Licensavtal lyfter svenska life science-bolag
De stora internationella spelarna licensierar i allt högre grad in utvecklingsprojekt från mindre life science-bolag. Det senaste decenniet har utvecklingen inte bara växt sig starkare, utan avtalen har dessutom börjat ske allt tidigare i processen. – När de riktigt vassa projekten är ute till försäljning så vill man ta det så tidigt som möjligt, säger Jessica Martinsson, vd för branschorganisationen SwedenBIO.
Utvecklingen ger muskler åt svenska life science-bolag, den samlade innovationen i Sverige ligger i paritet med bolag som AstraZeneca. Storbolagen har resurserna och infrastrukturen att ta lovande läkemedelskandidater till marknaden, medan små bolag står för mycket av innovationskraften.
– De stora läkemedelsbolagens intresse av att göra tidiga partneravtal har accentuerats. Tidigare krävdes oftast fas II-data, nu har pendeln svängt och de stora spelarna är mer intresserade av tidigare avtal. Kan de vara med i den tidiga utvecklingen kan de nämligen också styra till den typ av studie de vill ha, säger Jessica Martinsson.
Tidiga avtal ger mer “bang for the buck”
För även om det är högrisk i de tidiga projekten så kan det bli ännu dyrare att gå in sent i utvecklingen. Det beror inte bara på att projektet är längre kommet och därmed värderas högre, utan också på att man kan behöva göra om studier som inte designats optimalt i ett senare skede vilket ofta sker.
– Den svenska investerarmarknaden har inte riktigt förstått det här. Utan många ägare vill att bolagen ska driva projekten långt fram i klinisk fas eftersom de anser att det är affärsnytta, men det behöver det inte alls vara, säger Jessica Martinsson.
BioArctic en föregångare
Att licensiera in forskning från mindre aktörer har varit en växande trend de senaste åren, och det finns föregångare som har visat på lyckade resultat.
– Ett exempel är BioArctic som gjorde det här väldigt tidigt och gick hela vägen till marknaden, säger Jessica Martinsson.
BioArctic tar fram läkemedel som fördröjer sjukdomsförloppet av neurodegenerativa sjukdomar såsom Parkinsons och Alzheimers sjukdom. De ligger bakom läkemedlet Leqembi (lecanemab-irmb) som utvecklades i samarbete med partnern Eisai och är det första bevisade läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom.
– Det här är en affärsmodell som många nu sett är väldigt attraktiv, där man minskar risken och delar på kostnaden, menar Jessica Martinsson.
Stigande avtalssummor
Globalt ökade den sammanlagda avtalssumman med 4 procent från 2022 och landade 2023 på 186 miljarder USD, enligt en analys från Nature Reviews. Under 2023 tecknades dessutom ett flertal avtal mellan svenska life science-bolag och större aktörer.
Bland de senaste licensaffärerna märks särskilt det strategiska samarbetet och licensavtalet som Aqilion slöt med Merck i början av 2023. Aqilion utvecklar nya innovativa behandlingar för sjukdomar orsakade av kronisk inflammation och dysfunktionella immunologiska reaktioner.
Samarbetet syftar till att upptäcka, utveckla och kommersialisera småmolekylära hämmare av proteinet TAK1. Genom avtalet fick det svenska bolaget ett direkt kassatillskott på 10 miljoner euro, men det innefattar även vidare ersättning för kommande utveckling, kommersialisering samt royalties på kommande nettoförsäljning.
Fler svenska exempel
Under hösten meddelade även Abliva att de ingick ett licensavtal med Owl Therapeutics som finansierar fortsatt klinisk utveckling och senare kommersialisering av kandidaten NeuroSTAT för behandling av traumatisk hjärnskada. Avtalet är knutet till milstolpar och innehar ett sammanlagt värde på 43,65 miljoner USD. När nyheten kom i november gav det också Ablivas aktie ett uppsving på 24 procent.
Exemplen på licensiering till större internationella spelare duggar alltså tätt. Senast i februari ingick Göteborgsbaserade Vicore Pharma ett exklusivt licensavtal med japanska Nippon Shinyaku. Vicore bedriver forskning och utveckling av molekyler med agnostisk verkan och avtalet avsåg bolagets läkemedelskandidat C21, en oral behandling inom idiopatisk lungfibros, IPF.
Avtalet innebär en förskottsbetalning på 10 miljoner USD och ger även rätt till potentiella milstolpsbetalningar på upp till totalt 275 miljoner USD.
I början av året fick Genovis – som en del av ett licensavtal med Selecta Biosciences från 2021 – 4 miljoner USD efter en sub-licensiering av Xork-enzymet. Detta för att användas tillsammans med genterapiprodukten AT845 för behandling av Pompes sjukdom, en glykogenomsättningssjukdom som beror på en nedärvd enzymbrist. Ytterligare intäkter på upp mot 135 miljoner USD från klinisk utveckling, kommersialisering och royalty kan tillkomma när enzymet används med AT845 i samma syfte.
En stark kvalitetsmarkör
Licensavtal hamnar mer och mer i fokus och kan ses som ett tydligt kvalitetsmärke för projekten eftersom det innebär att de klarat noggranna kvalitetskontroller och utvärderingar från partnerns sida.
Även om licensieringen avslutas, något som till exempel skedde mellan BioInvent och Exelixis i januari, innebär det att projektet fått delar av sin utveckling finansierad.
Att ett projekt lämnas tillbaka betyder inte att det behöver läggas ner, utan utvecklingen kan fortsätta i en annan form, det menar Jessica Martinsson.
Förutspår ytterligare avtal
Hon ser heller inga tecken på att trenden med licensavtal kommer att avta, tvärtom:
– Vi har en ganska ung portfölj i Sverige. Vad som har hänt är att vi har en stark scen med bolag som kommer ur akademisk forskning. Det är nu vi börjar komma till en punkt där de är kommersiellt gångbara, säger Jessica Martinsson.
