4873 English

Läkemedel delas ofta in i två grupper: småmolekylära läkemedel och biologiska läkemedel som bygger på stora molekyler. Men det finns en tredje kategori, peptider, som ligger mittemellan dessa två grupper och som därmed har positiva egenskaper från båda de andra kategorierna. Follicums två projekt, mot håravfall och mot diabetes, är båda baserade på peptider, och det svenska bioteknikbolaget gör sig nu snabbt ett namn inom området. BioStock tittar här närmare på utvecklingen av terapeutiska peptider.

De molekyler som används inom läkemedelsutveckling klassificeras vanligtvis som små eller stora (biologiska) molekyler. Denna klassificering hjälper till att beskriva ett läkemedels verkningsmekanism, mode of action.

Småmolekylära läkemedel och biologiska läkemedel

Småmolekylära läkemedel är den vanligaste formen av behandling och som namnet antyder är detta små, enkla molekyler som är lätta att syntetisera i ett labb. De administreras ofta oralt och verkar snabbt, ett exempel är smärtstillande tabletter. Men på grund av deras kemiska sammansättning varar effekten inte längre än ett par timmar.

Stora molekyler, ofta kallade biologiska läkemedel, är mer komplexa. De består i de flesta fall av proteiner producerade från levande celler och administreras vanligen genom injektioner. Antikroppar, vacciner och genterapier är några exempel på vanliga biologiska läkemedel. Till skillnad från småmolekylära läkemedel har biologiska läkemedel ofta egenskaper gemensamt med kroppens egna molekyler och binder till specifika mål i kroppen. Detta innebär inte bara att de är mycket effektiva mot allvarliga sjukdomar utan att de också ger upphov till färre biverkningar.

En unik typ av läkemedel: terapeutiska peptider

Just nu ökar dock en tredje grupp av läkemedel snabbt i popularitet: terapeutiska peptider. De befinner sig mittemellan småmolekylära och biologiska läkemedel. Precis som småmolekylära läkemedel produceras peptider vanligtvis i ett labb och ger relativt snabb effekt. Å andra sidan liknar peptider biologiska läkemedel i det att de ofta baseras på kroppsegna ämnen, bildas av aminosyror och generellt sett uppvisar god tolerabilitet hos patienter.

Medan biologiska läkemedel och peptider består av samma byggstenar (aminosyror), skiljer de två sig åt när det gäller storlek. En kedja med mer än 40 aminosyror kategoriseras som ett protein, t.ex. en antikropp vilket anses vara ett biologiskt läkemedel. En kedja på färre än 40 aminosyror kategoriseras däremot som peptid av FDA. Trots storleksskillnaden har peptider och biologiska läkemedel det gemensamt att de är mycket specifika för sitt mål och kan ge en långvarig effekt.

Vissa aminosyror förekommer naturligt som byggstenar i peptider och proteiner, och vissa peptider kan även förekomma naturligt i kroppen, vilket innebär att de är lättillgängliga. Tack vare att de är små kan peptider även produceras syntetiskt, till skillnad från biologiska ämnen som extraheras från levande celler. På grund av sin mångfald kan peptider användas för att behandla ett brett spektrum av sjukdomar, från cancer till diabetes och det är inte förvånande att användningen av terapeutiska peptider ökar stadigt.

Överlag anses terapeutisk peptidutveckling vara mycket attraktivt för läkemedelsföretag på grund av den höga sannolikheten för godkännande (s.k. likelihood of approval, LoA) och höga sannolikheten för framgång (s.k. probability of success, POS) i kliniska studier jämfört med småmolekylära läkemedel. Detta innebär att peptidbaserade läkemedelskandidater är mer troliga att nå marknaden, och därmed patienterna, jämfört med läkemedelskandidater med små molekyler.

Follicum bidrar till ökningen av terapeutiska peptider

Terapeutiska peptider har redan använts under ett flertal decennier. Som påpekas i en översiktsartikel från Ferring Institute i Kalifornien, var insulinterapi ett av de första exemplen på terapeutiska peptider och användes för första gången att behandla diabetes för cirka 100 år sedan. Precis som när det gäller insulin används sådana peptider vanligtvis som ”ersättningsterapi”, vilket innebär att de funktionellt ersätter en naturligt förekommande peptid eller protein som kroppen är dålig på att producera, såsom t.ex. insulin hos diabetespatienter.

För närvarande marknadsförs enligt FDA cirka 100 terapeutiska peptidprodukter i USA, Europa och Japan. Dessa har en årlig global försäljning på 15 till 20 miljarder USD. Marknadsanalytiker förutspår att sådana produkter kommer att ha en genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) på 8,2 procent från 2016 till 2023. Därmed verkar momentum vara starkt inom peptidområdet.

Globalt sett finns det i nuläget mer än 400 peptidläkemedel under klinisk utveckling, och några av dem utvecklas i Sverige av bioteknikbolaget Follicum.

FOL-005: en peptid mot håravfall

Follicums huvudkandidat, FOL-005, är en kortare sekvens av proteinet osteopontin och utvecklas för att behandla alopecia (håravfall). Osteopontin är ett naturligt förekommande protein hos människor och finns huvudsakligen i ben, men har också viktiga funktioner i hela kroppen. Proteinet spelar en viktig roll för att se till att benen i kroppen är starka, och hjälper till att reglera inflammatoriska processer specifika för flera sjukdomar såsom cancer och autoimmuna sjukdomar. Dessutom finns osteopontin i hårsäckarna.

I samarbete med Lunds Universitet och internationella samarbetspartners, fann forskare vid Follicum att FOL-005 stimulerade hårväxt hos möss. Efter omfattande prekliniska tester kunde Follicum påbörja kliniska tester med en injicerbar version av sin kandidat under 2016 och har sedan dess rapporterat lovande resultat. Förra året tog bolaget fram en topikal formulering av FOL-005, som nu ska testas i en fas IIa-studie för att fastslå den optimala topikala dosen för behandling av patienter med alopecia.

Follicums diabetespeptid skulle kunna konkurrera med Novo Nordisk

Samtidigt som FOL-005 genomgår kliniska studier har Follicum ytterligare en klass av peptider i sin pipeline och målet är att påbörja kliniska studier med denna under året. Dessa nya peptider har i prekliniska studier uppvisat en förmåga att öka insulinproduktionen, vilket gör dem till en mycket bra kandidat för behandling av diabetes.

För en mer grundlig sammanfattning av de två projekten, läs här.

Novo Nordisks Victoza (liraglutide), en behandling mot typ 2-diabetes, är idag ett av världens mest sålda peptidläkemedel. Läkemedlet, som är en glukagonliknande peptid 1 (GLP-1) -analog, upptar en stor del av marknaden för peptider med nära 3 miljarder USD i årlig försäljning. I vissa prekliniska tester med Follicums diabeteskandidat har man kunnat se en förmåga att matcha eller till och med överträffa de positiva effekterna av GLP-1, vilket innebär att om Follicums peptid godkänns, skulle den kunna bli en stark konkurrent till Victoza.

Jan Alenfall, vd Follicum

Follicum är redo för nästa steg

Det är mycket som talar för Follicum och bolaget kan redan skörda frukterna av det hårda arbete man lagt ner på sin utvecklingsportfölj. Så sent som för två veckor nämndes Follicum som ett av “20 European biotech companies that will be stealing the show in 2020” i en artikel publicerad på LABIOTECH.eu.

Follicums fortsatta framgång kommer att bero på en rad faktorer, t.ex. erfarenhet inom området. Med sina mer än tjugo års erfarenhet inom forskning och utveckling av läkemedel har bolagets vd Jan Alenfall sett till att bolaget har den aspekten under kontroll. Bland Alenfalls meriter återfinns bl.a. flera år på Ferring Pharmaceuticals, en av världens främsta peptidläkemedelsutvecklare.

Med en peptid redo för proof-of-concept studier och den andra peptiden på väg att påbörja klinisk utveckling inom en snar framtid, rider Follicum på framgångsvågen för peptider och är väl positionerat för att göra avtryck på marknaden.

 

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från. 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev