Home Nyheter Långtidscovid – nästa globala folkhälsokris?

Långtidscovid – nästa globala folkhälsokris?

Långtidscovid

Långtidscovid – nästa globala folkhälsokris?

29 september, 2022

Efter nästan tre år med covid-19-pandemin har dödligheten i sjukdomen minskat avsevärt. Nu står sjukvården inför ett annat problem – nämligen långtidscovid. Tillståndet – som har en bred och komplex symptombild – beräknas drabba 10–30 procent av de som smittas av covid-19, och rådande kunskapsluckor försvårar både diagnostik och behandling. I denna artikel går BioStock igenom det nuvarande kunskapsläget avseende symptom och underliggande orsaker till långtidscovid. I morgon tar vi en titt på dagens behandlingsalternativ och bolag som är aktiva inom fältet.

Det råder ingen tvekan om att covid-19 påverkat oss på sätt vi inte tidigare upplevt i närtid, både på samhälls- och individnivå. Förutom den direkta livsfara som SARS-CoV-2 utgjort, har det blivit klart att vi står inför en annan typ av medicinsk utmaning genom följdverkningar i form av långvariga symptom. Tillståndet har kommit att benämnas postcovid – eller långtidscovid – och kan vara allt ifrån milt till kraftigt funktionsnedsättande. Med ungefär 200 miljoner människor drabbade världen över, menar experter att vi står på randen till nästa globala folkhälsokris.

Vad är långtidscovid?

När patienter som tidigare vårdats för covid-19 återkom för kvarvarande eller nyuppkomna symptom, började sjukvården ana att virusets effekter sträcker sig längre än den akuta fasen. Men vad vet vi egentligen idag om långtidscovid?

Med tiden har flera definitioner uppstått, och ännu finns ingen riktig konsensus. De flesta är dock överens om att tillståndet innebär symptom utvecklade under eller efter en infektion förenlig med covid-19, vilka ska ha pågått i över tre månader och inte kunna förklaras av en alternativ diagnos. Således är långtidscovid ett samlingsbegrepp – och mycket är ännu oklart. Inte minst återstår frågetecken kring huruvida alla med långtidscovid drabbats av en och samma sjukdom, eller om det egentligen handlar om flera olika tillstånd med olika biologiska orsaker. Dessutom stämmer symptom oroväckande överens med ett annat, mycket komplicerat tillstånd som ofta debuterar efter virussjukdom – ME/CFS, eller kroniskt trötthetssyndrom, och som innebär svåra konsekvenser för de drabbade.

Långtidscovid kompliceras ytterligare av att det tar sig olika uttryck hos olika personer, och ofta uppstår symptom från ett flertal organsystem. Totalt har över 200 symptom kopplats till tillståndet. Men även om symptomen är många är vissa vanligare än andra, däribland:

  • Fatigue (överdriven fysisk och mental trötthet som ej avtar nämnvärt av vila)
  • Andnöd
  • Kognitiv dysfunktion (t.ex. hjärndimma, minnesproblem)
  • Huvudvärk/migrän
  • Dysautonomi/POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom)
  • Hjärtklappning, hög vilopuls, bröstsmärta (ingår ofta i ovan nämnt syndrom)
  • Förlust eller förändring av lukt och smak

Genomgående för tillståndet är att många tydligt försämras vid mental eller fysisk ansträngning. Dessutom tycks symptomen fluktuera med tiden, och kan försvinna under perioder för att senare återkomma.

Vem drabbas av långtidscovid?

Studier visar att mellan 10 och 30 procent av de som insjuknat i covid-19 utvecklar symptom för långtidscovid. Allvarlig covid-19 innebär en högre risk för långdragna symptom, men samma typ av symtombild och komplikationer återfinns hos personer som genomgått covid-19 med en mild sjukdomsbild.

Man vet också att kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Dessutom har man i flera länder sett att långtidscovid även drabbar barn och unga  – detta trots att gruppen varit förhållandevis skonad från covid-19 – även om mer kunskap behövs kring eventuella skillnader i kliniska karaktäristika mellan yngre och äldre personer.

Underliggande orsaker

Framsteg har trots allt gjorts och forskningen har nu börjat ringa in de biologiska förklaringarna till långtidscovid. Ledande teorier inkluderar, utan inbördes ordning: (i) konsekvenser av organskador orsakade av viruset i det akuta stadiet, (ii) kvarvarande virus och virusantigen med överaktivering av immunförsvaret som följd, där inflammation, autoimmunitet samt störning av mikrobiomet ingår. Man har påvisat avvikande blodmarkörer i form av inflammationssvar hos patienter med långtidscovid, samt autoimmuna komponenter som ter sig kännetecknande för tillståndet.

Ytterligare en ledande teori är (iii) mitokondriell dysfunktion som tros spela en stor roll i långtidscovid. Mitokondrierna är cellernas kraftverk som frigör energin från maten vi äter så att kroppens celler kan fungera normalt. Mitokondriell dysfunktion kan förklara varför majoriteten av patienterna drabbas av fatigue, samt försämring av symptom som följer vid ansträngning – vilket kräver mer energi.

Det finns även starka belägg för att patienter med långtidscovid drabbas av (iv) endotel dysfunktion och mikrokoagulering. Ett kontinuerligt bildande av mikroblodproppar kan täppa igen de allra minsta kärlen och orsaka syrebrist i exempelvis muskler och hjärnan, vilket skulle kunna förklara både fatigue och smärta samt försämringen som följer vid ansträngning, vilket ställer högre krav på syretillförsel.

Det finns ljus i tunneln

Med tanke på antalet drabbade av långtidscovid världen över menar läkare och forskare att vi kan stå inför nästa globala folkhälsokris. Men även om det låter mörkt, så finns det ljus i tunneln. Ju fler pusselbitar som läggs kring den biologiska bakgrunden för långtidscovid, desto mer ökar också chansen till att finna behandlingar.

Imorgon publicerar BioStock en artikel kring forskningsframsteg och lovande projekt som bedrivs i syfte att diagnosticera och behandla långtidscovid. Håll utkik på biostock.se.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev