Nobelpriset i medicin till mRNA-forskare
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 delas mellan Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckt av nukleosidbasmodifiering som möjliggör utveckling av mRNA-vaccin. Såväl Pfizer och BioNTech som Moderna använde den nu prisbelönta tekniken för att bygga sina effektiva covidvacciner under 2020. Forskarna ansluter sig till de totalt 11 pristagare vid University of Pennsylvania som har erhållit Nobelpriset i medicin eller fysiologi.
Världen drog en lättnadens suck i november 2020 när Pfizer tillsammans med partnern BioNTech kunde visa en effektivitet på cirka 95 procent mot Covid-19 med sin mRNA-baserade vaccinkandidat BNT162b2. Resultaten följdes senare upp av Moderna som med sin kandidat mRNA-1273 kunde uppvisa likartade effektivitetsresultat.
Budbärar-RNA
Vaccination är en beprövad metod för att stärka kroppens försvar mot sjukdomar. Tidigare användes vacciner som innehöll avdödade eller försvagade virus, såsom polio, mässling och gula febern. Med framsteg inom molekylärbiologi har nya tillverkningsmetoder utvecklats. Istället för att använda hela virus kan forskarna använda specifika delar av virusets genetiska kod.
Dessa nya mRNA-vacciner använder budbärar-RNA (mRNA) för att smuggla in instruktioner i cellerna för hur ett visst protein ser ut. Cellerna kan då läras att tillfälligt producera virusproteinet och känna igen det i framtiden. Detta gör att när man nästa gång utsätts för viruset så kan det bekämpas direkt – med andra ord att antikroppar skapas. Det mest framgångsrika exemplet hittills på hur tekniken kan användas är de vacciner som togs fram mot coronaviruset.
Såväl medicinska som monetära framgångar
Pfizer/BioNTech och Moderna och flera andra läkemedelsbolag som har använt mRNA-tekniken för att utveckla vacciner mot Covid-19 har haft stora framgångar. Framgångarna var dessutom inte enbart medicinska – Pfizer kunde exempelvis notera vaccinintäkter på knappt 43 miljarder USD under 2021. På andraplats hittar vi den tyska partnern BioNTech, som under samma år hade vaccinintäkter på drygt 22 miljarder USD. Läs mer här.
Forskarna bakom upptäckten
Dessa bolag har två forskare att tacka för sina framgångar – för att inte tala om alla miljoner människor som har vaccinerats mot Covid-19. Katalin Karikó, 68 år och professor vid både Szegeds universitet i Ungern samt University of Pennsylvania och senior vice president vid BioNTech, samt Drew Weissman, 64 år och föreståndare för Penn Institute for RNA Innovations.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin har delats ut 114 gånger till 227 forskare mellan 1901 och 2023. Igår den 2 oktober meddelade Nobelförsamlingen att årets pristagare i kategorin är Katalin Karikó och Drew Weissman. Därmed har totalt 29 pristagare haft sitt ursprung vid Penn, varav 11 inom kategorin fysiologi eller medicin.
I ett pressmeddelande motiverade Nobelförsamlingen sitt val av pristagare:
”De två nobelpristagarnas upptäckter var avgörande för att utveckla effektiva mRNA-vacciner mot COVID-19 under pandemin i början av 2020. Genom sina banbrytande fynd, som i grunden har förändrat vår förståelse av hur mRNA interagerar med vårt immunsystem, bidrog pristagarna till den oöverträffade hastigheten av vaccinutveckling under ett av de största hoten mot människors hälsa i modern tid.”
Nukleosidbasmodifiering
Initialt gav mRNA-tekniken upphov till inflammatoriska reaktioner, varför entusiasmen för att använda tekniken för kliniska ändamål var begränsad. Det var då som Weissman och Karikó gjorde sina banbrytande upptäckter. De skapade olika varianter av mRNA med olika basmodifieringar och levererade dem till dendritiska celler. Detta resulterade i en kraftig minskning av den oönskade inflammatoriska reaktionen. Denna upptäckt, som publicerades 2005, fick en central roll i utvecklingen av effektiva mRNA-vacciner.
I senare studier från 2008 och 2010 visade Karikó och Weissman att basmodifierat mRNA också ökade produktionen av protein jämfört med icke-modifierat mRNA. Deras forskning banade vägen för användningen av mRNA i kliniska sammanhang, men det dröjde till covid-19-pandemin innan de första vaccinerna baserade på deras upptäckter utvecklades. När pandemin bröt ut, kunde ovan två nämnda mRNA-vacciner med basmodifieringar, som kodade för virusets ytprotein, utvecklas snabbt och börja användas i industriell skala.
