Artros är en av de viktigaste globala vårdutmaningarna enligt FN-organet WHO, vid sidan av sjukdomar som cancer och stroke. Nu visar en studie från Harvard University att antalet drabbade patienter har fördubblats på bara några generationer, och sjukdomen väntas accelerera ytterligare. Trots detta finns inga godkända läkemedel på marknaden. Lundabolaget Xintelas utvecklar en stamcellsbaserad behandling som ska fylla detta medicinska vakuum. Med hjälp av en patenterad markörteknologi och på väg mot kliniska studier efter positiva resultat i studier på hästar, är målet att sätta en effektiv behandling mot ledbroskskador och tidig artros på marknaden. Lyckas Xintela finns enorma värden att hämta, vilket inte minst en nyligen genomförd licensaffär i miljardklassen inom indikationen bekräftar.

Om artros
Artros angriper ledvätska, ben, brosk, ledband och ledhinnor och enligt Reumatikerförbundet lider var fjärde svensk över 45 år av sjukdomen i någon form. De främsta riskfaktorerna för att få artros är ledskada, övervikt, ärftlighet, ledbelastande arbete, elitidrott, ålder och muskelsvaghet. Vid artros förändras broskets glidytor långsamt och broskvävnaden i leden bryts ned, vilket leder till gradvis broskförlust med risk för försämrad funktion och smärta. Denna kroniska sjukdom kan drabba såväl händer, fingrar, höfter, knän och fötter.

Snabbt ökande patientpopulation
Artros är den vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom i världen. En studie som utfördes vid Harvard University och nyligen publicerades i Proceedings of National Academy of Sciences, visar att antalet patienter som drabbas av knäartros eller osteoartrithar mer än fördubblats på 70 år. Det tycks inte heller som att denna trend håller på att vända. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention, beräknas 78 miljoner amerikanska vuxna komma att lida av läkardiagnostiserad artrit år 2040, vilket innebär en anmärkningsvärd ökning med 43 procent från åren 2013-2105.

Globalt har ca 250 miljoner människor artros enbart i knäleden och för närvarande genomförs ca 1 miljon knäledprotesoperationer årligen, bara i EU. Detta visar det stora behovet av en behandling som kan sättas in tidigare under sjukdomen och som kan bromsa och t.o.m. bota artros, enligt Xintelas vd och grundare Evy Lundgren-Åkerlund.

Vägledande licensaffär belyser värdet av sjukdomsindikationen
Det franska läkemedelsbolagbolaget Servier valde nyligen, efter ha granskat belgiska Galapagos fas 1-data för läkemedelskandidaten GLPG1972/S201086 mot artros, att licensera in kandidaten. Licensavtalet innebär att Galapagos kommer att få en första licensutbetalning på 6 miljoner euro från Servier och ytterligare utbetalningar om upp till totalt 290 miljoner euro baserat på framgångsrika milstolpar från samarbetet. Affären belyser tydligt det kommersiella intresset för tidiga kandidater för behandling av den här gruppen av patienter.

Artrosmarknaden värderades till 3,4 miljarder EUR 2014, och väntas öka till 8,7 miljarder EUR till 2024, med en årlig tillväxt på 9,9 procent enligt GlobalData 2016. Eftersom det för närvarande inte finns någon produkt som kan behandla brosket så domineras artrosmarknaden fortfarande av inflammationsdämpande och smärtlindrande läkemedel. Marknaden förväntas därför växa kraftigt när botande terapier för artros finns tillgängliga.

Botande behandling saknas
Artros är en så kallad prioriterad sjukdom enligt världshälsoorganisationen WHO, vid sidan av cancer, antibakteriell läkemedelsresistens, pandemisk influensa, Alzheimer, stroke etc, vilket innebär att man ser artros som en av de viktigaste globala vårdutmaningarna inför framtiden. Talade nog finns det ingen behandling som motverkar progressionen i denna invalidiserande sjukdom där nedbrytningen av ledbrosket leder till bristande funktion i leden. Patienterna hänvisas i dagsläget till enbart behandling av symptomen med hjälp av smärtlindrande och/eller inflammationsdämpande mediciner.

Många vävnader återbildas inte efter en skada, utan ”läker” med hjälp av ärrvävnad som saknar den ursprungliga funktionaliteten. Här hoppas Xintela att dess egenutvecklade plattform inom regenerativ medicin, som syftar till att återskapa dessa vävnaders rätta egenskaper och funktioner och reparera det skadade ledbrosket, kan fylla uppfylla ett gigantiskt och eftersatt medicinskt behov.

Höga kvalitetskrav från myndigheterna   
Cellterapi för broskskador har under många år utvärderats kliniskt men befintliga metoder har haft svårt att möta myndigheternas allt striktare kvalitetskrav vad gäller cellernas identitet och funktion. Xintela har löst detta problem genom att identifiera och välja ut de stamceller som kan utvecklas till broskproducerande celler, med hjälp av sin patenterade markörteknologi.

Xintelas trumfkort – XINMARK
Xintelas markörteknologi XINMARK är grundstenen i bolagets verksamhet och utgörs av s.k. markörer, eller specifika proteiner som sitter som igenkänningsflaggor på vissa cellers yta. Markörerna gör det möjligt att identifiera och välja ut en viss typ av stamceller som kan utvecklas till broskceller. Genom detta förfarande kan Xintela på ett unikt sätt kvalitetssäkra stamceller för reparation av skadat ledbrosk.

Bolaget använder donerade mesenkymala stamceller som kan odlas i stora mängder och behandla ett stort antal patienter vilket håller nere produktionskostnaderna. Produkten är dessutom tänkt att injiceras in i den skadade leden och är därmed ett enkelt ingrepp för patienten.

Lovande studie på hästar ger synergieffekter inför kliniska studier i människa
Xintela utvecklar även en stamcellsbehandling för broskskador hos hästar, där resultaten hittills har visat stamcellerna dels är säkra att använda, men också att man har sett indikationer på en skyddande effekt på leden, samt tecken på positiva behandlingseffekter såsom reparation av sprickor i brosketStudien har flera parallella syften: dels kan den erbjuda en ny behandling för exempelvis tävlingshästar, dels kan en produkt som sätts på marknaden snabbt ge intäkter under tiden samma applikation utvecklas för användning i människa. Här finns således en intjäningspotential under tiden att huvudindikationen närmar sig sitt marknadsgodkännande.

BioStock fick i januari möjlighet att intervjua Dr Lisa Fortier vid Cornell University i Ithaca, New York, som var ansvarig för genomförandet av Xintelas häststudie. Dr Lisa Fortier är en internationellt erkänd expert inom broskreparation och veterinärmedicin med lång erfarenhet av ledbroskskador och artros hos människor och hästar. Trots sin breda erfarenhet menar hon dock att de resultat man hittills kunnat se i Xintelas häststudie överträffar allt man tidigare sett på området. Läs mer och lyssna på intervjun här.

Ytterligare en häststudie skall utföras i Sverige
Tidigare i år uppdaterade Xintela marknaden om att förberedelser av en ny klinisk studie på hästar har påbörjats. Studien kommer att utföras på Evidensia Specialisthästsjukhus i Helsingborg i samarbete med Casper Lindegaard, chefsveterinär i kirurgi. Resultaten från häststudien är mycket viktiga för att erhålla ett myndighetsgodkännande om att få starta kliniska studier på människa. Xintela har redan identifierat en ortopedisk specialistklinik och planen är att utföra den kliniska studien med start under 2018. Med andra ord finns påtagliga synergieffekter med häststudien som hittills har utförs i USA, och nu går vidare i ett nytt spännande skede i Helsingborg.

Positiva resultat från denna uppföljande studie kommer att utgöra en betydande milstolpe för bolaget av flera skäl. Dels tar det utvecklingen av bolagets produkt för behandling av broskskador och artros hos hästar betydligt närmare marknad, och dels kommer de att ligga till grund för en ansökan om att starta kliniska studier på människa. Xintela konstaterade i sin halvårsrapport som publicerades häromdagen att utvecklingen fortskrider enligt plan.

Driver även utveckling inom cancer
Xintelas teknologi möjliggör även detektion av vissa tumörceller och bolaget driver även utveckling av en ny behandling inom den specifika cancertypen glioblastom, en aggressiv form av hjärncancer. Bolaget har identifierat en lämplig antikropp och utifrån det framställt ett så kallat ”Antibody-Drug Conjugate” (ADC), där ett cellgift kopplats till antikroppen. Man har även kunnat visa att denna ADC-antikropp binder till tumörcellerna och har en celldödande effekt, både i cellstudier och i djurmodell. Dessa positiva resultat gör att man nu letar en större samarbetspartner till projektet. Så sent som i början på året kunde Xintela presentera positiva prekliniska resultat i cancerprojektet.

Läs även BioStocks söndagsintervjun från februari med Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela

 

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.


biostockappenFå alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!

appstoreknappgoogleplayknapp