Home Intervjuer Intervju: Monica Wallter, vd LIDDS "Vår teknologi har stor potential"

Intervju: Monica Wallter, vd LIDDS "Vår teknologi har stor potential"

Intervju: Monica Wallter, vd LIDDS "Vår teknologi har stor potential"

20 oktober, 2016

Uppsalabaserade LIDDS meddelade nyligen att man lämnat in en ny patentansökan avseende sin teknologiplattform NanoZolid för framställning av läkemedel med kontrollerad och lokal läkemedelsfrisättning för behandling av cancertumörer. Genom att kombinera antingen nya eller redan befintliga och godkända läkemedelssubstanser med LIDDS patenterade teknologi vill bolaget utveckla lokalt verkande cancerbehandlingar med färre eller helt utan de biverkningar som dagens behandlingar ger. Enligt bolaget finns potential att applicera konceptet för behandling av en mängd olika cancerformer. BioStock kontaktade LIDDS vd Monica Wallter för att få veta mer om bolaget.

Monica Wallter, vd LIDDS.
Monica Wallter, vd LIDDS.

Kan du kort beskriva hur NanoZolid fungerar för BioStocks läsare?
– LIDDS patenterade teknologi möjliggör kontrollerad och lokal läkemedelsfrisättning och vi kan därför skräddarsy hur länge ett läkemedel ska frisättas för att behandla t.ex. en cancertumör. NanoZolid teknologin ger hög läkemedelskoncentration lokalt och effekten kvarstår i ca sex månader samtidigt som man kan undvika många av de biverkningar som är vanliga vid s.k. systemisk behandling, d.v.s. när man tar tabletter eller injicerar ett läkemedel i blodet. LIDDS affärsidé är att utveckla effektiva och mindre biverkningstyngda behandlingar, antingen med befintliga marknadsgodkända läkemedel eller med helt nya substanser.
Namnet NanoZolid antyder att plattformen är baserad på någon form av nanoteknologi?
– Det stämmer bra. “Nano” eftersom vi använder oss av nanoteknik för att formulera läkemedlen så att vi får en styrd och kontrollerad frisättning. “Zolid” står för att det läkemedel vi injicerar i ett organ stelnar – det solidifierar i organet, vilket gör att vi kan ha en väldigt god kontroll över vad som frisätts från den läkemedelsdepå som uppstår. Så namnet NanoZolid speglar väldigt väl LIDDS teknologiplattform.
LIDDS har redan idag en omfattande patentportfölj med hela 89 landpatent för NanoZolid-teknologin. På vilket sätt kompletterar den nya ansökan bolagets patentportfölj, och vilka marknader täcker ansökan?
– Dels ger den nya patentansökan ytterligare skydd åt en del av vår NanoZolid-teknologi men framförallt ger den teknologiplattformen ett mer långvarigt patentskydd till 2037 vid ett godkännande. Ett brett och långt patentskydd är ju en stor fördel om man har för avsikt att licensiera ut olika typer av produkter eller projekt eftersom det ger exklusivitet till en licenstagare, vilket har ett stort kommersiellt värde för ett läkemedelsbolag som vill in-licensiera och fortsätta utvecklingen av ett läkemedel från LIDDS.
Ert uttalade mål är att utveckla effektiva läkemedelsprodukter mot olika cancersjukdomar baserat på plattformen NanoZolid och ert längst komna projekt i dagsläget är läkemedelskandidaten Liproca Depot med inriktningen prostatacancer. I vilket utvecklingsskede befinner ni er med den?
– Inom prostatacancer har LIDDS genomfört fas II-prövningar och vi har till dags dato behandlat 57 patienter med bra effekt på PSA som är en cancermarkör för prostatacancer. Vi planerar nu att under sista kvartalet i år starta en fas IIb-studie där vi kommer att optimera doseringen och följa upp både effekt och tolerans.
Vilket blir nästa steg i utvecklingen av läkemedelskandidaten?
– Vår målsättning är att licensiera ut produkten Liproca Depot antingen under eller sannolikt efter att vi sett resultaten från fas IIb-studien.
Varför har ni valt att inrikta er på just prostatacancer som första indikation?
– De flesta behandlingar vid prostatacancersjukdom är förknippade med en ganska omfattande biverkningsprofil. Oavsett om man blir opererad eller genomgår strålningsbehandling så finns risk för impotens och att man tappar andra vitala funktioner. Ett annat alternativ är hormonbehandling som ger trötthet och hängighet och även urkalkning av skelettet. Genom att istället injicera ett antiandrogent läkemedel som flutamid lokalt i prostatakörteln fås en hög koncentration av läkemedel i körteln under cirka sex månader, vilket hämmar cancerns utveckling eller trycker tillbaka den. Vi har inte noterat några hormonella biverkningar alls hos de 57 patienter vi har behandlat så här långt.
– Vinsterna med vår behandling är att den är enkel, den liknar en prostatabiopsi som de flesta män med prostatacancer får genomgå, en okomplicerad procedur som en privat urolog eller urolog på sjukhuset kan utföra. Det är alltså en lokal behandling som ska hämma och trycka tillbaka cancern så att PSA och andra markörer påverkas positivt, och tanken är att man förhoppningsvis ska kunna undvika en operation eller strålning om man behandlar en eller flera gånger med Liproca Depot – samtidigt som man slipper de biverkningsmönster som andra behandlingar kan ge.
I Liproca Depot kombinerar ni ett sedan länge välbeprövat läkemedel, flutamid, med er egenutvecklade teknologi för att kunna ge en lokalt administrerad och både snabb- och långtidsverkande behandling vid icke-akut prostatacancer. Vilka resultat har ni sett hittills av behandlingen?
– Vi har utvecklat Liproca Depot för att ge en lite högre dos initialt och därefter en kontinuerlig frisättning i upp till sex månader. LIDDS kan alltså med vår teknologi styra hur mycket läkemedel som ska utsöndras den första månaden respektive de följande månaderna. Vi kan beroende på indikation, eller cancersjukdom, styra produktens egenskaper så att de passar den cancertumör man vill behandla. I prostatacancer så är det lämpligt att ha effekt i ungefär ett halvår för att hålla tillbaka cancersjukdomen. Nu har vi ju ännu inte kommit upp i maximal dos så vi har inte facit på effekten vid maxdosering. Det kommer vår fas IIb-studie att ge svar på. Man kan dock säga att hela vår läkemedelsutveckling bygger på att vi ska uppnå i stort sett samma effekt, men med betydligt mindre biverkningar. Och effekt kontra biverkningar får ett väldigt positivt ratio med LIDDS produkt jämfört med de standardbehandlingar som finns på marknaden idag.
Är det således fair att säga att LIDDS jobbar med att förädla behandlingar med redan befintliga läkemedel, snarare än att utveckla egna läkemedelskandidater, och vilka är i så fall fördelarna med det? 
– Om vi talar om vad vi gjort kliniskt och prekliniskt så har vi hittills jobbat med befintliga substanser som finns på marknaden. Om vi tar cytostatika till exempel, så vet ju alla hur mycket biverkningar man får när man får det i blodet, det drabbar hela kroppen. Där har vi än så länge gjort en preklinisk studie på lungcancerceller hos möss och sett väldigt lovande resultat som gör att det är ett prioriterat projekt inom LIDDS. Och det är klart, finns möjligheten att jobba med ett befintligt läkemedel så är det ju förknippat med betydligt mindre utvecklingsrisk, det tar kortare tid att nå marknad och det kan ge alla de patienter som behöver cytostatikabehandling möjlighet att få en lokal behandling där med betydligt mindre biverkningar.
– Men vi kan även arbeta med helt nya substanser, t.ex. om vi skulle få ett uppdrag av eller samarbeta med ett företag som vill integrera en ännu icke godkänd substans så finns det inget som säger att vi inte skulle kunna göra det.
Finns det några nackdelar med att använda etablerade läkemedelssubstanser?
– Jag har svårt att se några nackdelar med att använda ett väl beprövat läkemedel där man har en väldigt god kunskap om substansen hos läkemedelsmyndigheterna och även bland läkare och patienter. Vi ser oss själva som en möjlig partner för vilket läkemedelsbolag som helst som har effektiva läkemedel som är på väg att tappa eller har tappat sitt patent där man vill utveckla en produkt som kan verka lokalt med ungefär samma effekt, men med mindre biverkningar.
Kan man då även söka patent på den nya kombinationen av er teknologi och t.ex. ett generikaläkemedel?
– Om vi integrerar en generisk substans med NanoZolid så kan inget företag kopiera den produkten eftersom NanoZolid-teknologin är patentskyddat. Dessutom är det betydligt svårare att kopiera lokalt administrerade produkter än t.ex. ett läkemedel i tablettform där man bara behöver visa samma utsöndring i blodet för att få det godkänt som generika. Om någon skulle vilja kopiera vår teknologi så skulle man få göra om en hel del arbete i klinik så vi känner oss ganska väl skyddade.
Ni har förutom Liproca Depot också projekt där ni jobbar med vanligt förekommande cytostatika – Doxorubicin och Docetaxel, och där ni har sett positiva resultat i preklinik. Kan du berätta något mer om vilka resultat ni sett, och vilka cancerindikationer det gäller – du nämnde t.ex. lungcancer?
– Docetaxel används till många olika typer av cancer så vårt uppdrag blir att välja vilka indikationer som är mest lämpliga för en lokal behandling av tumörer med NanoZolid och cytostatika. Där utvärderar vi olika indikationer och lungcancer är en indikation som är intressant – vi utvärderar nu vilka vi indikationer vi ska gå emot, vi har ju inte resurser att gå emot alla.
Ni menar att er teknologiplattform kan användas för att utveckla nya lokalt verkande läkemedel mot många olika cancertyper, t.ex. tumörer i lungor, äggstockar, lever, hjärna, livmoder, njure och urinblåsa. Det är låter väldigt optimistiskt, givet att vi talar om olika typer av cancer som rimligen skiljer sig åt i många avseenden?
– Det finns absolut skillnader, men de flesta tumörer behandlas med traditionell cytostatika. Cytostatika är fortfarande – även om immunoterapi är i ropet och ett väldigt spännande och nytt område – en standardbehandling vid väldigt många typer av cancer. Och eftersom docetaxel används vid många olika cancerformer skulle vi kunna använda substansen tillsammans med vår teknologi, men det beror ju också på vilka samarbetspartners och vilka licenstagare som har intresse för vad. Utifrån substansen och utifrån vår teknologi skulle vi kunna applicera behandlingar mot flera av de här cancerformerna men som sagt, vi är ett relativt litet företag och vi har startat med lungcancer… men det blir säkert något mer.
Ett bolag som har en teknologiplattform med potential att förbättra behandlingen inom flera olika former av cancer borde väcka en hel del intresse bland investerare. Men vilka riskfaktorer finns att ta hänsyn till i era projekt, utifrån ett investerarperspektiv?
– Som i all läkemedelsutveckling kan man alltid stöta på problem någonstans på vägen, men i och med att vi jobbar med säkerställda substanser som är välkända, och att vi inte behöver gå igenom alla de inledande stegen i läkemedelsproduktutveckling så är det som jag nämnde tidigare – utvecklingstiden blir kortare och vi tror att det kan attrahera licenstagare betydligt tidigare i processen om man ser att vi får bra resultat i fas I, d.v.s. när man börjar läkemedlet till patienter.
– Cytostatika är ju en sådan behandling som många bävar inför så om man kan komplettera med, eller enbart ge lokal behandling så är det ju en stor fördel för alla parter.
Om ni lyckas fullt ut och kan visa upp de positiva resultat ni hoppas på i prostatacancerprojektet så borde både rimligen inte bara tillgången Liproca Depot, utan även teknologiplattformen NanoZolid eller rent av hela bolaget bli hett villebråd för licenssamarbeten eller uppköpsbud från Big Pharma. Hur ser er strategi för utlicensiering och/eller exit ut?
– Vi har en stor tillgång i vår NanoZolid-teknologi, för med den kan vi utveckla produkter mot olika typer av cancer, som vi nämnt, men man skulle även kunna tänka sig andra områden där en lokal långtidsbehandling innebär en stor fördel. Det finns egentligen hur många applikationsmöjligheter som helst för den här teknologiplattformen. Det gör att vi kan tänka oss många olika samarbetsmöjligheter på olika indikationer och med olika läkemedel. Vi går emot en spännande framtid.
Vilka ser ni som de mest troliga, eller mest lämpliga tagarna av era projekt, och har ni redan märkt av något intresse från någon eller några större aktörer inom onkologisektorn?
– Självklart finns det intresse för LIDDS teknologi. Lämpliga tagare skulle både kunna vara de riktigt stora Big Pharma-bolagen som har ett specifikt intresse inom onkologi, men det skulle också kunna vara regionala partners som väldigt effektivt kan föra ut produkterna i Europa respektive USA och Asien och så vidare, så vi är egentligen öppna för både och. Men det är klart att en optimal partner ska ha en gedigen kapacitet att föra ut produkterna på marknaden. 
Patentskydd är en av flera viktiga parametrar som potentiella tagare tittar på. Andra viktiga aspekter är säkerhet och biverkningsprofil, som väger in både när man tittar på möjligheterna till marknadsgodkännande, men som även spelar in när det gäller framtida marknadsupptag. Sist men inte minst gäller det att kunna påvisa bättre effektivitet än befintliga behandlingar på marknaden. Men du var inne på att ni egentligen inte behöver visa så värst mycket bättre effekt, för att er produkt ska vara kommersiellt gångbar?
– Vi behöver nog inte visa bättre effekt om vi kan visa en betydligt lägre biverkningsnivå, eller inga biverkningar alls av vårt läkemedel. Det är alltid en balansgång mellan effekt och biverkningar – om vi tar cytostatika som exempel, om du kan få en behandling som ger betydligt mindre eller inga biverkningar alls under en svår tid så har det säkert en plats på marknaden.
Och hittills har ni inte sett några biverkningar hos de 57 patienter ni har behandlat?
– Nej, när det gäller antiandrogener och prostatacancer så har vi inte noterat några som helst hormonella biverkningar i kliniska prövningar.
Avslutningsvis, en mycket viktig framgångsfaktor för ett bolag som strävar efter att få samarbeta med större läkemedelsbolag är dess ledning, vilket kontaktnät ledning och styrelse har inte minst internationellt, samt tidigare erfarenheter av förhandlingar och avtal. Hur väl rustade är LIDDS på den punkten, anser du?
– Jag tycker att vi står väl rustade inför partnerförhandlingar på ett brett plan. Jag själv har under många år jobbat med licens- och distributionsavtal både i stora internationella läkemedelsbolag och i mindre bolag. Även inom styrelsen finns det expertis, såväl medicinskt som kommersiellt.
Om bolaget
LIDDS utvecklar läkemedelsprodukter baserade på patentskyddad och kliniskt testad drug delivery-teknologi. Företagets NanoZolid-teknologi innebär att frisättningen av det aktiva läkemedlet kan modifieras och anpassas efter kliniskt behov, kan injiceras lokalt i många olika vävnader, och löses upp och försvinner helt efter hand. Behandlingen är tolererbar av olika vävnader och kan monitoreras med ultraljud vid injektion, vilket möjliggör ökad precision vid kontrollerad deponering intill sjuk vävnad. Bolagets fokuserar i första hand på behandlingar inom olika typer av cancer och har en primär läkemedelskandidat, Liproca Depot som är på väg in i fas IIb-studier inom prostatacancer.

LIDDS är noterat på Nasdaq First North Stockholm.
Läs mer på bolagets hemsida som du hittar här.
 


biostockappenFå fler nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
appstoreknappgoogleplayknapp
 


Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev