar som ett mått på en sjukdomsprocess. Det kan vara ett ämne som kan mätas i blod eller ryggmärgsvätska. Inom Alzheimers finns det ett flertal mätbara biomarkörer, framför allt i ryggmärgsvätska, som förändras i takt med att sjukdomen förvärras. De vi har tittat närmare på i den första analysen är bland annat varianter av proteiner som ökar då man utvecklar sjukdomen, samt ett par andra markörer som mäter inflammatoriska processer i hjärnan. Själva syftet med dessa markörer är att få en tidig indikation på om man slår på sjukdomsprocessen eller inte, och om läkemedlet är säkert.

Kan du berätta om de observationer ni har gjort rörande dessa biomarkörer?

– I den första analysen jämfördes de olika grupperna rakt av, det vill säga placebo, lågdos och högdos. Denna analys visade dock ingen större skillnad mellan grupperna även om det fanns trender i data. Vid en andra analys grupperade vi individerna efter hur starkt antikroppssvaret var. Då framkom att högre mängder antikroppar har större effekt på de biomarkörer som är associerade med Alzheimers sjukdom än vad lägre mängder antikroppar har. Detta tyder på att antikropparna påverkar sjukdomsprocessen i Alzheimers.

Ni fortsätter alltså att succesivt addera ny kunskap kring er vaccinkandidat ALZ-101. Vilken betydelse spelar dessa ackumulerade data inför kommande fas II-studier?

– Just denna data hjälper oss att designa fas II-studien och specifikt vilka biomarkörer som skall studeras samt hur vi utformar våra primära och sekundära mål i studien. Till detta kommer titerdata från A1-, A2-, och B-delen av fas I-studien som hjälper oss att säkerställa att dosen och administrationsintervallet är optimalt i fas II.

Er vetenskapliga rådgivare Henrik Zetterberg – som är en världsauktoritet inom alzheimerforskningen – menar att man redan kan se tecken på att ALZ-101 har en terapeutisk effekt. Vad är din kommentar till detta?

– Jag håller med. Dessa biomarkörer är väletablerade indikatorer på underliggande Alzheimers sjukdom. Kan de reduceras i ryggmärgsvätska antyder det starkt att sjukdomsprocessen påverkats. Vad som är extra intressant i sammanhanget är att till skillnad från andra terapier mot Amyloid-beta går inte ALZ-101 mot placken. Så det är sannolikt att effekten kommer av en annan, helt unik, verkningsmekanism där andra giftiga former av Amyloid-beta angrips.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev