Ny studie kritisk till skenande läkemedelspriser
Läkemedelspriser har länge varit ett hett omdebatterat område. I en ny brittisk studie menar forskare att läkemedelsbolagen inte kan använda höga utvecklingskostnader som motiv till de skenande priserna – särskilt eftersom de flesta nya läkemedel bidrar med begränsad klinisk nytta över existerande behandlingar.
När det amerikanska läkemedelsverket 2019 godkände Novartis genterapi Zolgensma var det många som höjde ögonbrynen åt läkemedlets höga prislapp. Med ett pris på över 2 MUSD per dos var läkemedlet, som utvecklats för behandling av spinal muskelatrofi, världens då dyraste. Detta är ett exempel som lyfts fram i en artikel i den medicinska tidskriften The BMJ, där en brittisk forskargrupp tittat närmre på fenomenet med skenande läkemedelspriser.
Kraftigt stigande medianpriser
I artikeln lyfter forskarna fram att amerikanska medianpriser på läkemedel gått upp från 1 400 USD per patient och år till över 150 000 USD under perioden 2008 till 2021. Framförallt pekas nya behandlingar för sällsynta sjukdomar ut som anledningar till att priserna dragit iväg, men forskarna pekar på att det inte är hela sanningen.
Priserna stiger även för äldre och vanligare läkemedel. Enligt artikeln har till exempel listpriser på vissa insulinprodukter mer än fördubblats mellan 2007 och 2018. En rapport från amerikanska myndigheter pekar ut 1 216 produkter som i genomsnitt ökat i pris med över 30 procent mellan juli 2021 och juli 2022, långt över den inflation världen upplevde under samma period.
Mer spenderas på försäljning och marknadsföring
Forskargruppen har gått igenom finanserna för världens 15 största biotechbolag från 1999 fram till 2018, där den sammanlagda försäljningen uppgick till hisnande 7,7 biljoner USD. Utgifterna för forskning och utveckling uppgick under perioden till 1,4 biljoner USD, samtidigt som utgifterna för försäljning och marknadsföring uppgick till 2,2 biljoner USD. Och inte nog med det – de lägger även mer pengar på utdelningar och återköp av aktier.
Enligt en utredning av den amerikanska kongressens kommitté för tillsyn och reform visade att de 14 största läkemedelsbolagen spenderade totalt 577 miljarder USD på utdelningar och återköp mellan 2016 och 2020, vilket var 56 miljarder USD mer än de spenderade på forskning och utveckling.
Trendskifte de senaste åren
Trenden är dock att forskningsutgifterna som andel av försäljningen ökat under de senaste åren och att marknadsföringsutgifterna minskat. Artikelförfattarna erkänner även det faktum att uppköp och samgåenden nuförtiden spelar en viktig roll i att ge de stora läkemedelsbolagen tillgång till nya innovativa läkemedel.
“Alongside evidence that large pharmaceutical companies are not involved in the discovery of most new drugs this suggests a shift of strategy from early-stage research and discovery to late-stage acquisition and development”, skriver de.
Få kliniska genombrott
Samtidigt lyfts frågan om huruvida dessa innovationer faktiskt innebär några tydliga framsteg för behandlingen av olika sjukdomar. Flera studier i USA och Europa har visat att det är få läkemedel som lanserats de senaste åren som adderat något riktigt kliniskt värde. Och det är bara en bråkdel som inneburit något större genombrott.
På den positiva sidan lyfts dock den ökande andelen läkemedel som utvecklas för behandling av sällsynta sjukdomar. Mellan 2001 och 2005 riktades 25 procent av alla godkända läkemedel i USA mot sällsynta sjukdomar. Mellan 2006 och 2020 hade den andelen stigit till 48 procent och 2021 uppgick den till mer än hälften.
Ger förslag på förbättringar
Sammanfattningsvis ser artikelförfattarna inte att det finns någon anledning för bolagen att föra över ökade kostnader för forskning och utveckling på patienterna genom kraftigt ökade priser. Enligt dem borde bolag inom biotech-branschen kunna generera mer kliniskt värdefulla innovationer med nuvarande resurser. I artikeln listar de ett antal förslag som riktas mot myndigheter som syftar till att bättre rikta forskningen mot de medicinska behov som faktiskt finns.
Ett förslag handlar om att göra patentsystemen mer stringenta för att undvika att bara belöna kemiska nydaningar som inte tillför något riktigt kliniskt värde. Bättre kommunikation efterfrågas även från hälsomyndigheter gällande utvecklingsprioriteringar och hur man strategiskt ska använda offentliga forskningsanslag. Forskarna föreslår även reformer för att belöna bolag som levererar klinisk nytta och samtidigt avskräcka från strategier som går ut på att kopiera eller förlänga läkemedlens exklusivitet.
