Home Nyheter Intervju med prof Rolf Ljung, medlem i Idogens vetenskapliga råd

Intervju med prof Rolf Ljung, medlem i Idogens vetenskapliga råd

Intervju med prof Rolf Ljung, medlem i Idogens vetenskapliga råd

30 mars, 2021

Idogens vetenskapliga råd består av kunniga forskare och läkare inom de områden som bolaget är verksamt. En av dem är Rolf Ljung, seniorprofessor i pediatrik vid Lunds universitet, som har stor kunskap inom blödarsjuka. Professor Ljung kommer vara delaktig i Idogens första kliniska studie med IDO 8 på patienter med hemofili A (svår blödarsjuka) som utvecklat antikroppar mot sin livsviktiga behandling med koagulationsfaktor VIII. I en intervju med BioStock berättar Rolf Ljung om den kommande studien och hur Idogens behandling kan motverka problematiken kring dagens behandlingsstrategi.

Idogen utvecklar tolerogena cellterapier för att undvika att biologiska läkemedel, transplanterade organ eller kroppens egna celler eller vävnad angrips av patientens immunförsvar. Bolaget har tre projekt i sin produktportfölj – IDO 8, IDO T och IDO AID. Det längst framskridna projektet är IDO 8 som syftar till att utveckla en cellterapi för patienter med hemofili A som utvecklat antikroppar mot sin ordinarie behandling med den koagulationsfaktor de saknar i blodet.

Planen är att starta den första kliniska studien med IDO 8 under andra halvåret 2021. En nyckelperson i planeringen av studien är seniorprofessor Rolf Ljung som är mycket kunnig inom just blödarsjuka och som har varit klinisk och vetenskaplig rådgivare för Idogen sedan 2015.

Rolf Ljung – expert på blödningssjukdomar

Rolf Ljung, seniorprofessor i pediatrik vid LU

Rolf Ljung är verksam som seniorprofessor i pediatrik vid Lunds universitet och har tidigare varit överläkare i pediatrisk hematologi med inriktning på koagulation vid Skånes universitetssjukhus. Professor Ljung är en internationell auktoritet inom sitt område och hans forskning är fokuserad på blödnings- och koagulationssjukdomar hos barn och särskilt genetiska och kliniska studier inom hemofili. Ett viktigt arbete har varit att kartlägga den genetiska variationen vid sjukdomen, bland annat för att kunna förutsäga risken att utveckla antikroppar mot behandling. 

Först och främst, vill du börja med att berätta lite kort om dig själv och din professionella bakgrund?

– Jag är barnläkare i grund och botten och numera seniorprofessor i pediatrik vid Lunds Universitet. Sedan slutet på 80-talet fram tills nyligen har jag även varit överläkare inom pediatrisk hematologi vid SUS med inriktning på koagulation.

– Runt 1980 började jag forska kring blödarsjuka och min avhandling handlade om just hemofili. Jag har alltså varit med under flera decenniers forskning och utveckling när det gäller blödarsjuka, vilket ger ett intressant perspektiv. När jag kom in som forskare på området under 80-talet så var vi mitt i HIV-katastrofen där ett stort antal personer med blödarsjuka smittades av HIV via sin behandling med faktorkoncentrat från smittat blod, vilket var en tragedi.

– Jag har varit delaktig i kliniska studier men även väldigt många genetiska studier för att analysera gener och kartlägga mutationer bakom hemofili. Jag driver även ett laboratorium i Lund som kombinerar genetisk diagnostik av hemofili och forskning – en kombination som har varit väldigt värdefull att ha under samma tak.

– Under 90-talet initierade jag och några andra barnläkare ett nätverk som heter European Paediatric Network for Haemophilia Management (PedNet) som jag idag är ordförande för. PedNet är en samarbetsplattform för läkare inom pediatrik som behandlar barn med hemofili. Samarbetet inkluderar 33 centra i 18 länder som tillsammans har skapat ett register över barn som är födda efter år 2000 med hemofili A och B. Idag är över 2400 barn med hemofili registrerade vilket öppnar upp stora möjligheter för PedNets forskningsstiftelse.

– Utöver att vara aktiv i PedNet och diagnostik-och forskningslaboratoriet har jag även vissa andra uppdrag, exempelvis en konsulterande roll i Idogens vetenskapliga råd.

 Hur kom du i kontakt med Idogen och vad är din huvudsakliga uppgift i Idogens vetenskapliga råd?  

– Det var Idogen som tog kontakt med mig för att antal år sedan för att få veta mer om blödarsjuka. De hade nämligen insett att många patienter med blödarsjuka bildar antikroppar mot sin behandling och att de därmed kan vara en intressant målgrupp för Idogens cellterapi som bygger på att inducera immunologisk tolerans.

– Sedan dess har jag haft en konsulterande roll i Idogens vetenskapliga råd där jag bidrar med kunskap om hemofili och kliniska ögon för att bedöma hur behandlingskonceptet kan användas inom hemofili. Jag kommer även vara med i gruppen som ska genomföra den kliniska studien med IDO 8 på patienter med svår hemofili A som förväntas starta under andra halvåret 2021.

Vad tycker du är särskilt spännande med Idogens läkemedelsutveckling?

– Idogen utvecklar ett helt nytt behandlingskoncept som har potential att hjälpa ett stort antal patienter med hemofili A. Målet med deras nytänkande cellterapi är att inducera tolerans hos patienter med hemofili A som har utvecklat antikroppar mot sin mycket viktiga behandling med koagulationsfaktor VIII.

– Något som också är spännande är att Idogens behandling inte bara har potential inom blödarsjuka, utan även andra sjukdomar där immunförsvaret inte fungerar som det ska, som vid autoimmuna sjukdomar och organavstötning efter transplantation.

Kan du berätta lite kort om vad blödarsjuka är, hur många som drabbas och hur sjukdomen påverkar patienternas vardag?

– Begreppet blödarsjuka innefattar hemofili A och B, men ibland även Von Willebrands sjukdom. Vid hemofili A saknar man koagulationsfaktor VIII i blodet och vid hemofili B saknar man koagulationsfaktor IX. Dessa koagulationsfaktorer behövs för att blodet ska levra sig, alltså koagulera. Eftersom personer med hemofili har en brist på dessa koagulationsfaktorer drabbas de av blödningar i framförallt muskler och leder, särskilt i fotleder, knäleder och armbågsleder. Sedan finns det även rädsla att drabbas av stora blödningar vid trauma eller till exempel hjärnblödning.

– Idogen har valt att primärt fokusera på hemofili A som drabbar ungefär 1 på 7500 personer. Hemofili drabbar främst pojkar och män eftersom koagulationsfaktorerna är kopplade till X-kromosomen.

Hur behandlar man patienter med hemofili A?

– Hemofili A behandlas förebyggande med intravenösa injektioner med faktorkoncentrat som innehåller den saknade koagulationsfaktorn FVIII. Injektionerna ges varannan eller var tredje dag och möjliggör normal blodstillning. Detta börjar man oftast med vid 1 års ålder när patienten börjar gå och blödningarna i muskler och leder börjar märkas av.

– Innan behandling med faktorkoncentrat började användas, alltså innan 1960-talet, dog hälften av patienterna med hemofili före 20 års ålder. Idag har patienterna en nästintill normal livslängd om sjukdomen behandlas korrekt.

Vilka problem finns det med dagens behandlingsstrategi?

– Ett problem är att behandlingen med faktorkoncentrat är väldig dyrt vilket gör att ett stort antal patienter med hemofili, kanske 70 procent, inte får tillgång till behandlingen. Detta gäller framförallt i mindre utvecklade länder där många av patienterna inte ens blir diagnostiserade.

– Det största problemet med behandling med FVIII är att cirka 1 av 3 patienter med hemofili A bildar antikroppar (inhibitorer) som hämmar effekten av den tillförda koagulationsfaktorn. Detta sker eftersom man injicerar in FVIII i en individ som faktiskt saknar FVIII i blodet, vilket gör att kroppen upplever det som något främmande och bildar antikroppar mot behandlingen. Antikropparna bildas vanligen vid de första 50 behandlingarna och därför drabbas oftast unga barn som precis har börjat sin behandling med FVIII.

Hur kan man hjälpa de patienter som utvecklar antikroppar mot koagulationsfaktor VIII?

– Patienter med låg halt (titer) av antikroppar kan behandlas med högre doser av faktorkoncentrat för att övervinna, alltså mätta, antikroppen. Har patienten en hög halt av antikroppar vill man göra patienten tolerant genom ITI-behandling (Immunce Tolerance Induction). Detta gör man genom att tillföra stora mängder FVIII under lång tid, cirka 1 år, ibland i kombination med cytostatika eller andra immunhämmande medel.

– Dock är det väldigt många, cirka 1 av 3, som har kvar sina antikroppar trots dessa ansträngningar. För att stoppa deras blödningar använder man läkemedel som kallas bypassing agents. Nyligen har det även kommit ett läkemedel från Roche som heter Hemlibra och som ges subkutant för att förebygga blödningar. Ett faktum som dock kvarstår är att vi fortfarande inte kan behandla patienterna med den saknade koagulationsfaktorn FVIII när de trots en eventuell förebyggande behandling får en blödning. Det är detta Idogen förhoppningsvis har hittat en lösning på.

Var kommer Idogens behandling med IDO 8 in i terapin och vilka problem skulle behandlingen kunna lösa? 

– Antikroppar mot FVIII är ett jättestort problem som Idogen har valt att adressera. Idogen riktar sig till de patienter med hemofili A som har en hög halt av antikroppar och som inte blir av med sina antikroppar trots otaliga försök till att bilda immuntolerans. Målet är att utveckla en cellterapi, IDO 8, för att inducera tolerans så att patienterna återigen kan behandlas med sin livsviktiga behandling med FVIII.

 Kan du berätta lite om studiedesignen för den kommande studien med IDO 8 och vad man hoppas kunna påvisa?

– Vi i Skåne kommer vara delaktiga i studien och vi har även kontaktat övriga ledande hemofili-center i Norden. Jag kommer ha en medicinsk konsulterande roll i studien medan mina kollegor kommer vara aktiva som kliniska prövare.

– Den kliniska fas I/II-studien är en First-In-Human-studie som kommer att inkludera vuxna med svår hemofili A som helt saknar FVIII och som har bildat antikroppar mot sin behandling med FVIII. Syftet är att utvärdera säkerhetsprofilen hos IDO 8 i patienter, hitta en lämplig dos och undersöka den preliminära effekten. Man kommer avslutningsvis i studien ge patienten FVIII för att se om patientens immunförsvar reagerar på eller tolererar behandlingen.

Vad skulle ett positivt utfall av studien innebära för Idogen och för patienterna?  

– Effektmålet med studien är att visa att IDO 8 gör så att immunsystemet inte längre reagerar och bildar antikroppar mot FVIII då det injiceras. Om Idogens behandling lyckas med detta är vi ett steg närmare ett nytt behandlingskoncept som inducerar immuntolerans och som därmed gör att patienterna återigen kan behandlas med FVIII utan att immunförsvaret reagerar. Det skulle innebära ett stort genombrott inom blödarsjuka!

– I förlängningen ligger det en ännu större vinst i om man lyckas anpassa Idogens behandlingsmetod så att den ges i förebyggande syfte redan innan man börjar ge injektioner med FVII. Att förbereda patientens immunförsvar redan innan den första behandlingen med FVIII vore den ultimata lösningen.

 

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från. 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev