Home Nyheter Medicinska framsteg ger hopp för långtidscovid

Medicinska framsteg ger hopp för långtidscovid

Långtidscovid

Medicinska framsteg ger hopp för långtidscovid

30 september, 2022

Långtidscovid är ett underbehandlat tillstånd, till stor del på grund av dess komplexa natur och rådande kunskapsluckor. I denna artikel tar BioStock en närmare titt på dagens behandling av tillståndet och potentiellt nya medicinska innovationer av bioteknikbolag som syftar till att förbättra både diagnostik och behandling för de många drabbade.

Det uppskattas att ungefär 200 miljoner människor världen över är drabbade av långtidscovid, vilket innebär att vi kan stå inför nästa globala hälsokris. Med en komplex symptombild och stora individuella variationer, är många aspekter av tillståndet fortfarande höljda i dunkel. Tack vare den forskning som alltjämt pågår, tillkommer successivt ny kunskap om långtidscovid. Detta ökar i sin tur chansen för bättre behandling av de drabbade, vilka idag vittnar om en otillräcklig vård.

Läs en introducerande artikel av långtidscovid här.

Underbehandlad och komplex patientgrupp

Personer med långtidscovid är vanligen multisymptomatiska, med fluktuerande symptom av ofta ospecifik natur, vilket komplicerar diagnosticering. Eftersom man därutöver ännu inte fullt ut förstår tillståndets underliggande orsaker, försvåras även behandling av patientgruppen.

Den bristande vården har varit kännbar för patienterna, som upplevt både misstro och felbehandling. I Sverige försämras möjligheten till god vård ytterligare av bristen på specialistmottagningar i stora delar av landet. På specialistmottagningar behandlas patienter genom multidisciplinära team, vilket experter menar är det bästa angreppssättet givet tillståndets komplexitet. Avsaknaden av dessa mottagningar leder därmed till stora skillnader i hur patienterna behandlas, samtidigt som det hindrar vidare forskning kring både tillståndet i sig och möjliga behandlingsalternativ.

Dagens behandling

Vilken behandling som ges vid långtidscovid beror på vilka symptom den individuella patienten uppvisar. Fysioterapeutiska insatser kan ges i form av andningsträning, strategier vid långvarig trötthet, anpassad träning vid POTS (postural ortostatisk takykardisyndrom) eller kardiovaskulär påverkan. Den farmakologiska behandlingen är bristfällig eftersom det ännu inte finns några forskningsresultat som stödjer ett specifikt läkemedel. Vissa symptom behandlas dock med redan existerande läkemedel, exempelvis immunhämmande preparat, antihistaminer såsom famotidine, eller hjärtrytmstabiliserande medicin såsom propranolol eller ivabradine.

Medicinska framsteg ger hopp

Både diagnosticering och behandling av långtidscovid har därmed uppenbara brister – men det finns hopp. I slutet av augusti i år kom den glädjande nyheten att det amerikanska diagnostikbolaget IncellDx erhållit CE-IVD-märkning i Europa för sitt diagnostiska test incellKINE som har kapaciteten att urskilja långtidscovid från andra tillstånd med flertalet likheter, som exempelvis ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom). Bakgrunden är att bolaget lyckats identifiera en distinkt immunologisk profil avseende mönster av inflammatoriska marköruttryck, och testet ska därmed kunna användas i diagnosticeringen av långtidscovid.

CE-IVD-märkningen har den positiva följden att testet beräknas lanseras i september 2022, och är ett viktigt steg framåt för den stora patientgruppen.

En lösning på fatigue?

Därtill finns en handfull bolag som bedriver forskning kring potentiella behandling av långtidscovid. Ett av dessa är amerikanska Axcella Health, som undersöker effekten av kandidaten AXA1125 i en fas II-studie på det vanligaste symptomet vid långtidscovid – fatigue.
Kandidaten är en aktiv blandning av fem specifika aminosyror och derivat vars verkningsmekanism går ut på att återställa mitokondriell dysfunktion – en potentiell nyckelmekanism vid fatigue.

Tidigare fas IIa-resultat visade dock att bolaget inte nått det primära effektmåttet, nämligen återhämtning av fosfokreatin efter träning, vilket används som ett mått på mitokondriell funktion. Däremot nåddes sekundära effektmått som avsåg mental och fysisk trötthet. Med stöd av detta och tidigare studier som indikerat en positiv effekt på bl.a. fettsyraoxidation, inflammation och cellulär energi, har bolaget goda förhoppningar på kandidaten som en behandling för långtidscovid. För närvarande för Axcella Health diskussioner med brittiska MHRA avseende en registreringsgrundande studie och planerar samtidigt att initiera regulatoriska samtal med FDA inom kort.

ME/CFS-läkemedel tycks lovande

Ett annat amerikanskt biotechbolag, med en annan strategi vid långtidscovid, är AIM Immunotech. Bolaget utvecklar Ampligen, ett läkemedel som har erhållit regulatoriskt godkännande i Argentina för behandling av ME/CFS. Det gör kandidaten till världens första godkända läkemedel för den erkänt svårbehandlade sjukdomen. Ampligen verkar genom att modulera immunsystemet och har visat på antiviral aktivitet.

I oktober 2020 valde AIM att i sin fas III-studie med Ampligen utöver patienter med ME/CFS även inkludera patienter med långtidscovid som upplever fatigue. I somras kunde bolaget sedan meddela positiva interimdata från studien, där statistiskt signifikant förbättring av fatigue kunde påvisas hos samtliga fyra patienter med långtidscovid. Bolaget jobbar nu med att lämna in en Investigational New Drug (IND)-ansökan till FDA för en randomiserad fas II-studie med Ampligen exklusivt för behandling av långtidscovid.

Det återstår att se om dessa bolag – eller något annat som tar klivet in på området – kommer kunna erbjuda en behandling lämplig för just långtidscovid. Något som är säkert är att det är många drabbade som väntar.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev