Home Okategoriserad Svensk teknik ska rädda hjärtan i Australien

Svensk teknik ska rädda hjärtan i Australien

Svensk teknik ska rädda hjärtan i Australien

1 mars, 2016

Forskare och kirurger från tre av Australiens största sjukhus har inlett ett internationellt uppmärksammat projekt som ska revolutionera möjligheterna att transplantera hjärtan. Nu genomför man en klinisk studie med hjälp av teknologi som utvecklats av professor Stig Steen och Vivoline Medical i Lund. Målet är att öka antalet användbara organ med upp till 40 procent.
När ett hjärta avlägsnas från en avliden donator har en nedbrytningsprocess redan satts igång. Med befintlig transportförvaring – i princip en steril kylbox fylld med is – krymper tidsfönstret snabbt för att hinna få organet på plats i mottagaren, och efter bara ca 4 timmar är tiden ute och organet går förlorat. Australien är ett stort land med långa transportsträckor. Av de 381 mänskliga hjärtan som förra året fanns tillgängliga för transplantation i landet kunde endast 81 användas för att rädda liv. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att Australiens största dagstidning uppmärksammat en nyligen inledd studie där forskare och kirurger utvärderar ny svensk teknik som man hoppas ska kunna förlänga tiden ett hjärta kan bevaras utanför kroppen – ex vivo – drastiskt, från nuvarande ca 4 timmar ända upp till 24 timmar.
Professor John Fraser vid The Prince Charles Hospital i Brisbane berättar om studien, som genomförs i samarbete med ytterligare två kliniker i Sydney och Melbourne, i en intervju med The Australian:
– Inte mycket har hänt inom organpreservation de senaste 20-30 åren. I princip handlar det fortfarande om att packa organet i is och sen springa så fort du kan. I ett så stort land som Australien är tidsfaktorn direkt avgörande.

maskin2
Med den nya tekniken kan ett hjärta syresättas i upp till 24 timmar.

I studien används en hjärtmaskin med cirkulerande vätska som kontinuerligt tillför hjärtat en noga balanserad mix av mineraler, näring och salter och dessutom syresätter det. På så vis hoppas man inte bara kunna bibehålla utan även förbättra organets kvalitet inför transplantationen.
– Genom att syresätta det donerade hjärtat under förvaring och transport samtidigt som man håller det nedkylt och minimerar stressen det utsätts för så kan vi minimera skadorna på organet. Vätskan som cirkuleras genom hjärtat är som Gatorade för hjärtat, en “energidryck” som rekonditionerar organet, säger professor John Fraser som leder den australiensiska hjärtstudien.
Fungerar metoden som tänkt så elimineras i princip problemet med stora geografiska avstånd då 24 timmar räcker för att hinna transportera organ tvärs över hela landet. Detta vore revolutionerande för transplantationsmöjligheterna och man räknar med att kunna öka antalet hjärtan som kan användas, och därmed rädda fler liv, med upp till 40 procent.
Bakom teknologin som används i den australiensiska hjärtstudien står professor Stig Steen i Lund, en pionjär inom hjärt- och lungtransplantationer som förutom att utveckla maskinvaran även uppfunnit den vätska som används för att evaluera och rekonditionera organen innan transplantation.
IP-rättigheterna till professor Steens patenterade teknologi ägs av lundabaserade medicinteknikbolaget Vivoline Medical, som utvecklar hjärtmaskinen HS1 utifrån samma teknologi som ligger till grund för den maskin som används i Australien. Bolaget har även nyligen CE-märkt andra generationen av en maskin för lungtransplantationer, kallad LS2.
Patrick Greatrex är vd för Vivoline Medical, och han ser positivt på den australiensiska hjärtstudien:
– Det är mycket glädjande att Vivolines HS1-teknologi tas emot med sådan entusiasm ute i världen. Som professor Fraser i Brisbane påpekar så finns ett stort medicinskt behov av den här tekniken, och det är spännande att se att flera ledande kliniker nu startar upp studier med HS1-teknologin.
Den Australiensiska hjärtstudien har även uppmärksammats i brittiska media, en artikel finns att läsa här.
Klicka på länkarna för att även läsa mer om Igelösa Life Science och Vivoline Medical.
 
Texten är författad av BioStocks redaktion. Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev