Genombrott i hjärncancerforskningen kan leda till bättre behandling
Forskare vid Newcastle University Institute of Neuroscience har gjort ett banbrytande genombrott i förståelsen av hur hjärntumörer växer, nämligen att celler i maligna hjärntumörer, gliom, använder fett och inte socker som bränsle, tvärtemot tidigare vetenskapliga antaganden. Resultatet av forskningen som publicerats i tidskriften Neuro-Oncology, visar att gliomceller växer långsammare om de behandlas med läkemedlet etomoxir, vilket hindrar cellerna från att skapa energi av fettsyror. Upptäckten kan leda till nya vägar att styra fettsyrametabolismen i klinisk behandling av hjärntumörer för att bromsa utvecklingen av sjukdomen.
Gliom är den vanligaste formen av primär malign hjärntumör hos vuxna, med cirka fyra insjuknande patienter årligen per 100.000 människor. Gliom är samtidigt en av de mest svårbehandlade formerna av cancer, varför nya behandlingar behövs för att öka överlevnaden och livskvaliteten för patienter som drabbats av sjukdomen. Den nya upptäckten vid Newcastle University ger en ny bild av cellbiologin i hjärncancer, med potentiellt betydande konsekvenser för förståelsen av hur hjärntumörer fungerar och därmed ökade chanser att hitta förbättrade behandlingsmetoder. I studien använde sig forskarna av tumörvävnad som donerats av patienter som genomgår kirurgi, samt möss.
Dr Elizabeth Stoll vid Newcastle University Institute of Neuroscience, är huvudförfattare till studien: “De flesta celler i den vuxna hjärnan kräver socker för att producera energi och upprätthålla funktionen. Intressant nog har vi upptäckt att maligna gliomceller har en helt annan metabolisk strategi och att de faktiskt föredrar att bryta ner fett för att skapa energi. Våra slutsatser ger en ny förståelse av hjärnans tumörbiologi, och en ny potentiell måltavla för läkemedel att bekämpa denna typ av cancer.”
Hur studien genomfördes
Stamceller isolerades från hjärnorna hos möss och muterades till cancerceller, och dessa mutationer liknar dem som normalt ansamlas och bildar gliomtumörer hos människor. De maligna cellerna inplanterades sedan in i möss med samma genetiska bakgrund som donatormössen, vilket gjordes för att bedöma hastigheten på tumörtillväxten. Forskarteamet kunde sedan visa att läkemedlet etomoxir förlänger medianöverlevnadstiden med 17% genom att göra gliomtillväxten långsammare.
Nu hoppas forskningsteamet kunna genomföra framtida kliniska studier med samarbetspartners för att utveckla läkemedel så att patienter med hjärntumörer kan dra nytta av forskningsframstegen i framtiden.
Ett abstract till studien kan läsas här.
Gliom är den vanligaste typen av hjärntumör
Den vanligaste typen av hjärntumör börjar i gliacellerna och dessa tumörer kallas med ett samlingsnamn för gliom.
Gliom är vanligen elakartade, vilket betyder att de växer in i annan hjärnvävnad som trädrötter och gör dem svåra att operera bort. Gliom graderas på en skala mellan ett och fyra, där de tumörer som graderas som en etta eller tvåa i princip kan stilla under lång tid medan en fyra är mest allvarlig och snabbväxande. De fyrgradiga gliomen är vanligast och de kallas också glioblastom. Prognosen för högmaligna eller höggradiga gliom, alltså av graden tre eller fyra, är dålig när man tittar på ett genomsnitt för alla patienter med denna sjukdom.
Xintela fokuserar på den vanligaste och mest allvarliga formen av hjärncancer, glioblastom
Ett bolag som fokuserar på att behandla glioblastom, den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärncancer hos vuxna, är lundabaserade Xintela. Sjukdomen som enbart i Europa och USA drabbar ca 25-30 000 människor årligen, uppvisar hög motståndskraft mot tillgänglig behandling med kirurgi, strålning och cytostatika. Idag är medelöverlevnaden med tillgänglig behandling endast 15 månader. Behovet av bättre behandlingsmetoder är mycket stort samtidigt som möjligheten är god att erhålla fördelaktig särläkemedelsstatus.
Xintelas markörteknologi ger enligt bolaget förutsättningar att detektera och behandla glioblastom på ett nytt sätt. Genom att utveckla terapeutiska antikroppar som binder till cancercellerna är Xintelas mål att behandla cancern på ett mer direkt och effektivt sätt än med dagens behandling och därmed förlänga patienternas överlevnad. Bolagets behandlingsmetod kan också vara ett komplement till tillgänglig behandling.
XINMARK är huvudkomponenten i Xintelas verksamhet och bolagets patentskyddade markörteknologi. Xintelas markörer är specifika proteiner som sitter som igenkänningsflaggor på vissa cellers yta, en teknik som gör det möjligt att detektera vissa tumörceller och rikta en behandling till cellerna för att bromsa tumörens tillväxt. Xintela undersöker samtidigt om teknologin även kan komma att användas för nya indikationer längre fram. I nuläget används markörerna för att identifiera och selektera en viss typ av stamceller som kan utvecklas till broskceller. På så vis kan Xintela kvalitetssäkra stamceller för reparation av skadat ledbrosk.
