Home Nyheter Världsprematurdagen 17 november

Världsprematurdagen 17 november

Världsprematurdagen 17 november

Världsprematurdagen 17 november

17 november, 2022

För tidiga födslar är den ledande dödsorsaken globalt för barn under fem år. Varje år föds var tionde barn – cirka 15 miljoner barn – för tidigt världen över. Den 17 november infaller Världsprematurdagen – en dag som uppmärksammar och ökar medvetenheten om för tidigt födda barn. BioStock uppmärksammar några av den svenska life science-branschens bidrag till att prematura barn får en bättre start på livet. Tack vare medicinsk teknik och förbättrad neonatalvård har idag prematura barn mycket goda chanser till att överleva.

Ett barn som föds innan graviditetsvecka 37 eller tidigare räknas som för tidigt fött och av förklarliga skäl är de prematurt födda barnen små och ömtåliga. De kräver stor omsorg i form av värme, närhet, andningshjälp och näring för att kunna växa sig starka och få en bra start på livet.

Världsprematurdagen 17 november

Världsprematurdagen (World Prematurity Day) den 17 november är en av de viktigaste dagarna på året för att öka medvetenheten globalt om utmaningarna och behovet av insatser för tidig födsel. Dagen initierades 2008 av The European Foundation for the Care of Newborn Infants (EFCNI) och samarbetande europeiska moderorganisationer.

Tack vare forskning, medicinteknisk utveckling samt avancemang inom neonatalvården, har överlevnaden hos för tidigt födda barn förbättrats markant och syrebristskador i hjärnan hos nyfödda har minskat. Sveriges life science-sektor har haft en stor positiv inverkan på denna utveckling.

Sveriges neonatalvård världsledande

Svensk neonatal intensivvård har visat sig vara världsledande att ta hand om för tidigt födda barn, enligt en studie ledd från Karolinska Institutet. Läs mer.

Även svensk forskning och svenska life-sciencebolag bidrar till att öka för tidigt födda barns möjligheter till att överleva och utvecklas.

Nyligen belönades Ann Hellström, professor och överläkare i oftalmologi vid Sahlgrenska Akademin och Göteborgs Universitet, för sin forskning som bland annat lett till upptäckten att prematura barn har en låg nivå av tillväxthormonet IGF-1 och att man med hjälp av ett kombinationstillskott av fettsyror kan minska risken för synskador.

Hellströms forskning belönades med Svenska Läkaresällskapets Gullstrands-medalj i guld som delas ut vart tiondeår. Läs mer.

Underutvecklade lungor

Extremt prematura barn, födda mellan vecka 22 och 27, får underutvecklade lungor som kan utvecklas till livshotande tillstånd och riskera funktionsnedsättningar senare i livet. Därför är den vanligaste dödsorsaken bland för tidigt födda barn så kallad respiratory distress syndrome (RDS).

De två forskarna och läkarna Tore Curstedt och Bengt Robertson på Karolinska institutet utvecklade för 40 år sedan behandlingen Curosurf som används för att aktivera lungorna hos prematura barn. Behandlingen beräknas ha hjälpt tre miljoner barn. Curosurf såldes sedan till italienska läkemedelsbolaget Chiesi. Läs mer.

Medicinteknik från Lund hjälper barn andas

Lundabolaget Neola Medical, eller GPX Medical som bolaget hette fram till namnbytet i somras, har utvecklat en medicinteknisk produkt, Neola, för övervakning av för tidigt födda barns lungor.

Med bolagets patenterade teknik kan sjukhuspersonal övervaka såväl lungvolymförändringar som den fria syrgaskoncentration i lungan, och få realtidsvarningar som hjälper de att fatta beslut som kan vara livsavgörande för prematura barn.

Efter goda resultat i en klinisk studie på Irland och en avklarad kapitalrunda under hösten, fortsätter bolaget sina marknadsförberedande aktiviteter under 2023. Läs mer.

Högt näringsbehov hos prematura barn

När det gäller näring till nyfödda råder konsensus att bröstmjölk är den bästa källan då den utöver näringsämnen innehåller bland annat vitaminer, mineraler och antikroppar.

För tidigt födda barn har också ett mycket högt näringsbehov och det krävs ofta berikning av bröstmjölken för att säkerställa ett tillräckligt näringsintag som stödjer barnets utveckling.

En utmaning med att berika bröstmjölk kliniskt är att det är stora variationer i näringsinnehållet i bröstmjölk. Näringsinnehållet i bröstmjölk varierar mellan olika mödrar och amningsstadium, och påverkas även av lagring och behandling.

Miris ger prematura barn rätt näring

Uppsalabolaget Miris är globalt ensamma om att kunna erbjuda ett godkänt medicintekniskt instrument, Miris HMA, för analys av näringsinnehållet i bröstmjölk. Med Miris HMA går det att analysera bröstmjölk för att individanpassa berikningen till varje enskilt barn och därmed öka möjligheterna att prematura barn får rätt näring och en bättre utveckling.

Miris har under året utökat sina aktiviteter i både USA och Europa för att ytterligare etablera metoden på ledande neonatalkliniker. Läs mer.

Avslutningsvis bidrar alltså svenska life science-sektorn med bolag som Miris och Neola Medical i hög grad till uppmärksamheten kring för tidigt födda barn. Tack vare forskning, medicinsk teknik och förbättrad neonatalvård har idag prematura barn mycket goda chanser till att överleva och få en bättre start på livet.

 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev