Framsteg med ny genterapi vid allvarlig hudsjukdom
En allvarlig hudsjukdom som skapar stora smärtsamma blåsor kan äntligen vara på väg mot en medicinsk lösning. En ny genterapi som utvecklats av Stanford Medicine och som administreras på huden som en gel, har visat anmärkningsvärt positiva fas III-resultat för behandling av sår som förblivit oläkta under flera år. Ett FDA-godkännande kan komma redan under Q1 2023.
Patienter som lider av hudsjukdomen epidermolysis bullosa (EB) har ofta stora öppna sår som i vissa fall inte läker under flera år. Sjukdomen saknar idag botande behandlingar och de intensiva smärtorna som sjukdomen ger upphov till behandlas därför enbart symtomlindrande. Människor med sjukdomen är sårbara för infektioner och hudcancer, och de dör ofta i tidig vuxen ålder.
Sjukdomen omfattar ett 20-tal olika underkategorier som kännetecknas av en ärftlig benägenhet för blåsbildningar i huden. De tre vanligaste är EB simplex, junktional EB och dystrofisk EB, medan den allvarligaste formen, Herlitz, drabbar barn i spädbarnsåldern och är dödlig på grund av den höga infektionsrisken.
Bakgrunden till sjukdomen
Huden är uppbyggd av flera lager där det yttersta lagret, överhuden, består av celler (keratinocyter), som hela tiden nybildas. I frisk hud fäster dessa celler till varandra med hjälp av mikroskopiska proteintrådar men om denna process inte fungerar leder det successivt till vätskefyllda blåsor och potentiellt till en av de olika formerna av epidermolysis bullosa. Orsaken till detta är en genetisk mutation som innebär en oförmåga att tillverka ett specifikt kollagenprotein, typ VII (C7).
Sårläkning hos 3 av 4 patienter
Läkemedelskandidaten B-VEC, en genterapi i geléform som appliceras på patienternas sår, har utvecklats av forskare vid Stanford University School of Medicine, medan det Pittsburgh-baserade läkemedelsbolaget Krystal Biotech, har testat och utvecklat gelén för klinisk användning.
En tidigare mindre studie på nio patienter som utfördes tidigare i år vid Stanford var den första som visade att genterapivektorer för hudsjukdomar kan vara effektiva när de appliceras lokalt som en gel. Den aktuella studien var dessutom den första kliniska studien av en genterapi för behandling av barn och yngre vuxna som lider av epidermolysis bullosa.
I veckan kunde en uppföljande större klinisk studie med 31 patienter visa en förbättrad sårläkning hos de som fått aktiv behandling. 67 procent av såren som behandlats med gelen, som appliceras på huden vid bandagebyten, läkte helt efter sex månaders veckovis behandling, jämfört med 22 procent med placebo. En av patienterna upplevde enligt forskarna en livsförändrande förbättring och en enorm skillnad i livskvalité där smärtan helt försvunnit.
En nuvarande begränsning med behandlingen är att effekterna av gelen inte är permanenta och många av patienterna har sett några sår som återkommer. Men med tanke på att man inte har sett några biverkningar med upprepad behandling är det möjligt att upprepade behandlingar kan vara effektiva under långa tidsperioder. Att såren i vissa fall återkom förvånade dock inte forskarna som förmodligen kommer att försöka framställa en uppdaterad version av behandlingen.
Ett modifierat herpes simplex-virus
Behandlingen B-VEC har utvecklats för att leverera en kopia av kollagen VII-genen till hudens yta, vilket tillverkar det saknade proteinet och stabiliserar hudens struktur. Eftersom herpesviruset har utvecklats för att undvika det mänskliga immunsystemet, kan gelen appliceras upprepade gånger utan att utlösa ett immunsvar som har hindrat tidigare genterapier som använder andra virus för att leverera korrigerande gener till kroppen.
Forskarna hoppas nu att resultaten med det modifierade herpesviruset i förlängningen kommer att leda till fler genterapibehandlingar för andra sjukdomar där gener saknas eller är skadade. Fog för dessa förhoppningar finns då en rad hudsjukdomar orsakas av enstaka genmutationer och som hypotetiskt skulle kunna behandlas med denna teknik.
Framsteg för genterapier under 2022
Framgångarna med B-VEC är långt ifrån det enda utropstecknet för genterapiernas ökade betydelse under 2022. Exempelvis har CSL Behrings hemofili B-genterapi Hemgenix erhållit FDA-godkännande. Med en prislapp på 3,5 MUSD per dos blir Hemgenix det dyraste läkemedlet i världen. PTC Therapeutics har erhållit marknadsgodkännande av EU-kommissionen för genterapin Upstaza för behandling av en sällsynt genetisk sjukdom. Samma myndighet har även godkänt BioMarins genterapi för behandling av hemofili A, Roctavian. Dessutom har FDA godkänt två av Bluebird bios genterapibehandlingar Zynteglo och Skysona.
I Sverige finns endast ett börsnoterat bolag som utvecklar genterapier, nämligen CombiGene. CG01 utvecklas för behandling av läkemedelsresistent epilepsi och CGT2 för behandling av lipodystrofi. Förra året tecknade CombiGene ett exklusivt samarbets- och licensavtal värt upp till 328,5 MUSD med USA-baserade Spark Therapeutics för utveckling av CG01. Projektet är nu i slutfasen av den prekliniska utvecklingen, med förhoppningen att kunna inleda den första studien i människa under ledning av Spark.
