Forskningscentret Biofilms – Research Center for Biointerfaces (BRCB) vid Malmö högskola har beviljats närmare 80 miljoner i forskningsmedel det senaste året, av dessa har 55 miljoner gått till cancerforskning. Nyligen beviljade KK-stiftelsen, högskolornas forskningsfinansiär som uppmuntrar bildandet av nya vägar mellan näringsliv och akademi och förkortade ledtider mellan forskningsresultat och tillväxt, medel för ytterligare två forskningsprojekt. Ett av dessa handlar om att spåra cancerceller, och det andra om läkemedelsformuleringar. 

Thérese Nordström, föreståndare för Biofilms – Research Center for Biointerfaces, konstaterar att det är kritiskt för en forskningsmiljö att behålla kompetenta yngre forskare, något som de nyligen beviljade anslagen möjliggör.

– Det är väldigt roligt att forskarnas ansträngningar nu ger resultat. Det ska bli spännande att följa projekten och ta del av forskningsframstegen som de kommer att resultera i, säger Nordström.

Thérese Nordström, föreståndare för BRCB

Forskning i samverkan
Forskningscentret är ett av Malmö högskolas spjutspetsområden med framstående forskning inom tre områden; orala biofilmer, det vill säga bakteriella samhällen på en yta, farmaceutisk design och smarta material vid biologiska gränsytor. En stor del av forskningen sker i samverkan med industrin, forskningscentret har närmare 40 samarbetspartners, bland annat Phase Holographic Imaging och A1M Pharma.

Under mars månad kunde just Phase Holographic meddela att man tillsammans med bl.a. Malmö högskola hade beviljats ett bidrag om 2,3 miljoner kronor från statliga KK-stiftelsen. Projektanslaget syftar till att utveckla förbättrade metoder för att detektera blodburna cancerceller med benägenhet att metastasera. Läs en separat intervju med bolagets vd Peter Egelberg här.

Satsning på unga forskare
Det senaste året har Biofilms beviljats närmare 80 miljoner i forskningsmedel. När KK-stiftelsen nyligen beviljade medel till en ny generations forskare vid starka forskningsmiljöer var Celina Wierzbicka och Sabrina Valetti, båda verksamma vid Biofilms, två av dessa.

– Målsättningen med mitt forskningsprojekt är att utveckla bättre läkemedel med kiselbaserade nanoporösa partiklar som funktionellt hjälpämne, säger Sabrina Valetti.

Cancerforskningen stärks
Celina Wierzbickas forskningsprojekt syftar till att använda konstgjorda antikroppar för att spåra biomarkörer för tumörer. Vid forskningscentret bedrivs idag ett flertal större forskningsprojekt med syfte att på sikt underlätta tidig upptäckt och differentierad diagnos av cancer, så att en mer individanpassad behandling kan uppnås.

Konstgjorda antikroppar i fokus
Börje Sellergren, professor, leder ett av de europeiska tvärvetenskapliga forskningsprojekten.

– Vi ska ta fram konstgjorda antikroppar, en slags plastkopior av de biologiska receptorer som kroppen använder för igenkänning och neutralisering av kroppsfrämmande substanser. Antikroppar används nu brett inom cancerdiagnostik och behandling. Våra plastkopior är stabila, kostnadseffektiva och enkla att tillverka, fördelar vi tror kan göra dem intressanta som alternativ till antikroppar, säger han.

Denna forskning öppnar upp för nya möjligheter genom att andra molekyler och strukturer kan upptäckas. På så sätt kan till exempel kunskapen om aggressiva metastaserande cancerceller ökas.

Spännande synergieffekter
Thérese Nordström är mycket optimistisk vad gäller Biofilms framtid.

– Forskningscentret har funnits i drygt tio år. Den senaste tiden har vi arbetat med att kanalisera forskningen inom de tre huvudområdena. Jag ser nu en stor tillväxtpotential såväl inom de enskilda områdena som mellan dem.

Läs mer om Biofilms – Research Center for Biointerfaces här.