Årets nobelpris i medicin tilldelas de tre amerikanska forskarna Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för sina upptäckter som gjorde att hepatit C-viruset kunde identifieras. Därmed togs ett kritiskt steg för att rädda miljontals människors liv världen över.

Hepatit är en inflammation i levern som främst orsakas av virusinfektioner men som också kan uppstå av långvarigt alkoholmissbruk, gifter och från autoimmuna sjukdomar. Ordet hepatit härstammar från de grekiska orden för lever och för inflammation. Under 1940-talet kom man fram till att det finns två olika typer av hepatit. Den första, som fått benämningen Hepatit A, överförs via orent vatten och via livsmedel och är en mildare variant som ofta läker av sig själv. Den andra, som överförs via blod och kroppsvätskor, fick namnet Hepatit B och är av en mer allvarlig art som riskerar att leda till skrumplever och levercancer.

Utveckling av virushepatit

Källa: nobelprize.org

Globalt hot mot människors hälsa

Dödstalen förknippade med hepatit är höga. Varje år mister över en miljon människor livet i kronisk virushepatit, något som gör att sjukdomen klassas som hälsoproblem i nivå med tuberkulos och HIV. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att över 70 miljoner personer blir smittade varje år. Ofta är det otillräcklig sterilisering av medicinsk utrustning eller injicering av droger med smutsiga nålar som ligger bakom.

Upptäckten började med ett tidigare nobelpris

Arbetet med att identifiera det som låg bakom kronisk virushepatit fick ett genombrott under 1960-talet då Baruch Blumberg lyckades identifiera hepatit B-viruset som orsak till sjukdomen. Den upptäckten ledde till att han 1976 belönades med Nobelpris i fysiologi eller medicin. Tester och vaccin kunde tas fram och antalet fall av sjukdomen sjönk.

Men kampen var inte över där

Medicinpristagarnas insatser

Källa: nobelprize.org

Trots landvinningarna upptäckte forskare att det fortfarande var oroväckande många personer som fortfarande drabbades av den dödliga sjukdomen. Harvey J. Alter studerade hepatit hos patienter som fått blodtransfusioner, vilket ledde till bevis för att ett okänt virus orsakade ett stort antal fall av kronisk hepatit. Hepatit B var alltså inte ensamt om att orsaka sjukdomen. En jakt på det mystiska viruset inleddes och det skulle ta mer än 10 år innan man lyckades.

Genom att klona det nya virusets arvsmassa kunde Michael Houghton konstatera att han lyckats identifiera vad som kom att få namnet hepatit C.

Den sista pusselbiten var att ta reda på om det nya viruset ensamt kunde orsaka hepatit, vilket Charles M. Rice slutligen kunde konstatera.

95 procent går att bota

Efter framgångarna med att identifiera hepatit C-viruset har läkemedel kunnat tas fram och i dag botas i stort sett alla som får tillgång till medicin. Dock är det inte är alla i världen som har den tillgången. Något som också ställer till det är virusets lömska natur. Det kan nämligen ligga oupptäckt i kroppen i flera decennier innan problem börjar uppstå. Därför är tillgång till diagnosverktyg också av yttersta vikt vid kampen mot sjukdomen.

Strategi för att eliminera kronisk virushepatit

2016 lanserade WHO en strategi med namnet “Global Health Sector Strategy on Viral Hepatitis, 2016-2021” vars vision är att i slutändan eliminera kronisk virushepatit för gott. Arbetet går bland annat ut på att öka medvetenheten kring sjukdomen och på att skala upp diagnostiken och möjliggöra mer behandling runt om i världen.

Delas ut i hemmet

På grund av Corona-epidemin har den sedvanliga prisutdelningen i konserthuset i Stockholm ställts in. Istället kommer själva överlämningen av priserna att ske i pristagarnas hem. Ceremonin i sig kommer det här året att få ett digitalt format som kommer att sändas från Stockholms Stadshus med begränsad publik. Vad gäller den traditionella banketten kommer årets pristagare att bli inbjudna till nästa års bankett istället.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev