Targinta har valt ut den första ADC-läkemedelskandidaten, TARG9, som är beväpnad med ett kraftfullt toxin för behandling av i första hand trippelnegativ bröstcancer och glioblastom. Detta gör att bolaget etablerar sig som ledande aktör i Norden inom fältet för så kallade antikroppskonjugat, eller antibody-drug conjugates. BioStock djupdyker i potentialen och fördelarna med ADC-teknologin.

Onkologibolaget Targinta utvecklar två typer av målsökande antikroppar för behandling av cancer: funktionsblockerande antikroppar och toxinbeväpnade antikroppar, även kallat antibody-drug conjugates (ADC). Läkemedelsutvecklingen baseras på upptäckten av målmolekylen integrin α10β1, som överuttrycks på vissa aggressiva cancerformer så som trippelnegativ bröstcancer och hjärntumören glioblastom men endast i mycket låga nivåer i normal vävnad. Det selektiva uttrycket i vissa typer av cancer gör det möjligt att ta fram nya läkemedel som angriper cancer med högre precision.

Targinta är idag ett helägt dotterbolag till Xintela, men ska knoppas av och noteras på Nasdaq First North Growth Market så snart marknaden tillåter, enligt en intervju med Targintas vd Per Norlén.

Två kandidater i pipeline

Bolagets produktportfölj utgörs av TARG10, en funktionsblockerande integrin α10-antikropp som motverkar metastasering, och TARG9, en toxinbeväpnad α10-antikropp (ADC) som verkar celldödande. Bolaget befinner sig i preklinisk utvecklingsfas med båda kandidaterna.

TARG9 valdes ut i början av april 2022 efter en omfattande utvärdering, bland annat med hjälp av finansiellt anslag från Vinnova. Per Norlén kommenterar milstolpen i ett pressmeddelande:

»Valet av TARG9 som bolagets första toxinbeväpnade läkemedelskandidat är en avgörande milstolpe och etablerar Targinta som en ledande nordisk aktör inom det heta ADC-fältet.«

ADCer har målsökande egenskaper

En ADC består av en monoklonal antikropp som är kopplad till ett cytotoxiskt läkemedel. ADCer har målsökande egenskaper eftersom antikropparna binder till tumörassocierade antigen, alltså protein som selektivt överuttrycks på vissa cancerceller. De toxinbeväpnade antikropparna är designade för att riktas mot tumörcellerna och verka celldödande, utan att påverka den friska vävnaden, vilket minimerar risken för biverkningar.

Eftersom cellgiftet transporteras direkt till cancercellerna blir behandlingen mer effektiv och säker än konventionell kemoterapi som påverkar hela kroppen och därmed även friska celler, vilket orsakar besvärliga biverkningar för patienten.

TARG9 – nästa generationens ADC med ett nytt target

Targintas kandidat TARG9 är specifikt riktad mot integrin α10β1 som finns på cancerceller i bland annat glioblastom och trippelnegativ bröstcancer, men inte alls eller mycket sparsamt i normal vävnad. Detta gör att toxinet selektivt transporteras till cancerceller som uttrycker integrin α10β1 där det har en celldödande effekt.

Det finns olika sätt att koppla ihop cellgiften med antikroppen och enligt Targinta är TARG9 skapad med den senaste generationens teknologi för toxinkonjugering. Det kraftfulla toxinet sitter fast förankrat på antikroppen så länge den befinner sig i blodbanan. Toxinet frigörs först när TARG9 tas upp i cancerceller som uttrycker integrin α10β1.

Hett forskningsområde och växande marknad

ADCer är ett snabbt växande segment inom läkemedelsmarknaden för behandling av cancer. Den globala marknaden för ADCer förväntas växa från 5,81 miljarder USD år 2021 till 22,87 miljarder USD år 2030, med en årlig tillväxttakt på 16,4 procent. Marknadstillväxten drivs bland annat av den ökade förekomsten av cancer.

I den tidiga utvecklingen av ADCer tampades man med vissa utmaningar på grund av molekylernas komplexitet. Under de senaste åren har betydande framsteg gjorts inom ADC-teknologin, vilket har resulterat i framgångsrika kliniska studier och flera marknadsgodkännande. Detta har i sin tur ökat intresset för ADCer och åskådliggjort dess potential som en av de mest lovande cancerbehandlingarna idag.

Idag är 11 ADCer godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, varav åtta av dem godkändes efter 2017. Över 100 ADCer utvärderas just nu i kliniska studier, men ingen av dem utvecklas i någon av de nordiska länderna.

Targintas vd kommenterar potentialen

Targintas målsättning är att ingå partnerskap tidigt för att accelerera utvecklingen av TARG9 fram till marknad. BioStock kontaktade bolagets vd Per Norlén för att få veta mer om utvecklingsplanerna, fördelarna med ADCer och hur TARG9 ska positionera sig på marknaden.

Vad är de främsta fördelarna med ADCer?

– ADCer kan ses som kemoterapier som levereras selektivt till cancerceller. Detta gör att det går att använda betydligt mer potenta toxin, vilket ger möjlighet till större effekt, och att det dessutom går att undvika en hel del av de svåra biverkningar som ses vid behandling med kemoterapi. ADCers potential för både bättre effekt och bättre tolerabilitet är förklaringen till att fältet är så glödhett idag.

»ADCers potential för både bättre effekt och bättre tolerabilitet är förklaringen till att fältet är så glödhett idag.«

Hur särskiljer sig TARG9 från andra ADCer under utveckling och på marknaden?

– Två faktorer är avgörande för ADCers effekt: Den ena är target, dvs målmolekylens egenskaper, och den andra är teknologin, dvs hur antikroppen konjugerats. TARG9 binder selektivt till integrin α10, ett target som utmärker sig genom sitt höga uttryck vid vissa typer av cancer, häribland trippelnegativ bröstcancer och glioblastom, och sitt mycket låga uttryck i normal vävnad. Det gör att TARG9 har potential att ha mycket selektiv effekt mot cancervävnad, vilket är avgörande för att en ADC ska lyckas. Och vad gäller toxinkonjugeringen så har TARG9 dragit nytta av den allra senaste teknologin som förbättrar möjligheterna för att selektivt angripa cancercellerna.

Skulle du kunna berätta lite mer om den nya generationens teknologi för toxinkonjugering som TARG9 är baserad på?

– Under det senaste decenniet har ADC-teknologin förbättrats påtagligt, med utveckling av kraftfullare toxiner och stabilare konjugeringar som gör det möjligt att leverera toxinet mer selektivt i tumören. Bland annat finns nu kopplingar mellan antikropp och toxin som selektivt spjälkas när ADCn tas upp i cancerceller, samtidigt som dessa kopplingar blivit allt stabilare medan ADCn cirkulerar i blodet. Det går även att styra exakt var på antikroppen toxinet kopplas och hur många toxiner som kopplas på varje enskild antikropp. Samtliga dessa teknologiska landvinningar har utnyttjats i utvecklingen av TARG9.

»Under det senaste decenniet har ADC-teknologin förbättrats påtagligt, med utveckling av kraftfullare toxiner och stabilare konjugeringar«

Slutligen, hur ser den övergripande utvecklingsplanen ut för TARG9?

– TARG9 kommer inom kort att påbörja första produktionsfasen som kallas cellinjeutveckling. Produktion är en kostsam och tidskrävande process och produktionsstart ses därför som en avgörande milstolpe för alla antikroppsbaserade läkemedel. Produktionen sätter även en tidslinje för den fortsatta utvecklingen eftersom den tar drygt 2 år att genomföra från start till mål. Vi räknar därför med att ha en färdig produkt och att inleda kliniska studier på cancerpatienter under andra halvan 2024. Parallellt med den prekliniska utvecklingen kommer vi även att lägga stort fokus på partnerskapsdiskussioner.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev