Tillsynsmyndigheternas regelverk syftar till att säkerställa en etisk, säker och datadriven läkemedelsutveckling. Samtidigt medför de strikta reglerna både ökade utvecklingstider och kostnader för läkemedelsutvecklande bolag. I denna fjärde artikel i BioStocks serie om läkemedelsutveckling, tittar vi närmare på några av de regulatoriska snabbspår som tillsynsmyndigheterna har infört på senare år i syfte att påskynda utvecklingsprocessen och snabbare ge patienterna tillgång till nya läkemedel.

Ibland indikerar tidiga studier att en läkemedelskandidat har potential att bli banbrytande för behandlingen av en sjukdom. För den individuella patienten kan det handla om en betydligt bättre prognos, med längre förväntad överlevnad och/eller ett drägligare liv. Det kan dock ta många år innan kandidaten når marknaden – förutsatt att den ens klarar alla utvecklingssteg – vilket på individnivå kan innebära att det är för sent för att behandlingen ska hinna hjälpa.   

På senare år har tillsynsmyndigheterna i både USA och Europa – FDA respektive EMA – infört direktiv för att förkorta tiden det tar för vissa typer av läkemedel att passera de kliniska utvecklingsstegen i enlighet med gällande regelverk, och därmed snabbare tillgängliggöra läkemedlet för den aktuella patientgruppen.

Läs även:
Läkemedelsutveckling del I – De fyra stegen
Läkemedelsutveckling del II – Utmaningarna
Läkemedelsutveckling del III – En regulatorisk hinderbana
Läkemedelsutveckling del V – Framgången med särläkemedel

Fyra FDA-direktiv

FDA har idag fyra direktiv som syftar till att påskynda tillgången till läkemedel för behandling av allvarliga sjukdomar: Fast Track, Breakthrough Therapy, Accelerated Approval och Priority Review.

1. Fast Track 

Fast Track är utformat för att ge patienter med allvarliga medicinska tillstånd tillgång till nya läkemedel betydligt tidigare än den traditionella regleringsprocessen tillåter. För att uppfylla Fast Track-kraven ska läkemedlet fylla ett otillfredsställt medicinskt behov, vilket oftast innebär att läkemedlet adresserar en sjukdom för vilken det saknas tillgängliga behandlingar.  

Fast Track-beteckningen ger bolagen tillgång till tätare kommunikation med FDA, vilket bland annat inkluderar hjälp med utformningen av kliniska studier för att möta myndighetskraven. Denna beteckning ger också behörighet för Accelerated Approval och Priority Review – givet att kandidaten uppfyller vissa krav (se nedan).

2. Breakthrough Therapy

En Breakthrough Therapy-beteckning liknar Fast Track och har samma kravspecifikation, med tillägget att det dessutom krävs preliminära kliniska data som indikerar att kandidaten medför en avsevärd förbättring jämfört med befintliga läkemedel avseende irreversibel sjuklighet, dödlighet, eller allvarliga sjukdomssymptom. 

Beteckningen ger kandidaten tillgång till myndighetens vägledning kring klinisk läkemedelsutveckling, samt organisatoriskt stöd från högre chefer vid FDA – något som Fast Track inte ger. 

De flesta läkemedel som erhållit Breakthrough Therapy-beteckning godkänns för marknadslansering om de uppfyller så kallade ”kliniskt signifikanta” utfallsmått, eller som har en ”klinisk fördel”, det vill säga kliniska data som visar att den aktuella behandlingen med statistisk signifikans kan förbättra överlevnadstiden eller allvarliga sjukdomssymptom.

3. Accelerated Approval

Accelerated Approval ges till kandidater avsedda för allvarliga tillstånd och som uppfyller surrogatmått (eng: surrogate endpoint) – vilket innebär ett eller flera kliniska utfallsmått som tros kunna förutspå en läkemedelskandidats faktiska kliniska effekt, men som kräver mindre tid att kunna mäta. 

Ett exempel på ett surrogatmått är progressionsfri överlevnad vid cancer, det vill säga hur länge en cancerpatient lever utan tecken på att tumören har vuxit eller metastaserat. Progressionsfri överlevnad tar betydligt kortare tid att mäta och utvärdera jämfört med det slutliga behandlingsmålet – överlevnad. Detta då tumören kommer att växa eller metastasera innan det att patienten dör.  

I de fall där ett läkemedel erhåller marknadsgodkännande baserat på surrogatmått kräver FDA att ytterligare kliniska studier utförs efter marknadslansering. Detta för att bekräfta att läkemedlet även har effekt på det tilltänkta kliniska utfallsmåttet.

4. Priority Review

Priority Review-beteckningen är avsedd att förkorta processen för regulatorisk granskning från i genomsnitt 10 månader till 6 månader eller mindre när en New Drug Application (NDA) eller en Biologics License Application (BLA) skickas in till FDA. Denna granskningsprioritet tilldelas läkemedelskandidater som skulle kunna medföra betydande förbättringar av säkerheten eller effekten av en behandling, diagnos eller en förebyggande åtgärd av ett allvarligt sjukdomstillstånd.

Två europeiska initiativ

Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har i sin tur implementerat två initiativ med liknande mål som FDA-versionerna ovan: Priority Medicines (PRIME) och Adaptive Pathways (AP). 

1. Priority Medicines

Kriterierna för att erhålla PRIME-beteckning går i huvudsak ut på att kandidaten ska uppvisa potential att erbjuda en stor terapeutisk fördel gentemot befintliga läkemedel, och därigenom gynna patienter med otillfredsställda medicinska behov. 

Läkemedelskandidater som är kvalificerade för PRIME får regulatoriskt stöd med allt från att designa kliniska studier till att ansöka om marknadsgodkännande, inklusive accelerated assessment, som liknar FDAs Priority Review. Accelerated assessment innebär att tillsynsmyndigheten kommer att prioritera en Marketing Authorisation Application för ett läkemedel med PRIME-beteckning framför en standardansökan. Det innebär att granskningstiden minskar från 210 dagar i genomsnitt för en standardansökan till maximalt 150 dagar för en PRIME-ansökan.

2. Adaptive Pathways

Adaptive pathways (AP) är ett innovativt verktyg inom hälso- och sjukvårdssystemen och en del av EMAs strategi att ge patienter med allvarliga sjukdomar tidigare tillgång till experimentella läkemedel. Förloppet baseras på redan befintliga regulatoriska processer, såsom vetenskaplig rådgivning och compassionate use (mer om detta nedan). 

Förutsatt att kandidaten är avsedd att möta ett otillfredsställt medicinskt behov, går AP ut på ett stegvist godkännande. Läkemedlet godkänns först för en liten patientgrupp, och när evidensgrunden byggts ut genom data från klinisk praktik inom den utvalda gruppen, så utökas godkännandet till att gälla en större patientgrupp. 

Vid AP inleds samtal med tillsynsmyndigheten kring stegvist godkännande redan innan fas II. Därefter följer rigorösa samtal under resten av den kliniska utvecklingen fram till ett eventuellt marknadsgodkännande.

Compassionate use, Right-to-Try 

I sällsynta fall innebär AP-initiativet att ett läkemedel undantas från de striktaste reglerna i syfte att ge redan döende patienter åtminstone en chans att prova en experimentell icke-godkänd behandling. Detta kan göras i enlighet med bestämmelsen om compassionate use som inrättats av EMA, vilket ger patienter tillgång till en behandling så tidigt som i sen fas II. 

Liknande bestämmelser finns i USA. FDA har tre program som kan ge patienter tidigare tillgång till experimentella läkemedel – ett för enskilda patienter, ett för medelstora patientpopulationer och ett för utbredd användning. 

2021 antog USA en lag som tillåter patienter att få tillgång till icke-godkända läkemedel utan att behöva gå igenom FDA. Lagen, som går under benämningen Right-to-Try, ger patienter rätt att vända sig direkt till bolaget som utvecklar ett läkemedel och be att få prova det. Det är således uteslutande upp till bolaget att värdera om bevisningen kring säkerhet och effekt är tillräckligt stark samt bedöma om den sökande patienten lämpar sig för den aktuella kandidaten. Även om FDA inte är direkt inblandat, måste ett läkemedel som är berättigat till Right-to-Try ha passerat säkerhetströskeln som fastställts av en klinisk fas I-studie och vara föremål för en ny läkemedelsansökan (New Drug Application, NDA) till fas II.

För- och nackdelar med snabbare godkännande

Right-to-Try har prisats för sitt åtagande att ge dödligt sjuka patienter snabbare tillgång till potentiella behandlingar. Samtidigt har lagen kritiserats av experter som är skeptiska till att experimentella läkemedel når patienter utan att först ha kvalitetssäkrats av FDA. 

Ett annat initiativ avsett att påskynda läkemedelsutvecklingen som har fått mycket kritik är Orphan Drug Act från 1983 (se del III i denna artikelserie). Lagen innebär att FDA ska erbjuda incitament till de läkemedelsutvecklande bolag som är villiga att utveckla läkemedel avsedda för sällsynta sjukdomar. Initiativet har varit framgångsrikt men har samtidigt lett till spekulationer om att bolag drar fördel av dessa incitament för att maximera sin vinst och skapa ett monopol på särläkemedelsmarknaden. 

År 2020 följde EU i FDAs fotspår och införde Committee for Orphan Medical Products (COMP), som ger läkemedelsutvecklande bolag liknande incitament att utveckla särläkemedel som Orphan Drug Act i USA, men med något hårdare kravspecifikation. 

Sammanfattningsvis har tillsynsmyndigheternas initiativ påverkat läkemedelsutvecklingen i olika grad, samtidigt som de lett till både beröm och kritik. En lag som sticker ut i detta avseende är Orphan Drug Act, och därför kommer den nästa – och avslutande – delen i denna artikelserie ägnas exklusivt åt denna lag och hur den har format läkemedelsutvecklingen på senare år.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev