Nobelpriset i kemi 2020 går till gensaxen
Årets nobelpris i kemi går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Upptäckten är en revolution inom molekylärvetenskapen som möjliggör nya cancerterapier och nu kan även drömmen om att bota ärftliga sjukdomar bli verklighet.
Emmanuelle Marie Charpentier är en fransk forskare och föreståndare vid Max Planck Institute for Infection Biology i Berlin. Hennes forskning har fokuserat på reglering av mekanismer som styr infektionsprocesser och immunitet av sjukdomsframkallande bakterier. Hon har tidigare varit gruppledare på laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige (MIMS) vid Umeå Universitet och det var under hennes tid i Umeå som upptäckten av gensaxen gjordes.
Oväntad upptäckt
Precis som så många gånger kom upptäckten till lite av en slump. Emmanuelle Charpentier var i full gång med att studera Streptococcus pyogenes när hon stötte på en tidigare helt oupptäckt molekyl som fick namnet tracrRNA. Denna molekyl är en del av bakteriens immunförsvar och har som metod att klippa sönder DNA:t på skadliga virus.
Av en slump träffar Charpentier under en konferens Jennifer A. Doudna, en amerikansk forskare med omfattande kunskap inom DNA:s molekylära syskon RNA. De två forskarna påbörjar ett samarbete som till slut kom att leda dem fram till upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9, en molekyl som de kunde programmera till att klippa av vilken DNA-sträng som helst på ett förutbestämt ställe.
Användningen av saxen har exploderat
Behovet av att kunna förändra gener i celler har är viktigt för att forskare ska kunna förstå hur livet fungerar. Detta har varit en väldigt tidsödande process och har ibland till och med varit omöjligt. Gensaxens intåg har gjort det möjligt att förändra livets kod på bara några veckor.
Efter att gensaxen upptäcktes 2012 har den i sin tur bidragit till en mängd viktiga upptäckter. Bland annat har forskare lyckats ta fram grödor som står emot mögel, skadedjur och torka och inom medicinens värld pågår just nu tester av nya cancerterapier. Dessutom har forskningen nu ett verktyg att använda för att kunna göra sanning av drömmen om att kunna bota genetiska sjukdomar.
Redan nu pågår kliniska studier för att komma till bukt med genskador som leder till blodsjukdomarna sicklecellanemi och beta-thalassemi samt ärftliga ögonsjukdomar.
Med stora krafter kommer stort ansvar
Givetvis finns det mycket gott som en gensax kan göra för världen, men den kan också missbrukas. Till exempel kan den användas för att skapa genetiskt modifierade embryon. Därför finns det sedan många år lagar som dikterar hur genteknik får lov att användas. Det är till exempel förbjudet att förändra den mänskliga arvsmassan på ett vis som gör att förändringen går i arv. Alla experiment som involverar människor och djur måste alltid granskas och godkännas av etiska kommittéer innan de får genomföras.
Corona-anpassad prisutdelning
Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna kommer att få sina priser överräckta i hemmet då den pågående Corona-epidemin gjort att den sedvanliga prisutdelningen i konserthuset i Stockholm ställts in. Ceremonin kommer i år att genomföras i ett digitalt format och kommer att sändas från Stockholms Stadshus med begränsad publik på plats. Vad gäller den traditionella banketten kommer årets pristagare att bli inbjudna till nästa års bankett istället.
