Häromdagen stod det klart att världens dyraste behandling har erhållit ett villkorat godkännande för patienter i Europa. Det gäller Novartis genterapi Zolgensma som utvecklats för behandling av spinal muskelatrofi. Prislappen för engångsbehandlingen ser ut att landa på nära två miljoner euro. På den svenska marknaden finns i dagsläget bara ett börsnoterat genterapibolag, CombiGene, som bland annat utvecklar kandidaten CG01 mot fokal epilepsi i läkemedelsresistenta patienter.

Genterapi är sett till antalet godkända behandlingar fortfarande ett relativt litet fält inom dagens läkemedelsutveckling. Så sent som 2017 godkändes den första behandlingen i USA av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Vid utgången av 2019 hade endast fyra produkter godkänts i både USA och EU, samt ytterligare tre godkända produkter i EU och en i USA.

Synen på genterapier har dock förändrats drastiskt på ett par år, vilket bland annat illustreras av att FDA har förenklat regelverket för denna typ av läkemedel. För ett år sedan förutspådde FDA att antalet godkända cell- och genterapier kommer att öka markant de kommande åren, samtidigt som genterapimarknaden i sin helhet spås växa från 581 miljoner USD år 2017 till hela 5,7 miljarder USD år 2025.

En sökning i den amerikanska databasen Clinical Trials visar att över 1000 genterapiprojekt för närvarande rekryterar patienter, vilket kan jämföras med 366 pågående kliniska studier under 2019. Ett annat tydligt tecken på det ökade intresset är de allt större affärerna som görs där mindre lovande pionjärbolag köps upp av större aktörer i branschen. Ett av de bolag som siktar på att bli en av dessa pionjärer, är Lundabaserade CombiGene.

Novartis framgångar med Zolgensma fortsätter

År 2018 förvärvade det schweiziska läkemedelsbolaget Novartis, världens sjätte största bolag i sektorn, det USA-baserade biotechbolaget AveXis för 8,7 miljarder USD. Genom köpet fick Novartis även tillgång till genterapin Zolgensma.

Ett år senare fick Novartis besked av FDA att Zolgensma erhållit godkännande för behandling av den svåra genetiska muskelsjukdomen spinal muskelatrofi. Prislappen för en engångsbehandling landade på 2,1 MUSD, vilket gjorde den till världens dyraste terapi. I samma veva fick läkemedelsjätten även grönt ljus för försäljning i Japan där priset dock blev det något lägre, men fortfarande astronomiska, 1,55 MUSD per behandling.

Tar upp kampen med rivalen Biogen

För en månad sedan kom nästa framgång för Novartis då bolaget erhöll ett positivt yttrande om sin ansökan om godkännande av den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Detta följdes upp förra veckan av att EU-kommissionen gav genterapin ett villkorat godkännande för behandling av patienter med spinal muskelatrofi.

Vad prislappen landar på i EU är ännu inte klart då Novartis fortfarande diskuterar prissättningen med intresseorganisationer, men det är rimligt att förutsätta att det prissätts i paritet med övriga marknader. Genom godkännandet tar Zolgensma upp kampen med rivalen Biogens biologiska läkemedel Spinraza, som introducerades på den europeiska marknaden i början av 2017.

Få behandlingstillfällen skall ge långvarig effekt

Idag har forskningen kunnat identifiera cirka 6600 sjukdomar som orsakas av enstaka defekta gener och för en majoritet av dessa saknas optimala behandlingsmetoder. Hur skiljer sig då genterapier från konventionella läkemedel? Idén bakom genterapi är att under ett eller ett fåtal behandlingstillfällen ersätta defekta eller saknade gener, eller att öka uttrycket av redan fungerande gener och därigenom uppnå en långvarig behandlingseffekt. På detta sätt skiljer sig genterapier från konventionell läkemedelsbehandling av kroniska sjukdomar, som kräver en kontinuerlig medicinering som i många fall blir livslång och kan medföra biverkningar.

CombiGenes genterapi mot epilepsi

CombiGene, som är noterat på Nasdaq First North Growth Market, har som målsättning att ta fram effektiva genterapier för allvarliga sjukdomar som idag saknar adekvata behandlingar.

Den primära kandidaten CG01 utvecklas för att dramatiskt förbättra livskvaliteten för en grupp av epilepsipatienter som idag saknar effektiva behandlingsalternativ. CombiGene använder en genterapivektor, ett adenoassocierat virus (AAV), för att administrera en kombination av neuropeptid Y (NPY) och dess receptor Y2 direkt till den del av hjärnan där det epileptiska anfallet startar.

Bolaget har avslutat de viktigaste prekliniska effektstudierna med positiva resultat och nästa steg är att initiera de regulatoriskt obligatoriska säkerhetsstudierna. Givet ett positivt utfall i säkerhetsstudierna och framgångsrik GMP-produktion av CG01, kan studier i människa därefter inledas.

Många patienter når inte ett optimalt behandlingsutfall

CombiGene stödjer sig på uppskattningar som visar att 0,6 till 0,8 procent av världens befolkning lider av epilepsi. 2016 fanns det 5,7 miljoner diagnostiserade epilepsipatienter i USA, EU5 (Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien), och Japan. Cirka en tredjedel av dessa patienter svarar inte på traditionell medicinsk behandling och det är denna patientgrupp som CombiGene avser att hjälpa med CG01.

Enligt CombiGenes beräkningar väntas cirka 47 000 läkemedelsresistenta patienter med fokal epilepsi tillkomma varje år i ovannämnda länder och Kina och bolaget gör bedömningen att det är realistiskt att 10–20 procent av dessa patienter skulle kunna behandlas med CG01.

På väg mot studier i människa

Under 2020 har CombiGene publicerat positiva resultat från en preklinisk farmakokinetikstudie och en preklinisk inlärnings- och minnesstudie. Dessutom uppnåddes en milstolpe när man i april mottog den första plasmidleveransen från den brittiska partnern, CDMO-tillverkaren Cobra Biologics.

Mellan 20 mars – 3 april i år genomförde CombiGene en företrädesemission av aktier och teckningsoptioner som inbringade drygt 26 Mkr före emissionskostnader. Dessutom genomfördes en riktad emission som tillförde ytterligare 4 Mkr före emissionskostnader. I kraft av detta kapital är bolaget bättre rustade att producera CG01 för att kunna genomföra de prekliniska studier (biodistribution och toxikologi) som krävs för att inleda studier i människa. Pengarna kommer även att användas för att driva det projekt inom partiell lipodystrofi, CGT2, som förvärvades från Lipigon Pharmaceuticals under 2019.

Säkerhetsstudierna för CG01 tar enligt bolaget cirka sex månader att genomföra och därefter behövs ytterligare cirka sex månader för att analysera och sammanställa resultaten. Samtidigt planerar CombiGene att genomföra studier för att fastställa det optimala sättet att administrera CG01 in i den mänskliga hjärnan.

Efter att bolaget har fått slutrapporten från säkerhetsstudierna och förutsatt att dessa utfaller positivt, kommer man att skicka in en ansökan till de regulatoriska myndigheterna om att få starta den första studien i människa.

Genterapi på frammarsch

Novartis framgång med genterapin Zolgensma, det ökade antalet kliniska studier inom genterapifältet samt det ökade antalet affärer och stegrade prislappar, vittnar om ett område som ser ut att ta en alltmer framträdande position inom läkemedelsutvecklingen.

Det återstår att se om CombiGene, vid eventuella framtida positiva effektresultat i människa, hamnar på de globala läkemedelsjättarnas förvärvsradar. Vad vi dock med säkerhet kan konstatera, är att CombiGene befinner sig i ett intressant utvecklingsskede och givet att finansieringen är säkrad, har bolaget stärkt sin position för att nå kommande milstolpar.

Läs även: Cell- och genterapiområdet behåller momentum (15 jan 2020)

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev