I slutet på januari stod det klart att EUs patentmyndighet har för avsikt att godkänna ett av Iconovos patent. För att få veta mer kring bolagets patentstrategi och deras numera globalt tillgängliga inhalationsprodukter, träffade BioStock vd Orest Lastow på Medicon Village i Lund.

Marknaden för inhalerbara läkemedel genomgår en omvälvande förändring där patenten för flera av de bästa säljande produkterna antingen har löpt ut, eller är på väg att göra det. Detta faktum har öppnat upp för generikabolag att utveckla nya generiska läkemedel. Men samtidigt som de är skickliga på att utveckla läkemedel, besitter de i typfallet inte kompetens att utveckla inhalatorer att administrera substanserna med.

Det är här som Lundabolaget Iconovo kommer in i bilden med sina egenutvecklade inhalatorer för utlicensiering till generikabolagen, i ett första steg mot astma och KOL. Flera av bolagets grundare var med och utvecklade inhalationsläkemedel på AstraZeneca. Det mest kända är Symbicort Turbuhaler, en av världens genom tiderna bäst säljande inhalationsläkemedel. Denna kompetens sitter nu i förankrad i en rad av Iconovos patent och exportfärdiga produkter; ICOres, ICOone, ICOcap och ICOpre.

BioStock träffade vd Orest Lastow, civilingenjör i teknisk fysik och med en doktorsexamen i aerosolfysik, i AstraZenecas gamla styrelserum på Medicon Village i Lund, en bekant miljö för forskaren som spenderade flera år här under den svenska storläkemedelsindustrins guldålder.

Nedan berättar han mer om vikten av vattentäta patent och varför han anser att Iconovos produkter sitter på ett trumfkort jämfört med andra inhalationsprodukter på marknaden.

»Det finns andra sjukdomar som sätter sig på andningsvägarna som till exempel cystisk fibros som är en väldigt obehaglig sjukdom, men även lunginflammation, lungcancer och andra sjukdomar som uppstår i lungan. Men vad vi ser framför oss det är vi även ska kunna behandla sjukdomar utanför lungan, det vill säga systemiska sjukdomar. Så istället för att svälja en tablett eller ta en injektion så andas du in läkemedlet och får en systemisk effekt, till exempel vaccin riktat mot mässling, influensa, ebola eller hepatit. Där ser vi en stor potential« – Orest Lastow, vd Iconovo 

Orest Lastow har mer än 25 års erfarenhet från inhalationsutveckling, främst från AstraZeneca. Lastow har uppfunnit fler än 9 olika inhalatorer och har arbetat med utveckling av 13 olika inhalatorer, samt står bakom över 40 patentansökningar

Orest Lastow, vd Iconovo, hur ser processen ut när EPOs avsikt att godkänna patentet som ligger till grund för många av era industriella samarbeten, övergår till ett de facto godkänt patent?

– Nyheten som kom förra veckan att EUs patentmyndighet har gett ett förhandsbesked om att godkänna en av våra patentansökningar, brukar generellt och i praktiken innebära ett godkännande efter några mindre förklarande kompletteringar.

Ni har redan tre godkända svenska patent på ICOres men detta är det första i Europa. Hur ser det ut för övriga marknader?

– Totalt har vi sex godkända patent plus några till som väntar på godkännande. Nu är det ju ett europeiskt patent som vi fått fick besked kring, men vi går även in i USA, Kina och Japan och flera andra länder. Procedurerna kring patentansökningar tar dock sin tid, ta till exempel Kina där vi har fått anlita ett kinesiskt patentombud som översätter ansökningarna till kinesiska. Specifikt när det gäller EPO inom EU så är tidsperioden från förhandsbeskedet till att erhålla det formella godkännandet troligen cirka ett halvår. Men denna hårt formaliserade process kan också gå snabbare än så.

Era patent- och ansökningar skiljer sig dock åt, kan du utveckla detta?

– Ja det är sant, vi har från början haft en väldigt tydlig patentstrategi på hur vi skulle bygga upp vår patentportfölj. Vi lämnar alltid in olika patent som i typfallet kan delas in i två kategorier som kompletterar varandra. Dels en väldigt bred patentansökan som egentligen skyddar själva uppfinningen eller den smarta idén. Dessa kan vi kalla för den första skyddsvallen som kan sammanfattas med: ”det är min uppfinning och jag vill skydda den”, vilket syftar till att hindra någon annan att utnyttja ens teknik. Detta skulle man kunna kalla offensiva patent.

– Sedan har vi gjort flera väldigt specifika patentansökningar som skyddar vissa detaljer i vår produkt som vi måste ha trots att det i sig kanske inte utifrån kanske inte framstår som en fantastisk uppfinning, t.ex att ett hjul enbart roterar åt ett håll eller liknande. Det är ingen häftig teknik men likväl väldigt viktigt för oss att vi kan göra på det sättet. Dessa patent är mer defensiva. Sammanfattningsvis är det livsnödvändigt för oss att ha patent inom dessa två områden som ett fullgott skydd för sina produkter och rättigheter.

”Vad som är intressant för oss nu och unikt för våra produkter, är att vi kan ha trippelkombinationer som är det nästa stora på inhalationsmarknaden”

Om vi vänder på det, visst finns det också en risk att man själv råkar använda någon annans redan patenterade innovationer?

– Att säkerställa att man själv inte gör intrång på någon annans patent, det vill säga freedom to operate, är mycket riktigt en extremt viktig användning av patent. Man måste med andra ord vara helt säker på att man har rätt till tekniken man använder så att man inte råkar trampa in på någon annans patent. Det kan även hända att någon lämnar in en patentansökan bara för att hindra någon annan att använda en specifik teknik, vilket alltså hade kunnat inträffa för någon del av vår inhalator om vi inte hade patentsökt just den delen. I ett sådant scenario hade vi riskerat att försenas i vår fortsatta utveckling. Det är av denna anledningen som vi har våra defensiva patent.

ICOres två separata reservoarer

Vad anser du vara det mest unika och skyddsvärda med er inhalationsplattform?

– Det speciella med inhalatorn ICOres, där res står för reservoar, är att allt läkemedelspulver finns i en behållare eller reservoar, och när man aktiverar inhalatorn så mäts en liten mängd ut som därpå inhaleras. Det är visserligen i stora drag samma princip som används i AstraZenecas Turbuhaler, men vi gör det på ett helt annat sätt.

– Det som skiljer oss åt, är att vi har två reservoarer istället för en, det vill säga att man tar ut en dos från vardera reservoar som man sedan andas in samtidigt. Detta gör följaktligen att vi kan ha två olika pulver i dessa två behållare. Detta ger oss en väldig flexibilitet när det gäller att ta fram pulverberedningar, för i vissa fall kan man inte blanda två olika molekyler då de kanske inte är kompatibla. De reagerar alltså kemiskt om de är i samma behållare.

»Detta gör det avsevärt mycket enklare för oss att utveckla en trippelprodukt jämfört med att ha en behållare för tre molekyler. Vi är de enda i världen som kan erbjuda detta«

– Vad som är intressant för oss nu och unikt för våra produkter, är att vi kan ha trippelkombinationer som är det nästa stora på inhalationsmarknaden. Det innebär att man kan ha tre olika molekyler i samma produkt, där en av dem behandlar inflammationen med steroider, två som relaxerar lungan i det läge där den knyter sig i luftrören vid en astma-attack. I det sistnämnda läget finns det två mekanismer som löser detta genom att adressera två receptorer som underlättar luftvidgning. Med andra ord sammanlagt tre molekyler där en riktas mot inflammationen och två som riktas mot de två receptorerna för maximal effekt. Detta ger följaktligen tre olika molekyler i samma beredning, vilket är en tekniskt stor utmaning att lösa.

– Om man skulle ha alla dessa tre i samma behållare blir det svårt, men om man som vi har två reservoarer så kan man dela upp substanserna i två behållare, 2 + 1, förutsatt att de som befinner sig i samma reservoar inte reagerar med varandra. Detta gör det avsevärt mycket enklare för oss att utveckla en trippelprodukt jämfört med att ha en behållare för tre molekyler. Vi är de enda i världen som kan erbjuda detta.

Hur ser då patentsituationen ut för er trippelprodukt?

– Dels har vi patenterat lösningen med två reservoarer, vilket är det smarta och som ingen annan kan göra intrång på, eller så skulle det åtminstone bli väldigt svårt, osäkert och besvärligt för en konkurrent att utmana oss på den punkten. Detta är det breda offensiva skyddet, men sen kommer vi också ha väldigt smala patent som säkrar användningen av tekniken när man mäter upp dosen från båda behållarna samtidigt och blandar molekylerna. Framförallt de breda patenten är oerhört värdefulla samtidigt som de kan framstå som lite mer diffusa.

”GSKs produkter ger ungefär 30 procent finpartikulär fraktion, vilket innebär att 30 procent av pulvret som andas in kan nå lungan, resten sväljs. Våra produkter når samtidigt upp till runt 50-60 procent”

AstraZenecas patent på Symbicort Turbuhaler föll ju för några år sedan. Vad har detta betytt för er?

– Först och främst är ICOres ingen kopia på Turbuhaler, det är snarare en helt egen och patenterad lösning, utan överlapp.

-AstraZenecas Symbicort patent föll mycket riktigt för några år sedan. Innan dess var det stängt för konkurrenterna, men nu kan man göra nya generiska produkter.

– Det mest grundläggande i AstraZenecas tidigare patent rörde själva kombinationen av olika molekylerna Budesonid och formoterol som används regelbundet vid astma och ibland vid KOL-behandling. Utöver detta hade AstraZeneca andra farmaceutiska patent som beskrev hur molekylerna blandas samt lite olika processpatent och såklart patent på själva inhalatorn Turbuhaler.

– Så som svar på din fråga så utnyttjar vi bara det faktum att patentet har fallit på kombinationen av molekylerna i Symbicort, men allt annat är nytt och egenutvecklat i vår produkt.

Hur ser du på konkurrensen från GSKs Ellipta som använder tekniken blister strips?

– GSK administrerar med inhalatorn Ellipta molekylerna flutikasonfuroat, umeklidinium och vilanterol, men detta görs inte som i vår produkt med dubbla reservoarer, utan där har man placerat pulvret i långa remsor, så kallade blister på rad, vilka omsluter pulvret med aliminiumfolie. Lite som knallpulverpistoler, för de som minns dem. När man aktiverar inhalatorn så öppnas dessa blister och patienten kan andas in dem.

Utöver Ellipta finns inga produkter på marknaden med två separata behållare. Detta gör det väsentligen lättare för oss att göra en trippelprodukt. Nu har GSK redan en godkänd trippelprodukt i USA och Europa. AstraZeneca har en i fas III, Novartis också en i fas III, Chiesi (ohörbart) har en på marknaden och Cipla har en i Indien.

– Det är alltså detta som de stora bolagen satsar på: nästa generations behandling. Jag vill dock upprepa att ingen av dessa har två behållare. Vår produkt är mycket billigare och enklare att framställa, samtidigt som vi kan 120 doser jämfört med 30 doser i Ellipta.

– Utöver detta erhåller man med vår produkt även lite bättre prestanda, vilket mäts i något som kallas för lungfraktion eller finpartikulär fraktion. Det innebär att när pulvret kommer ut från inhalatorn så är det finfördelat i luft och det är bara de minsta partiklarna som kommer ned i lungan. Partiklarna måste vara några enstaka mikrometer stora för att komma ned i lungan. Är de större fastnar de i munnen och sväljs utan att göra någon verkan. GSKs produkter ger ungefär 30 procent finpartikulär fraktion, vilket innebär att 30 procent av pulvret som andas in kan nå lungan, resten sväljs. Våra produkter når samtidigt upp till runt 50-60 procent.

”Vi tjänar redan pengar och har kundavtal så vi behöver inte en exit, nya pengar eller en kapitalstark partner för att gå vidare. Det vi har kan vi leva väldigt gott på, utvecklas länge och växa vidare”

Så era produkter är mer effektiva än deras produkter?

– Ja, för att få en viss effekt måste de ha dubbelt så stora doser eftersom som sagt endast en tredjedel av pulvret når lungan, medan i vårt fall två tredjedelar når lungan. Detta leder såklart även till att det blir dyrare för dem.

Kan du ge ett exempel på ett läkemedel som är väldigt dyrt och där kostnadssvinnet är speciellt utmärkande vid valet av administrationsform?

– Svårt att säga men en typisk inhalationsprodukt kostar cirka 6-800 kr för 120 doser, så en suboptimal administrationsform skapar onödigt höga utgifter för tillverkaren, det vill säga våra kunder. Dessa vill självfallet ha så låga tillverkningskostnader som möjligt. Så för oss som bolag är det bra om våra kunder, generikabolagen, får så låga tillverkningskostnader som möjligt. Det är lite av en win-win: alla tjänar på det, inkluderat i slutändan även köparen, som kan vara patienterna själva, försäkringsbolagen eller sjukvården. Samtidigt ska man komma ihåg att det innebär ett slöseri att inhalera dessa dyra molekyler när en så liten mängd når lungorna.

Er teknik som låter som nästa innovationsnivå på inhalatorområdet. Hur har ni blivit uppmärksammade från branschhåll?

– Vi har fått mycket uppmärksamhet för nu vet branschen att vi kan erbjuda en inhalator som man kan använda för nästa generations trippelprodukter och att vi är de enda som kan erbjuda det. Den inhalator som GSK har, den äger de och den kommer ingen annan att få använda. Så vi är egentligen de enda som erbjuder en inhalator till alla generikabolag som behöver en och som inte har kompentens att utveckla den själva.

Vilka sjukdomar ser du framför dig att man skulle kunna behandla med era inhalatorer utöver KOL och astma?

– Det finns andra sjukdomar som sätter sig på andningsvägarna som till exempel cystisk fibros som är en väldigt obehaglig sjukdom, men även lunginflammation, lungcancer och andra sjukdomar som uppstår i lungan. Men vad vi ser framför oss, det är att vi även ska kunna behandla sjukdomar utanför lungan, det vill säga systemiska sjukdomar. Så istället för att svälja en tablett eller ta en injektion så andas du in läkemedlet och får en systemisk effekt, till exempel vaccin riktat mot mässling, influensa, ebola eller hepatit. Där ser vi en stor potential.

ICOcap. En av åtskilliga hundra patentillustrationer.

När man tänker på bolag i er storlek brukar utvecklingspipelinen med produkter var tämligen fixerad och definieras av långa cykler för implementation av nya utvecklingsspår. Ni ser däremot ut att ha möjligheten att mycket snabbt etablera samarbeten när en kund vill ta en av sina indikationer till marknad med hjälp av er inhalatorer. Håller du med om beskrivningen?

– Ja, vi har ju sedan i höstas ett samarbete med McMaster University i Kanada för utvecklingen av ett tuberkulosvaccin. Vi har även ett samarbete med Japanska TOA Pharmaceuticals som vill använda vår inhalator för att testa fyra olika produkter och se hur väl de passar i vår inhalator inom lite olika sjukdomsindikationer. Det blir väldigt spännande att se hur detta utvecklas.

Hur ser du personligen på en exit?

– Nej, jag har inga tankar på en exit. Det är inte för att göra en snabb exit som vi startade bolaget. Vi vill utveckla bolaget och tecknar därför långa avtal. De avtal vi har med våra kunder löper på 20 år, det vill säga så länge våra patent gäller, eller helt enkelt så länge produkterna är på marknaden. Det kan dock vara ännu längre än så. Därför har vi en mycket långsiktig syn där exit inte är ett fokus, men sedan vet man ju aldrig vad som händer. Det är i varje fall inte med denna baktanke som vi bygger bolaget.

Annars är det ju inte ovanligt att se exit som ett mål?

– Ja precis! Och då tänker dessa bolag att de ska genomföra olika på förhand bestämda steg, för efter dessa blir utvecklingen extremt dyr, och det innebär att hela bolaget blir riggat just för en exit. Vi däremot tjänar redan pengar och har kundavtal så vi behöver inte en exit, nya pengar eller en kapitalstark partner för att gå vidare. Det vi har kan vi leva väldigt gott på, utvecklas länge och växa vidare.

Hur ser du på tänkbara utvecklingsområden för Iconovo på lite längre sikt?

ICOcap som färdig prototyp

– Något jag skulle vilja och som vi lägger rätt mycket energi på nu är att hjälpa de kunder som inte är så resursstarka. Vad jag menar med det är att de kunder vi har idag, som t.ex Intas Pharmaceuticals och Amneal Pharmaceuticals, det är stora välkapitaliserade generikabolag som har råd att investera i att tillverka våra produkter och de siktar på stora marknader och stora volymer och då kan de ta kostnaderna för att sätta upp en supply chain.

– De mindre kunderna däremot har inte råd att göra det. Det beror på att det finns vissa fasta inbyggda kostnader, som till exempel att investera i en viss utrustning. Vare sig man ska tillverka 10 miljoner eller 1 miljon produkter per år så kräver det nästan samma investering i samma typ av basutrustning. Detta kommer man inte undan. Den kundkategori jag har i åtanke nu är den som inte har råd att tillverka våra produkter och för dessa vill jag etablera nätverk, konsortium eller andra former av samarbeten. Avsikten är att dessa ska få stöd att tillverka sina produkter genom att man samsas om den nödvändiga grundläggande basutrustningen och infrastrukturen, med andra aktörer i liknande situation.

»Vi vill kunna lämna över ett projekt och känna att vi har gjort ett bra jobb för kunderna som då kan börja tillverka och sälja produkten. Och bara en sådan sak som att kunna se produkterna på apoteket, det är ett mål jag ser mycket framemot«

Har det någon betydelse för vilka sjukdomsindikationer dessa mindre aktörer är verksamma inom?

– Nej det gäller bara själva tillverkningen av våra inhalatorer. Idag har vi ju ett samarbete med Stevanato som tillverkar vår kapselinhalator som de säljer styckevis till vem som än vill ha den, vilket betyder att man får samma investeringskostnad om man ska sälja en halv miljon eller tio miljoner enheter per år. Om man köper dem styckevis så har man inga investeringskostnader, du bara köper dem, vilket gör att tröskeln blir mycket lägre för de som bara behöver en halv miljon inhalatorer, att faktiskt ta steget fullt ut och köpa våra inhalatorer.

Stevanato ser ju då i sammanhanget ut som en perfekt samarbetspartner?

– Ja Stevanato finns i hela världen och då finns ju vår kapselinhalator tillgänglig även för den minsta spelaren på marknaden utan att de behöver göra någon investering i utrustning, etc. Något liknande skulle vi vilja göra för ICOres också. När man vill tillverka en halv miljon enheter måste man ha en renrumslokal, utrustning och kvalitetssystem vilket leder till enorma investeringar vilket gör att en mindre aktör inte kan utnyttja situationen med optimal förtjänst, utan snarare på halvfart eller ännu mindre än så. Kan man däremot få fler att samsas om samma resurser och tillverkningskapacitet, då blir det direkt mycket enklare och lättillgängligt för våra kunder. Och då kan vi nå t.ex. ett argentinskt bolag som vill satsa på den lokala marknaden eller liknande i Vietnam eller Sydafrika. För att bara nämna några exempel.

Från Iconovos labb vid Medicon Village i Lund

Ser du andra liknande idealiska samarbetspartners utöver Stevanato?

– Stevanato är en väldigt bra partner och vi diskuterar om vi kan utveckla det samarbetet och bli ännu bredare, men förmodligen behöver vi hitta fler aktörer med liknande nätverk som det Stevanato har. Så detta är något vi jobbar på och det kräver rätt mycket förhandlingar och diskussioner för att få till det och få dem att vilja vara med på den här resan.

Var ser du framför du dig att ni befinner er om ett respektive tre års sikt?

– Jag ser vi under 2019 kan skriva några fler utvecklingsavtal, det skulle kunna bli med Toa Pharmaceuticals om de pågående förtesterna utfaller positivt. Vi för en hel del andra diskussioner med andra kunder för nya utvecklingsprojekt, till exempel för trippelinhalatorerna, vi har också en del vaccinprojekt som vi diskuterar med kunder, så att landa någon av dessa affärer kommer säkert att ske i år och någon kanske sker under 2020.

Vad är då drömscenariot på fler års sikt

– Det jag ser framemot är när vi kan slutleverera ett projekt, för än så länge jobbar vi på våra första projekt. Där börjar vi dock närma oss slutet för att gå in i en klinisk registreringsfas så att vi kan lämna över och se att produkterna kan börja leva sitt eget liv och röra sig mot marknaden. Vi vill kunna lämna över ett projekt och känna att vi har gjort ett bra jobb för kunderna som då kan börja tillverka och sälja produkten. Och bara en sådan sak som att kunna se produkterna på apoteket, det är ett mål jag ser mycket framemot.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.