Alzinova samarbetar med forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg rörande forskning kring biomarkörer för neurodegenerativa förändringar vid Alzheimers sjukdom. BioStock kontaktade en av forskarna, professor Henrik Zetterberg, som även är ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd. För BioStock berättar Zetterberg om sin forskning och hur han ser på Alzinovas approach för att lösa Alzheimergåtan.

Alzinova har, genom sin patenterade AβCC-peptidteknologi, utvecklat ALZ-101 som ett sjukdomsmodifierande terapeutiskt vaccin som befinner sig i klinisk fas Ib-utveckling. Alzinova utvecklar även den monoklonala antikroppen ALZ-201 som befinner sig i preklinisk utvecklingsfas.

För att finansiera de kommande utvecklingsstegen genomför Alzinova just nu en företrädesemission av units som avslutas den 13 juni 2022. För mer information, se BioStocks studiointervju med vd Kristina Torfgård här.

Samarbete med globalt uppmärksammade forskare

I februari 2021 och inför den kommande kliniska fas Ib-studien med huvudkandidaten ALZ-101 inledde Alzinova ett samarbete med Clinical Neurochemistry Laboratory vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samarbetet leds av Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och University College London, och Kaj Blennow, överläkare och chef för Neurokemiska Laboratoriet på Sahlgrenska, tillika professor vid sektionen för psykiatri och neurokirurgi vid Göteborgs universitet,.

Zetterberg, ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd, erhöll i april ett av världens mest prestigefyllda anslag. Han mottog då europeiska forskningsrådets ERC Advanced Grant på 25 Mkr för att ta fram blodtester för diagnostisering av demenssjukdomar.

Zetterberg och hans forskargrupp, tillsammans med en annan forskargrupp vid Lunds universitet under ledning av professor Oskar Hansson, hade dessförinnan tagit fram ett blodtest för tidig diagnos av Alzheimer – en bedrift som med all rätt betraktas som en milstolpe i den globala demensforskningen.

Samarbetet mellan Zetterbergs och Blennows forskargrupp och Alzinova fokuserar på att mäta och utvärdera potentiella förändringar i biomarkörer associerade med Alzheimers sjukdom och/eller neurodegeneration efter flera immuniseringar med ALZ-101, jämfört med placebo, hos studiedeltagare med tidig Alzheimers sjukdom.

I en kommentar till initieringen av detta samarbete sa Alzinovas vd Kristina Torfgård:

»Vi är mycket glada över att samarbeta med Henrik Zetterberg, Kaj Blennow och det framstående kliniska neurokemilaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det högt respekterade och högt citerade arbete Henrik och Kaj gör bidrar till att främja utvecklingen av biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar. Sådana markörer är nyckeln till att främja vår förståelse av Alzheimers sjukdomsdiagnos och progression.«

Henrik Zetterberg kommenterar

För att få veta mer om den forskning som bedrivs i forskargruppen och hur han ser på möjligheterna att knäcka Alzheimergåtan, kontaktade BioStock Henrik Zetterberg.

Henrik, när det gäller Alzheimer kan man inte undvika frågan varför alla försök att utveckla läkemedel mot sjukdomen hittills har misslyckats. Vilka tror du är de huvudsakliga anledningarna till detta?

– Jag tror att den viktigaste orsaken är att man har kommit in för sent. Det kan också vara så att det blir lite för rörigt om man angriper amyloidpatologin generellt och att det blir inflammation och elände runt placken. Här finns det åtminstone teoretiska fördelar med en strategi där man i första hand tar bort eller minskar småklumpar av amyloid.

Vilken betydelse har biomarkörer för förståelsen och utvecklandet av nya läkemedel för behandling av bland annat Alzheimers sjukdom?

– Vi har lärt oss en massa. Vi vet nu att de första mätbara förändringarna vid Alzheimers sjukdom är att amyloidklumpar börjar ansamla sig i hjärnan. När detta sker påverkas nervcellskopplingar och -utskott, och tau-förändringar uppkommer. Till slut får man nervcellsdöd och då kommer de tydliga symptomen. Biomarkörresultaten hos människa stödjer därmed amyloidkaskadhypotesen, men samtidigt behöver vi lära oss hur vi kan upptäcka den allra tidigaste amyloidpatologin och om det finns förändringar som till och med kan förutspå den.

Bill Gates gjorde i egenskap av grundare för sin filantropiska jättefond Bill & Melinda Gates foundation en översikt över världens främsta hjärnforskare. Du dök då upp på radarn och han kontaktade dig för att få veta mer om din forskning, men du avböjde hela tre mötesförfrågningar. Vill du berätta mer om detta och hur allt till slut utvecklade sig?

– Det var mejl från Gates assistent som ställde till det. Jag hade en fulltecknad vårkalender och en person, som jag inte kände, mejlade mig om ett möte i Berlin med alldeles för kort varsel (3-4 veckor). Jag avböjde tre gånger utan att läsa mejlen helt. Till slut ringde min kollega, Oskar Hansson i Lund, som också hade blivit inbjuden till samma möte och undrade vad jag höll på med. Jag läste samma kväll mejlen igen och insåg mitt misstag. Senare på kvällen tog jag mig samman och skrev tillbaka till Gates assistent och meddelade honom att min assistent (som jag inte har) hade hittat en liten lucka i min agenda och att jag nu kunde komma, om det fortfarande var möjligt. Lyckligtvis fanns möjligheten kvar. Jag och Oskar åt frukost med Bill Gates och två av hans assistenter på ett fint hotell i Berlin. Han frågade ut oss om läget inom Alzheimerforskningen och var extremt initierad. Ett halvår senare lyste hans stiftelse ut ett stort anslag som vi till slut fick. Anslaget har använts för att ta fram blodtester för Alzheimers sjukdom.

Blodprovet för tidig diagnos av Alzheimer har fått enorm uppmärksamhet globalt. Kan du kortfattat berätta hur tekniken fungerar och vilken klinisk betydelse den kan få?

– Vi jobbar med högkänslig Single molecule array (Simoa)-teknik. Grundprincipen är vanlig sandwhich ELISA, en antikroppsbaserad metod där man fångar in biomarkören med en antikropp som sitter fast på en pytteliten magnetisk kula, och detekterar den med en annan antikropp. Denna andra antikropp är märkt med ett enzym som kan få ett ämne att börja lysa. Tricket med Simoa är att denna ljusreaktion sker i små mikrobrunnar där bara en magnetisk kula per brunn får plats. Dessa mikrobrunnar ligger som på ett kinesiskt schackbräde. Om majoriteten av brunnarna inte lyser kan man räkna ut att de flesta lysande brunnar innehåller en analyt. Om en brunn lyser två ggr så starkt som övriga innehåller den två analyter, osv. På så vis kan man räkna enstaka molekyler. Metoden blir därmed superkänslig. Vi har på denna plattform utvecklat metoder för vanligt tau, fosforylerat tau, neurofilament och amyloid, m.m. Man kan med dessa tester detektera och i viss mån kvantifiera Alzheimerförändringar i hjärnan i ett vanligt blodtest. Den diagnostiska riktigheten är runt 90 %, vilket är ganska fantastiskt!

Kan du berätta om samarbetet med Alzinova och hur du ser på potentialen med deras approach?

– Som jag nämnde tidigare tror jag att det kan vara fördelaktigt att ta fram ett läkemedel som angriper de småklumpar av amyloid som kan röra på sig i hjärna och orsaka påverkan på nervcellerna och deras kopplingar. Det är exakt det som är tanken bakom Alzinovas läkemedel. Vi kommer att hjälpa till med biomarköranalyser i de kliniska studier företaget planerar. Det kommer att bli fantastiskt spännande att se om deras antikropp förbättrar nervcellshälsan hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Det borde vi kunna se med dessa markörer.

Avslutningsvis, en av de tveklöst största utmaningarna inom dagens forskning är att utveckla effektiva läkemedel mot neurodegenerativa sjukdomar. Hur nära lösningen på Alzheimersgåtan och relaterade demenssjukdomar tror du att vi är?

– Vi har lärt oss så mycket de senaste åren och det finns lovande resultat på andra antikroppar mot amyloid, så jag tror att det kan gå mycket snabbt (några år). Men detta kommer bara att lösa amyloiddelen av sjukdomarna (vilket vore jättebra!). Vi måste dock forska vidare på andra sjukdomsmekanismer också.