Bioteknikbolaget Toleranzia utnyttjar immunförsvarets egen kraft för behandling av autoimmuna sjukdomar. Bolaget har nyligen avslutat en framgångsrik emission vars likvid ska användas för att slutföra det prekliniska programmet för huvudkandidaten TOL2 samt förbereda inför klinisk utveckling. BioStock har tidigare pratat med vd Charlotte Fribert, och tar nu chansen att lära känna den övriga ledningen lite bättre. Först ut är bolagets CMO, Vidar Wendel-Hansen.

Under oktober månad reste Toleranzia 18,6 Mkr, innan emissionskostnader, genom en övertecknad företrädesemission. Med emissionen följde påkopplade teckningsoptioner som kan komma att inbringa ytterligare 7,5 – 9,3 Mkr i maj 2020. Kapitaltillskotten ska användas för att finansiera verksamheten under de kommande tolv månaderna, vilket inkluderar slutförandet av det prekliniska programmet för huvudkandidaten TOL2 samt förberedelser för läkemedelskandidatens första studie i människa.

Särläkemedelskandidat mot autoimmun sjukdom

 Toleranzia utvecklar läkemedel som utnyttjar immunförsvarets egen kraft för behandling av autoimmuna sjukdomar med ett stort kliniskt behov. Med TOL2 hoppas man kunna erbjuda en långverkande, potentiellt botande, behandling mot den autoimmuna och progressiva nerv- och muskelsjukdomen myastenia gravis (MG). Sjukdomen uppstår när immunsystemet angriper receptorer mellan nerverna och musklerna och hindrar impulsöverföringen däremellan, vilket gör att musklerna tröttas ut och inte längre kan aktiveras och användas normalt.

Under sommaren erhöll Toleranzia särläkemedelsstatus för TOL2 från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, en förmånlig status som man redan tidigare hade fått från den amerikanska motsvarigheten FDA. Nu satsar bolaget på att ta kandidaten till klinisk utveckling, vilket innebär att Toleranzias medicinskt ansvariga, CMO Vidar Wendel-Hansen, har en central roll. Detta inte minst då kompetens inom både preklinisk och klinisk läkemedelsutveckling är avgörande för att kunna driva utvecklingen av TOL2 på ett effektivt sätt.

»En gedigen preklinisk dokumentation är av central betydelse för planeringen av de första kliniska studierna.« – Vidar Wendel-Hansen, CMO Toleranzia 

 Erfaren CMO banar väg för klinisk utveckling

Wendel-Hansen är läkare med en PhD i medicinsk vetenskap från Karolinska Institutet. Han har över 20 års erfarenhet från läkemedelsutveckling och har tidigare arbetat som medicinsk chef i såväl mindre bioteknikbolag som inom big pharma, bl.a. som nordisk medicinsk chef vid Gilead Sciences och medicinsk chef för Novartis Sverige AB.

Därutöver har Wendel-Hansen också arbetat som klinisk utredare vid Läkemedelsverket, vilket innebär att han har god insikt i de krav som ställs från regulatoriska myndigheter. Detta är en sällsynt spetskompetens som kan visa sig mycket fördelaktig för Toleranzia, som i enlighet med sin framtida utvecklingsplan lär ha en hel del kontakt med myndigheten i olika frågor framöver.

BioStock kontaktade Vidar Wendel-Hansen för att få en större förståelse för de utmaningar som bolaget står inför, hur de planerar att ta sig an dessa och fortsätta avancera mot kliniska studier med TOL2.

Vidar Wendel-Hansen, CMO Toleranzia

Först och främst, skulle du kunna berätta lite mer om vilka erfarenheter du bär med dig från ditt tidigare yrkesliv och hur du kan använda dessa för att driva TOL2 och övriga Toleranzia-projekt framåt?

– Jag har en bred bakgrund från läkemedelsindustriell utveckling, med erfarenhet alltifrån tidig preklinisk forskning till klinisk utveckling och medicinskt ansvar för marknadsgodkända läkemedel. Detta ger ett omfattande perspektiv på utvecklingen av nya läkemedelskandidater och möjlighet att kunna tänka strategiskt, agera proaktivt och tillse att relevanta beslutsunderlag och nödvändig dokumentation finns tillgängliga inför de olika utvecklingsfaserna.

Om vi går över till läkemedelsutveckling generellt, och protein-baserade läkemedel i synnerhet, vad ser du som de främsta utmaningarna under den prekliniska processen och varför?

– Toleranzias huvudkandidat, TOL2, är avsedd att behandla sjukdomen myastenia gravis genom en ny verkningsmekanism, där vi försöker komma åt sjukdomens grundorsak. Detta innebär en möjlighet att uppnå banbrytande förbättringar jämfört med dagens behandling. Samtidigt utgör nya behandlingar alltid utmaningar eftersom vi delvis rör oss på okänd mark. Det är därför viktigt att vi får en så god förståelse som möjligt för hur behandlingen fungerar redan under den prekliniska utvecklingen.

– Inte minst är det viktigt att förstå vilka som är de kritiska momenten i tillverkningsprocessen och hur dessa kan påverka proteinläkemedlets kvalitet och behandlingseffekt. Andra viktiga frågor rör förhållandet mellan läkemedelsdos och behandlingssvar och intervallet mellan doserna. En gedigen preklinisk dokumentation är av central betydelse för planeringen av de första kliniska studierna.

Om vi istället tänker på övergången mellan preklinik och klinik så behövs plötsligt mycket större mängder av substansen. Hur går framtagandet av dessa till när det gäller protein-baserade kandidater som TOL2?

– TOL2 är ett så kallat biologiskt läkemedel, d.v.s. det produceras av levande organismer, i detta fall bakterien E.coli, som är väl beprövad för framställning av proteinläkemedel. För att kunna ta fram TOL2 för klinisk användning samarbetar Toleranzia med ett företag som är certifierat för denna typ av tillverkning.

– Efter att ha fastställt exakt hur proteinet ska se ut behöver man som ett första steg ta fram en bakterieklon som kan producera TOL2 av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Därefter behöver själva odlingsprocessen och efterföljande reningssteg skalas upp från laboratorieskala till stora reaktorer för industriell produktion enligt GMP (Good Manufacturing Practice).

– Hela processen behöver dokumenteras på detaljnivå för att kunna granskas och godkännas av läkemedelsmyndigheter innan den första kliniska studien kan starta.

»Vi inväntar just nu läkemedelssubstans (TOL2) från tillverkaren som är producerad med samma kvalitet och renhet som den som kommer att användas i den första kliniska studien. Dessförinnan måste tillverkningsprocessen vara uppskalad och validerad enligt gällande föreskrifter.«

Hur långt har ni kommit med utvecklingen av TOL2 och vilken typ av data finns tillgänglig redan nu? Under våren avslutades ju t.ex. två toxikologiska studier.

– Behandlingseffekten av TOL2 är väl dokumenterad i ett flertal prekliniska djurstudier. Hittills har det inte heller framkommit några tecken på potentiella biverkningar av behandlingen. Vad beträffar produktionen så är denna för närvarande under uppskalning.

I det prekliniska programmet för TOL2 återstår nu enbart toxikologi- och säkerhetsstudier. Var, när och hur kommer dessa studier att genomföras?

– De återstående toxikologi- och säkerhetsstudierna genomförs i samarbete med särskilt certifierade kontraktsforskningslaboratorier. Vi inväntar just nu läkemedelssubstans (TOL2) från tillverkaren som är producerad med samma kvalitet och renhet som den som kommer att användas i den första kliniska studien. Dessförinnan måste tillverkningsprocessen vara uppskalad och validerad enligt gällande föreskrifter.

»Vi hoppas, och förväntar oss, att TOL2 ska uppvisa samma säkerhet som de preliminära tox-studierna visat och därför ge stöd för studier i människa.«

Vad förväntar ni er för data från de kommande toxikologi- och säkerhetsstudierna?

– Studierna är upplagda för att ge så brett underlag som möjligt för att vi ska få en preliminär uppfattning av säkerhetsprofilen av TOL2 innan den första kliniska studien.

– Vi hoppas, och förväntar oss, att TOL2 ska uppvisa samma säkerhet som de preliminära tox-studierna visat och därför ge stöd för studier i människa.

Därefter ämnar ni ju inleda det kliniska programmet med en fas I/IIa-studie. Många gånger genomgår ju en kandidat först en fas I-studie som, vid positivt utfall, efterföljs av en fas II-studie. Hur har ni resonerat kring ert valda studieupplägg?

– TOL2 är en specifik behandling för patienter med myastenia gravis. Vid bedömning av vilka individer som är lämpliga för en första klinisk studie med en ny läkemedelskandidat måste hänsyn tas både till de risker man utsätter försökspersonerna för samt vilken eventuell nytta de kan ha av behandlingen. I detta fall skulle TOL2-behandling redan i fas I kunna ge patienter en positiv behandlingseffekt medan friska försökspersoner enbart skulle utsättas för en liten potentiell risk.

I prospektet för er lyckosamma företrädesemission framgick att delar av emissionslikviden – utöver att avsluta det prekliniska programmet med TOL2 – ska användas för att förbereda fas I/IIa-studien. Vilka specifika aktiviteter avses?

– En viktig del är att ta fram ett förslag på studiedesign, d.v.s. hur studien ska läggas upp vad beträffar exempelvis behandlingsschema, behandlingstid och uppföljning. Vi behöver dessutom bestämma kriterierna för vilka patienter som ska kunna delta i studien. Detta ska diskuteras med ledande kliniska experter på myastenia gravis-behandling. Vi behöver också identifiera de kliniker som skulle kunna delta i en första studie. Studieförslaget kommer sedan att presenteras för någon eller flera läkemedelsmyndigheter för att inhämta deras synpunkter.

Hur ser planen för genomförandet av dessa förberedelser ut?

– Vi räknar med att inleda förberedelserna för fas I/IIa-studien under första kvartalet 2020.

Har ni redan nu fastställt något om studiedesignen som du kan berätta om?

– Inget är i nuläget fastställt förutom att inriktningen är att studien skall genomföras i patienter.

»[Om 3 år] räknar jag med att Toleranzia då är ett kliniskt utvecklingsbolag som har fått sina första kliniska resultat och att vi är i full gång med att planera ett expanderande kliniskt utvecklingsprogram. Beroende på resultaten är det också möjligt att vi ingått avtal med ett större läkemedelsbolag.«

Givet att myastenia gravis är en sällsynt sjukdom, hur ser ni på möjligheterna att allokera patienter till era kommande kliniska studier?

– Toleranzia har mycket god kontakt med flera ledande kliniska experter och vi bedömer att vi tillsammans med dessa kommer att kunna skapa ett nätverk av kliniker med rätt kompetens och tillräckligt patientunderlag för att kunna genomföra studien på ett tids- och kostnadseffektivt sätt.

– Den inledande studien är också tänkt att genomföras på endast ett mindre antal patienter, ca 20 – 30 st.

 Delar av emissionslikviden är även tänkt att användas till att inleda utvecklingsarbete av en ny läkemedelskandidat inom ytterligare en autoimmun sjukdom. Kriterierna för projektet är att det aktuella sjukdomsområdet ska uppvisa ett stort medicinskt behov och en attraktiv marknadspotential. Kan du säga något om hur dessa planer ligger till?

– Vi utvärderar för närvarande möjligheterna inom ett mindre antal autoimmuna sjukdomar med avseende på medicinskt behov, vetenskapliga och tekniska förutsättningar samt marknadspotential.

Avslutningsvis, var ser du Toleranzia om 3 år?

– Jag räknar med att Toleranzia då är ett kliniskt utvecklingsbolag som har fått sina första kliniska resultat och att vi är i full gång med att planera ett expanderande kliniskt utvecklingsprogram. Beroende på resultaten är det också möjligt att vi ingått avtal med ett större läkemedelsbolag. Samtidigt har vi startat minst ett ytterligare utvecklingsprojekt inom området autoimmuna sjukdomar.

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från. 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev