Inom Life Science-sektorn har bolagens investeringar i extern forskning och utveckling (FoU) ökat markant det senaste decenniet. Trenden talar sitt tydliga språk, även om drivkrafterna bakom förändringen varierar mellan de olika bolagen. Några faktorer som driver utvecklingen mot outsourcad FoU är lägre kostnader, delad risk med samarbetspartners samt allt hårdare konkurrens om nya idéer och spjutspetskompetens. Det visar en kartläggning som gjorts av BioStocks analyspartner Monocl Strategy Services. 

Allt fler innovationer inom läkemedelsindustrin har sina rötter utanför de stora läkemedelsbolagen och det uppskattas att så mycket som 58 procent av investeringarna i FoU under 2017 kommer att outsourcas till externa samarbetspartners, att jämföra med 33 procent 2011.

Fördelningen av FoU 2011 respektive 2017 (estimat)

Extern FoU ökar snabbt

Andelen extern FoU ökar snabbt. Källa: Atrium Research and Challenge.

Både historiskt och i nutid har läkemedelsbranschen skapat värden genom traditionella modeller som M&A (samgåenden och förvärv), licensiering och FoU-samarbeten. Bolagens sug efter nya innovationer och behovet av spjutspetsforskning i tidiga stadier har dock på senare tid lett till att man även anammar nya strategier.

För att minska innovationsgapet gör större aktörer i sektorn allt oftare direkta investeringar i nya bolag eller enskilda projekt, inleder partnerskap med andra bolag samt etablerar samarbeten med eller bygger egna akademiska forsknings- och innovationscentra.

En ständig jakt på synergieffekter
Bolagens olika modeller för partnerskap kan givetvis skilja sig åt, men utgångspunkten är vanligen i stort densamma: ett samarbete skapas kring ett nytt bolag eller ett gemensamt koncept, som därefter utvecklas i en start up-kontext. Fördelarna med den här typen av samarbeten är att innovationstakten kan höjas, dels genom att kompletterande expertis från bolagen möts, dels jagar bolagen synergieffekter genom att gemensamt nyttja den infrastruktur som redan finns på plats i respektive bolag.

Partnerskap mellan techjättar och läkemedelsbolag driver innovation
De senaste åren har vi sett ett ökande antal joint ventures mellan techbolag och bolag inom Life Science-sektorn. Ett intressant exempel är samarbetet mellan (Googles moderbolag) Alphabet:s Verily Life Science och läkemedelsbolaget GlaxoSmithKline, som tillsammans startat Galvani Bioelectrics, ett innovationsbolag som siktar på att behandla kroniska sjukdomar med hjälp av små bioelektroniska implantat. De bägge moderbolagen kommer att investera totalt upp till 540 miljoner pund, eller motsvarande ca sex miljarder svenska kronor, i det nya bolaget under en sjuårsperiod förutsatt att olika milstolpar uppnås.

Ett annat liknande exempel är Verb Surgical, som är resultatet av ett partnerskap mellan Verily Life Science och Johnson&Johnssons medtech-spinout Ethicon, med siktet inställt på den växande mångmiljardmarknaden för robotassisterad kirurgi. I januari 2017, endast ett år efter att bolagens partnerskap offentliggjordes, kunde Verb demonstrera sin första prototyp, som enligt bolaget representerar nästa evolutionära kliv framåt inom kirurgin.

Ökande satsningar via VC-fonder
De stora läkemedelsbolagen har på senare tid i allt högre utsträckning satt upp egna innovationsfonder eller ökat avsättningarna till olika riskkapitalfonder, s.k. Venture Capital eller VC-fonder, för att via dessa göra direkta investeringar i bolag eller projekt i syfte att snabbt kunna tillgodogöra sig ny teknik och forskning. Tidslinjen nedan visar hur det blivit vanligare att bolag nyttjar olika typer av fondstrukturer.

Utvecklingen för Big Pharmas corporate venture capital-fonder.

Utvecklingen för Big Pharmas corporate venture capital-fonder. Källa: Nature

Ett öppnare innovationsklimat skapar möjligheter
Innovationer och forskning har över tid genererat stora kunskapsbanker och mängder av patent åt läkemedelsbolagen. Istället för att låsa in dessa tillgångar i ett valv, så väljer många bolag nu istället en annan väg, nämligen att dela med sig av dem – givetvis i utbyte mot rättigheter från eventuella upptäckter som görs med hjälp av materialet.

Många bolag satsar på nära samarbeten med akademiska intuitioner, eller utvecklar och bygger själva forsknings- och innovationscentra. Det är en strategi som har öppnat upp möjligheter för bolagen att nyttja såväl externa som interna idéer, samt hitta interna och externa vägar till marknaden.

De senaste fem åren har flera privata och offentligt finansierade satsningar inom ramen för den här modellen vuxit fram och gett såväl forskare som bolagen värdefullt stöd i innovations- och utvecklingsprocessen, från ax till limpa. Några namnkunniga exempel är Astra Bio Venture Hub, GSK Discovery Fast Track, och Pfizer’s Center for Therapeutic Innovation.

Många bolag saknar tydlig strategi för FoU
För att läkemedelsbolagen ska förbli konkurrenskraftiga och överleva framgent krävs fortsatt samarbete. Ändå bedöms endast 25 procent av bolagen ha en tydlig strategi för forskning och utveckling, samtidigt som konkurrensen om externa innovatörer och kompetenta samarbetspartners hårdnar snabbt i Life Science-sektorn. Viktiga frågor i relation till den egna strategin för forskning och utveckling som alla företag, stora som små, måste arbeta kontinuerligt med är till exempel vilka externa partners i andra företag, forskningsinstitut och vilka forskare man vill och bör samarbeta med för att nå ett visst mål. Från ett konkurrensperspektiv är det också viktigt att fundera över vilka processer man bör ha för att identifiera och avslöja värdefulla dolda tillgångar i relation till sina konkurrenter, samt inte minst hur man ska övervaka det globala landskapet och följa sina viktigaste konkurrenters aktiviteter.

Läkemedelsbolagen som satsar mest på FoU
Nedanstående sammanställning från Evaluate Pharma publicerades i juni i år och visar de 20 bolag i branschen som satsade och förutspås satsa mest kapital på FoU år 2016 respektive 2022. Prognosen för framtida satsningar baseras enligt Evaluate Pharma på konsensus från ett antal ledande branschanalytiker. Observera att sammanställningen avser bolagens totala satsningar, och alltså inte särredovisar andelen extern eller outsourcad FoU. Bilden ger dock en intressant inblick i vilka bolag som lägger mest resurser på egen forskning och utveckling.

Bolagen som förutspås satsa mest på FoU 2022.

Läs originalartikeln från Monocl Strategy Services här.