Home Nyheter Svenska bolag tacklar sällsynta sjukdomar

Svenska bolag tacklar sällsynta sjukdomar

Svenska bolag tacklar sällsynta sjukdomar

28 februari, 2019

Idag uppmärksammas Rare Disease Day, en dag som årligen sätter strålkastarljuset på en rad sjukdomar som ofta negligeras både ur ett forsknings- och investeringsperspektiv. I år är det specifikt fokus på de stora utmaningar som de drabbade och deras familjer ställs inför. BioStock har kikat närmare på ett axplock av bolag som utvecklar läkemedel mot några av dessa sällsynta sjukdomar.

När anses en sjukdom vara sällsynt?

Enligt EvaluatePharmas Orphan Drug Report 2018 är definitionerna av sällsynta sjukdomar regionsberoende:

  • USA: <200.000 patienter (<6.37 av 10 000, baserat på den amerikanska befolkningen på 314 miljoner)
  • EU: <5 på 10 000 (<250 000 patienter, baserat på EUs befolkning på 514 miljoner)
  • Japan: <50 000 patienter (<4 av 10 000 baserat på Japans befolkning på 128 miljoner)

För att sätta detta i perspektiv lever cirka 1 av 245 människor i USA med kolorektalcancer och cirka 1 av 10 över 65 års ålder lider av Alzheimers sjukdom.
Eftersom de här diagnoserna är ovanliga kallas de för orphan diseases (föräldralösa sjukdomar, eller särläkemedel), en gammal definition som följt med från tidigt 80-tal då läkemedelsbolagen sällan var villiga att ta sig an dem.

Att omdefiniera “sällsynt”

Att enbart se till hur många patienter som drabbas av de ovanliga sjukdomarna, ger inte en tillförlitlig bild av dess individ- och samhällspåverkan. Trots att dessa sjukdomar är sällsynta så innebär de ändå stora konsekvenser för samhället. Idag klassas mellan 6000 – 7000 sjukdomar som sällsynta och globalt sett lever ungefär 350 miljoner människor med en sällsynt sjukdom. Omkring 1 av 10 individer drabbas av en sällsynt sjukdom och 30 procent av de barn som föds med en sällsynt sjukdom dör innan de fyller fem år. Därför borde dessa sjukdomar vara av stort intresse för forskare och läkemedelsbolag.
Inbyggt i själva definitionen av begreppet sällsynta sjukdomar, är att kunskaperna om dem är mycket begränsade. Detta leder till flera utmaningar för sjukvården och läkemedelsbolagen då det saknas referensdata, samtidigt som antalet patienter som kan genomgå experimentella behandlingar är begränsat. De bristfälliga kunskaperna gör det också mycket svårt att ställa diagnoser. Faktum är att patienter ofta feldiagnostiseras och inte får den behandling de behöver.

Att öka medvetenheten är nyckeln till framgång

Detta är anledningen till att initiativ som Rare Disease Day vill sätta fokus på särläkemedelsindikationer. Rare Disease Day har sedan 2008 arbetat för att ge en röst åt de sällsynta sjukdomarna och patienterna – och familjerna – som lider av dess konsekvenser. Årets tema Bridging Health and Social Care, understryker inte bara utmaningarna inom sjukvården utan också den sociala börda som patienter och deras familjer upplever.

Regeringar boostar FoU inom sällsynta sjukdomar

Brist på finansiering och konkurrens om ett begränsat antal patienter kan få läkemedelsbolagen att avstå från att ta sig an dess sjukdomar. För att få fler bolag att intressera sig för dem, har regulatoriska incitament införts. Ett viktigt sådant är särläkemedelsstatus (orphan drug designation) vilket används av regulatoriska myndigheter världen över, först 1983 i USA med Orphan Drug Act och EUs Orphan Regulation sexton år senare.

Flera fördelar med särläkemedelsstatus

En kandidat kan klassificeras som särläkemedel om dess indikation är en sällsynt sjukdom och kan senare tilldelas särläkemedelsstatus om den når marknaden. Detta innebär flera fördelar, t.ex. tillgång till rådgivning gällande regulatoriska och vetenskapliga frågor under utvecklingsprocessen, reducerade krav på de kliniska studierna samt en påskyndad godkännandeprocess. Efter ett godkännande ger särläkemedelstatus 7 års marknadsexklusivitet i USA och 7 år i Europa och därmed möjlighet till en mer fördelaktig prissättning.
Incitamenten har påverkat marknaden för särläkemedel som år 2016 värderades till 114 miljarder USD och förväntas växa till 209 miljarder USD till år 2022. Detta tyder på att marknaden blir alltmer attraktiv för läkemedelsbolagen. Att öka medvetenheten och kunskaperna om sällsynta sjukdomar torde vara en av de bästa strategierna för att utveckla nya behandlingar.

Sverige, big pharma och särläkemedelsutveckling

Det allt större intresset för sällsynta sjukdomar kan även ses i svenska läkemedelsbolag. Sveriges främsta representant bland läkemedelsjättarna, AstraZeneca, investerar inom området med flera kandidater i sin portfölj. Man kan t.ex. nämna att EMA i augusti förra året klassificerade selumetinib som särläkemedel. Selumetinib är en MEK 1/2-hämmare som ska behandla neurofibromatos typ 1 som utvecklats tillsammans med Merck. Nyligen erhöll AstraZeneca särläkemedelsklassificiering för Fasenra, en behandling mot eosinofil granulomatos med polyangit.
Ett annat stort bioteknikbolag som fokuserar på sällsynta sjukdomar är Stockholmsbaserade Sobi. Bolaget har specialiserat sig på sällsynta sjukdomar och har mer än 40 behandlingar i sin portfölj. I nuläget genomgår två kandidater kliniska studier och kategoriseras som speciality care för sällsynta sjukdomar och nischindikationer. Orfadin/sonia2, som är i fas III, riktar sig mot en sällsynt sjukdom kallad alkaptonuria, en genetisk sjukdom som orsakar skador på brosk och hjärtklaffarna samt leder till njursten. Den andra kandidaten sobi003 befinner sig i fas I och är en behandling mot mukopolysackaridos typ IIIA, även känd som Sanfilippos sjukdom, vilket är en genetisk sjukdom som drabbar barn och orsakar krampanfall, rörelserubbningar och för tidig död.
Sen en bolagspresentation och påföljande intervju med Stephen James, Vice President, Head of Research, SOBI från BioStock Live Stockholm (28 feb 2018)

Mindre bolag med lovande pipeline

Även ett antal svenska start-ups har lyssnat till uppmaningar från patienter och patientorganisationer som kräver fler och bättre behandlingar och har gett sig in på området. BioStock har tittat närmare på några av de mest framstående mindre svenska bolagen som studerar behandlingar med potential att bli särläkemedel.

Mitokondriernas roll inom sällsynta sjukdomar

Lundabaserade NeuroVive Pharmaceutical (NVP) har flera kandidater i sin pipeline som riktar sig mot sällsynta sjukdomar där mitokondrien spelar en viktig roll. NVPs läkemedelskandidat, NeuroSTAT, en behandling mot traumatisk hjärnskada, har utvärderats i en klinisk fas II studie och har klassificerats som särläkemedel både i USA och Europa.
Man har dessutom tre kandidater i pipeline mot sällsynta mitokondriella sjukdomar som drabbar ungefär 12 av 100 000 människor, i synnerhet barn. Sjukdomarna leder till allvarliga symptom såsom intellektuell funktionsnedsättning, demens, hjärtsvikt och krampanfall.
KL1333 är i fas I studier och erhöll nyligen särläkemedelsstatus av FDA; NVPO25, en behandling mot mitokondriella myopatier, befinner sig i tidig utveckling och detsamma gäller för NVP015, en kandidat som ska behandla komplex 1-sjukdomar såsom Leighs syndrom och MELAS. Inom projektet har substansen NV354 valts ut för fortsatt utveckling inom programmet baserat på god tolerabilitet, oral biotillgänglighet, plasmastabilitet och organleverans, särskilt till hjärnan. Man har även utlicensierat molekyler från NVP015-projektet till Fortify Therapeutics för behandling av Lebers hereditära aptikusneuropati (LHON).
Det är värt att notera att NVP inte enbart fokuserar på sällsynta sjukdomar och att bolaget har två olika affärsmodeller beroende på kandidatens indikation. Kandidater för vanliga sjukdomar utlicensieras i prekliniskt stadium, medan särläkemedelkandidater utvecklas in-house hela vägen till marknad. Det gör att bolaget kan vara både mer kostnadseffektivt och mer innovativ samtidigt som man reducerar risken när det gäller vägen till marknad.
Se Magnus Hansson, CMO NeuroVive presentera bolaget under BioStock Live Startup pitch & Dealmaker Summit Copenhagen här (16 jan 2019)

Fokus på autoimmuna sjukdomar

Lipum, en start-up baserat vid Umeå Biotech Incubator (UBI) i Umeå, utvecklar behandlingar mot autoimmuna kroniska inflammationer, t.ex. juvenil idiopatisk artrit (JIA). JIA är en grupp av sjukdomar som drabbar ungefär 15 av 100 000 barn. Bolaget har identifierat en unik målmolekyl för sin behandling som kallas bile salt-stimulated lipase (BSSL), ett protein med förmågan att rekrytera immunceller till inflammationer i kroppen och på så sätt påskynda inflammationsprocessen. Lipums strategi är att utveckla en antikropp som kan blockera BSSL och därmed dämpa inflammationsprocessen. Målet är att påbörja fas I studier under 2020.
Se en bolagspresentation och påföljande intervju med Lipums vd Einar Pontén från BioStock Live STHLM (14 feb 2019)
Stockholmsbaserade Calliditas Therapeutics fokuserar på behandling av IgA-nefropati (IgAN) – även känd som Bergers sjukdom – en allvarlig autoimmun sjukdom som påverkar njurarna. Bolagets huvudkandidat, Nefecon, är en patenterad oral formulering av en substans kallad budesonid som utvecklas för att rikta in sig på området i tunntarmen där sjukdomen uppstår. Kandidaten har tagit sig igenom fas IIb och är nu redo för fas III. 

Att tackla sällsynta kardiovaskulära sjukdomar

Annexin Pharmaceuticals, också baserat i Stockholm, utvecklar en kandidat vid namn ANVX som ska behandla vissa kardiovaskulära sjukdomar. ANVX är baserat på en syntetisk form av proteiner Annexin5, vilka spelar en viktig roll i att skydda blodkärlen från irreparabel skada som kan leda till stroke eller hjärtattack. Sällsynta sjukdomar såsom retinal venocklusion (CRVO) och sicklecellanemi orsakas också av skador på blodkärlen och är därmed potentiella mål för ANVX.

Sällsynta lungsjukdomar

Vicore Pharma, med bas i AstraZenecas BioVentureHub utanför Göteborg, har två kandidater som riktar sig mot sällsynta sjukdomar. Den primära kandidaten, VP01 (C21), har tilldelats särläkemedelsstatus av både FDA och EMA och har avslutat en fas I studie i två delar. Kandidaten riktar sig mot idiopatisk lungfibros (IPF). Bolagets senaste kandidat, VP02, som bolaget förvärvade från INIM Pharma och som även den har IPF som indikation, förväntas gå in i kliniska studier under 2020. 

Behandling mot en sällsynt typ av cancer

Ett något mer etablerat bolag som satsar resurser på sällsynta sjukdomar är Oncopeptides. Bolaget har utvecklat Melflufen som riktar sig mot multipelt myelom (MM). Tre av 10 000 individer diagnostiseras med MM och då det inte finns något botemedel dör majoriteten av patienterna inom fem år efter diagnos. Melflufen genomgår nu fas III studier och har tilldelats särläkemedelsstatus i både USA och Europa. Bolaget som grundades 2000 har även kontor i USA samt ett pågående samarbete med forskare vid Harvard Medical School – Dana Farber Cancer Institute.

Framsteg i Danmark

Saniona, ett danskt bolag noterat på Nasdag Stockholm Small Cap, har flera kandidater i sin pipeline som spänner över ett brett område. Precis som NVP har Saniona en tvådelad affärsmodell där man satsar på samarbeten när de gäller de mer vanliga sjukdomarna, och in-house utveckling hela vägen till marknad för de sällsynta sjukdomarna.
Bolagets främsta kandidat inom sällsynta sjukdomar, Tesomet, testas i nuläget i sena kliniska studier för fetma-relaterade indikationer såsom Prader-Willis syndrom, hyperfagi och mer vanliga ämnesomsättningssjukdomar som typ 2 diabetes. Bolaget har även SAN711 som ska behandla kronisk klåda orsakad av njursvikt och leversjukdomar samt neuropatisk smärta orsakad av rubbningar i nervsystemet.
Se en bolagspresentation och påföljande intervju med Thomas Feldthus, vVD och CFO Saniona från BioStock Live i Stockholm (29 aug 2018).

Fortfarande en lång väg att gå

Trots att patienterna och deras familjer står inför många utmaningar, görs ändå stora forskningsframsteg. Men 97 procent av alla sällsynta sjukdomar saknar fortfarande godkända läkemedelsbehandlingar. Mycket arbete kvarstår således inom området och initiativ såsom Sällsynta Dagen framstår därför som viktigare än någonsin för att sporra läkemedelsindustrin till ytterligare framsteg.
Läs mer om Rare Disease Day och den svenska versionen Sällsynta Dagen.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser bolag som BioStock erhållit finansiering från. [et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev