Biomedicinbolaget Xintela, som utvecklar nya och bättre behandlingsmetoder inom regenerativ medicin och cancer, har under hösten förstärkt organisationen med nyckelkompetenser inom affärsutveckling inför kommande kommersialisering av bolagets innovationer. I gårdagens delårsrapport poängterade vd Evy Lundgren-Åkerlund också att man går framåt enligt plan inom bolagets två fokusområden, ledbroskskador och hjärntumörer. De första resultaten från den pågående ledbroskstudien på hästar i USA väntas i slutet av året. Data från studien förväntas dels kunna utgöra underlag för en ny behandling för i första hand tävlingshästar, men bör också ge en god indikation om potentialen att ta behandlingen vidare till människa. Även inom cancer, där man initialt inriktat sig på den allvarliga hjärncancerformen glioblastom, går utvecklingen enligt bolaget planenligt framåt.   
Sedan Xintelas övertecknade nyemission och börsnotering på Nasdaq First North har fullt fokus legat på den forskningsintensiva interna och externa verksamheten. Redan innan börsnoteringen kunde bolaget presentera lovande forskning, där man i samarbete med en amerikansk forskargrupp visat att behandling av skadat ledbrosk med genterapi kan göras mer effektiv genom att använda en av Xintelas patentskyddade antikroppar. De lovande forskningsresultaten publicerades i den internationella tidskriften Molecular Therapy — Methods & Clinical Development.
Från möss till hästar
I en preklinisk studie som gjordes på möss med ledbrosksjukdomen artros, ”laddades” virusvektorer med Xintelas patenterade antikropp som binder till broskcellsmarkören integrin α10β1. Dessa viruspartiklar injicerades sedan i lederna på möss. Resultatet blev att genen i större utsträckning togs upp av ledbroskcellerna, med både bättre behandlande och förebyggande effekt som följd. Det visar att Xintelas markör integrin α10β1 är en effektiv målmolekyl för att rikta behandlingar till skadat ledbrosk.
Den pågående studien vid Cornell University – en av världens främsta institutioner inom ortopediska sjukdomar för veterinärmedicin – rörande behandling av ledbroskskador på hästar fortlöper som planerat, och då själva behandlingen nu är avslutad pågår nu analysarbetet som ska ligga till grund för en slutrapport som väntas landa i slutet av året. I mitten av juli besökte Xintela forskargruppen på plats i USA och kunde då försäkra sig om att studien fortskred enligt plan.
Från hästar till människor
Häst är en väl vedertagen djurmodell för behandling av broskskador och därför är hästar lämpliga som studieobjekt för att utveckla en behandlingsmetod även för människor. Denna strategi kan även ge bolaget tidiga intäkter, främst från den kapitalstarka branschen för tävlingshästar och behandling inom veterinärmedicin. För att få fram rätt typ av så kallade mesenkymala stamceller har Xintela använt sig av den egenutvecklade markörteknologin XINMARK för att rena fram och kvalitetssäkra stamceller från hästars fettväv. Med XINMARK finns möjlighet att identifiera och selektera de stamceller som har förmåga att utvecklas till broskproducerande celler. Dessa stamceller injiceras därefter i hästleder med skadat ledbrosk. Förhoppningen är att studien ska visa positiva resultat som man sedan kan använda som underlag även för kommande kliniska studier på människor.
Artros lämpar sig generellt väl för behandling med gen- och cellterapi, eftersom sjukdomen är lokalt koncentrerad till lederna. Att man med Xintelas patentskyddade markörteknologi visat att det är möjligt att uppnå en bättre ”målsökande” effekt specifikt mot ledbroskceller kan bli en viktig faktor i utvecklingen av nya effektiva terapier. Eftersom det dessutom finns pågående kliniska studier där man använder liknande genterapimetoder med virusvektorer, så ökar också möjligheterna att de nya studiefynden snabbare kan överföras till studier i människa.
Målsökande antikroppar mot aggressiva hjärntumörer
Xintelas utvecklingsarbete inom behandling av den allvarliga hjärncancerformen glioblastom går enligt uppgift framåt. Glioblastom eller hjärncancer är en aggressiv och idag obotlig hjärntumör som drabbar 25 000-30 000 människor årligen bara i Europa och USA. Med dagens behandling som består av kirurgi, strålning och cytostatika är medelöverlevnadstiden cirka 15 månader. Det finns således ett mycket stort behov av förbättrade behandlingsstrategier, och om nya metoder kan förlänga överlevnadstiden skulle det utgöra ett stort framsteg. Detta visar sig inte minst genom det stora intresset från de stora läkemedelsbolagen för att identifiera nya metoder och nya målmolekyler för att behandla denna allvarliga hjärncancerform.
Xintela har konstaterat att bolagets biomarkör finns på tumörceller i cancerformen glioblastom, och nu arbetar man intensivt med att utveckla en behandlingsmetod för denna indikation. Antikroppar är redan framtagna för utvärdering, och genom att utveckla dessa terapeutiska antikroppar som binder till cancercellerna och hämmar deras tillväxt, är Xintelas mål att behandla cancern på ett nytt, mer direkt och mer effektivt sätt än med dagens behandling och därmed förlänga patienternas överlevnad.
Den tilltänkta behandlingen är avsedd att antingen att användas separat eller tillsammans med andra behandlingsmetoder för att ytterligare förstärka effekten. Hittills utvecklas projektet enligt bolaget mycket väl, och för närvarande testas antikropparna i djurmodell och i olika cellbaserade modeller. Samtidigt undersöker man möjligheten att utveckla ett diagnostiskt test, s.k. companion diagnostics som kan användas för att avgöra om en patient förväntas svara på behandlingen, vilket man i sin tur hoppas ska göra samhällets vårdinrättningar mer resurseffektiva.
En ny och effektivare behandling som förlänger medelöverlevnaden hos glioblastompatienter, även om det är med bara några månader, skulle ha mycket stor marknadspotential. Baserat på rapporten Global Data 2015 beräknas marknadsvärdet för behandling av glioblastom uppgå till ca 28 miljarder SEK 2024, och marknaden förväntas dessutom växa ytterligare när bättre behandling finns att tillgå.
Betydelsefullt att synas på den globala arenan
Xintela rapporterar vidare att man även fortsätter arbetet med att förstärka den internationella närvaron, i syfte att uppmärksamma bolagets projekt utåt mot viktiga aktörer inom bolagets verksamhetsområden. Under det gångna kvartalet deltog man bland annat på konferensen ICRS World Congress – om broskreparation – där Xintelas arbete inom stamcellsterapi presenterades. Man har även deltagit vid två partneringmöten, ett med fokus på cancer som arrangerades i Malmö och som samlade en handfull internationella läkemedelsbolag, samt BioJapan i Yokohama där fokus för konferensen var regenerativ medicin. BioJapan samlade aktörer från hela den globala läkemedels- och bioteknikbranschen och bidrog enligt vd till att bredda bolagets nätverk och skapa nya affärskontakter. Inga närmare detaljer har dock ännu avslöjats kring eventuella partnerdiskussioner.
Stärkt organisation med sikte på kommersialisering
Utöver detta har Xintela förstärkt organisationen inom affärsutveckling och kommersialisering med Rickard Mosell – tidigare vd för affärsinkubatorn Ideon Innovation samt vd för Ideon Science Park – som Head of Business Development, som även ingår i Xintelas ledningsgrupp. Som Head of Commercial Development har man anlitat Lina Boreson, tidigare bland annat marknadschef på Biogen.
Strategisk rekrytering inom cancer
Tidigare i år knöt man även till sig den mycket meriterade professor Christer Betsholtz som vetenskaplig och strategisk rådgivare. Kontrakteringen av Betsholtz är ett steg i att stärka utvecklingen av Xintelas cancerprogram med initialt fokus på tumörformen glioblastom. Christer Betsholtz är professor med fokus på vaskulärbiologi vid Uppsala universitet samt från 1 augusti i år även chef för AstraZenecas och Karolinska Institutets gemensamma laboratorium Integrated Cardio Metabolic Centre (ICMC). Dessutom leder Betsholtz en forskargrupp i vaskulärbiologi inom institutionen för immunologi, genetik och patologi.
Om artros
Artros är den vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom och i Sverige är ungefär 7-800 000 personer drabbade. En stor studie i tidskriften Lancet har uppskattat att cirka 250 miljoner personer världen över lever med knäartros, vilket står för ca 83% av den totala samhällsbördan som artros orsakar. Enbart i USA räknar man med att artros kostar samhället enorma 100 miljarder dollar per år, och i dagsläget finns inga botande eller sjukdomsbromsande behandlingar på marknaden.
Gliom är den vanligaste typen av hjärntumör
Den vanligaste typen av hjärntumör börjar i gliacellerna och dessa tumörer kallas med ett samlingsnamn för gliom. Gliom är vanligen elakartade, vilket betyder att de växer in i annan hjärnvävnad som trädrötter och gör dem svåra att operera bort. Gliom graderas på en skala mellan 1 och 4, där de tumörer som graderas som en 1:a eller 2:a i princip kan vara oförändrade under lång tid medan en 4:a är mest allvarlig och snabbväxande. De fyrgradiga gliomen är vanligast och de kallas också glioblastom. Prognosen för högmaligna eller höggradiga gliom, alltså av graden 3 eller 4, är dålig när man tittar på ett genomsnitt för alla patienter med denna sjukdom.
Läs även BioStocks analys av Xintela här.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Få alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!

 
 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev