Home Nyheter Covid-19 slår hårt mot alla – inte minst life science-sektorn

Covid-19 slår hårt mot alla – inte minst life science-sektorn

Covid-19 slår hårt mot alla – inte minst life science-sektorn

27 mars, 2020

Det tolvprocentiga börsfallet under måndagen den 16 mars var det största på Dow Jones sedan den våldsamma kraschen i oktober 1987. Världens börser har sedan dess fortsatt att svänga kraftigt när osäkerheten har brett ut sig i takt med virusutbrottets spridning och nedstängningarnas ökande omfattning. Gigantiska krispaket har nu lanserats för att mildra effekterna, vilket har fått aktiemarknaderna att studsa uppåt de senaste dagarna – i tisdags noterade Dow Jones den största dagliga uppgången på 87 år. Finns det då något fog för att tro att life science-sektorn är en säker hamn för aktieplacerarna i detta volatila marknadsklimat?
I egenskap av världens största aktiemarknad spelar de amerikanska börserna en viktig roll för informationsspridning och prissättning av det ekonomiska tillståndet i den globala ekonomin. Kapitalmarknaderna är mer sammanlänkade än någon gång i historien, nyheter sprids blixtsnabbt och datorkapaciteten bakom handeln har heller aldrig varit kraftfullare. Tillsammans med växande volymer skapar det snabbare och större svängningar på marknaden än någonsin.

Hur har det kunnat bli så stora slag?

Den 12 februari stod världens börser på toppen, Dow Jones noterade 29 551 punkter, den högsta stängningskursen någonsin. De andra stora indexen S&P 500och Nasdaq Composite låg också på rekordnivåer, liksom vår börs i Stockholm.
I början av året var marknaden inställd på att handelskriget med Kina var över, att konjunkturen som man hade oroat sig över under lång tid var på väg att förbättras och man hade även avläst goda bolagsrapporter för årets sista kvartal med ljusa framtidsutsikter. Därför var coronasmittan i Kina, som man hade hört talas om, inte en faktor, utan sågs mest som ett regionalt problem för kineserna.
Det dröjde dock inte länge förrän rapporter kom om att smittan hade fått fäste i Italien och nedstängningarna inleddes, och marknaderna började oroa sig på allvar. Inledningsvis med mindre nedgångar för att sedan snabbt eskalera till den extrema volatilitet som vi har upplevt under de senaste veckorna.
Kombinationen av rekordnivåer på aktiemarknaden och en global hälsokris som är mycket svår att prognosticera, har lett till att sentimentet på marknaden har tvärvänt. Från att ha sett goda möjligheter, har man på några veckor gått till att stirra in i ett bottenlöst mörker.
Den här gången drabbas ekonomin på ett annat sätt. Nu står människors hälsa på spel och de omfattande restriktioner som många länder har infört innebär en påtvingad paus i all aktivitet i samhällen över stora delar av världen.

Vad är riskvilja?

I G7-länderna växte BNP med 1,7 procent under 2019, medan de ledande börserna steg med närmare 30 procent under förra året. I januari 2020 höjde Internationella Valutafonden sin prognos med någon tiondel, vilket gav ytterligare bränsle åt högre aktiekurser.
En annan viktig orsak bakom uppbyggnaden av en högt värderad aktiemarknad är investerarnas flockbeteende, som i sin tur grundar sig i problemet med ofullständig information. Eftersom det är svårt eller rentav omöjligt att skaffa sig fullständig information om vad som styr ekonomiska skeenden, tittar man istället på hur alla andra gör, analyserar prisrörelser eller konstruerar portföljer som liknar aktiemarknaden, d.v.s. index.
Risktagandet har stigit i takt med att alternativavkastningen har minskat. Exempelvis hade vi fram till i vintras en negativ reporänta i Sverige under fem år. Låga räntor har varit ett globalt fenomen och det har uppmuntrat risktagande och skjutit iväg priserna på andra tillgångar. Placerarna har således tvingats ta mer risk för att uppnå sina långsiktiga avkastningskrav.

Från bull till bear

Sedan botten under finanskrisen, 9 mars 2009, har de ledande amerikanska börserna haft en uppåtgående trend. Det var historiens längsta bull market och uppgången skapade en positiv spiral av prisstegring. I och med nedgången i under förra veckan hade Dow Jones fallit 20 procent från toppen och vi befinner oss nu i en bear market, den negativa trenden är ett faktum. Bear markets har historiskt varat i cirka ett år, den senaste upplevde vi under finanskrisen 2007 – 2009 och den varade i 17 månader. S&P 500 tappade 50 procent av sitt värde under perioden innan det vände upp. Sedan toppen i februari i år har S&P 500 gått ner med 27 procent.

Life science-sektorn under krisperioder

Virusutbrottet påverkar hela samhället och life science-sektorn är inget undantag. Finns det då någon sanning i att läkemedelssektorn skulle vara en trygg hamn i orostider eller är det en myt? Med en snabb titt på börsgraferna under de senaste kriserna kan man faktiskt hitta visst stöd för tesen.
Life science-sektorn representeras här av iShares Global Health Care ETF (gul graf) och aktiemarknaden representeras av det breda indexet S&P 500 (röd graf). I jämförelsen ingår även Nasdaq Biotechnology ETF (blå graf), som följer biotech-bolagen som är noterade på amerikanska Nasdaq-börsen.
Under samtliga perioder har den globala hälsovårdssektorn klarat sig bättre än den breda aktiemarknaden, även om det stundtals inte har varit stor skillnad. Bioteknikbolagen uppvisar en högre risk och därmed större svängningar. I det långa loppet har dock den högre risken betalat sig med en klart högre avkastning, som vi kan se i grafen med data från 2007.

2020: Covid-19-pandemin

2020: börsutveckling under Covid-19-pandemin.
2020: börsutveckling under Covid-19-pandemin.

Oktober 2018 – mars 2019: konjunkturoro och handelskrig mellan USA och Kina

Oktober 2018 – mars 2019: konjunkturoro och handelskrig mellan USA och Kina
Oktober 2018 – mars 2019: konjunkturoro och handelskrig mellan USA och Kina.

Mars 2008 – maj 2009: finanskrisen

Mars 2008 – maj 2009: finanskrisen
Mars 2008 – maj 2009: finanskrisen.

Tre års historik

Tre års historik
Tre års historik.

All historik – data från 2007

All historik - data från 2007
All historik – data från 2007.

Källa: Infront

Forskningsbolag är beroende av långsiktigt riskkapital

Hälsovårdssektorn består inte bara av vård- och läkemedelsbolag med jämna intäktsströmmar. För en stor del av bolagen inom biotech-sektorn existerar inte några starka kassaflöden, utan de får betalt för sitt utvecklingsarbete först när det finns en potentiell produkt.
Många forskningsbolag är därför inte så beroende av kreditmarknaden, eftersom deras finansiering främst kommer från riskkapital. Däremot är de beroende av viljan att investera och att attrahera investerare som förstår den långsiktiga processen. Ibland blir det emellertid konflikt mellan investerares vilja att skjuta till finansiering av ett lovande projekt och att justera sin totala portföljrisk på kortare sikt – vilket får effekt på forskningsbolagens aktiekurser.

Dyrare att ta in kapital

En direkt konsekvens av att investerarna drar öronen åt sig är att riskkapitaltillgången stryps och det blir tuffare för forsknings- och tillväxtbolag att hitta finansiering. För bolag vars kassa obönhörligen behöver fyllas på med emissioner för att hålla igång utvecklingen och exempelvis komma vidare till nästa kliniska fas innebär detta att kapitalet blir dyrare att resa – på flera plan.
Bolagen kommer att tvingas erbjuda större kursrabatter och kostnaderna för garantiersättningar ökar samtidigt som fallande börsvärden innebär större proportionerlig utspädning för befintliga ägare. Konkurrensen om det riskkapital som fortfarande erbjuds blir ännu hårdare än tidigare.
Lägg till detta att Covid-19 dessutom sätter käppar i hjulet för genomförandet av kliniska studier, vilket BioStock tidigare belyst och risken torde vara överhängande för att en del forskningsbolag får stora problem att klara av krisen.

Rädsla för recession – eller depression

I likhet med IT-kraschen och finanskrisen, har det rådande börsläget byggts upp i en miljö med mycket god tillgång på kapital. I det här fallet har räntorna har varit extremt låga vilket har skapat ett stort flöde till aktiemarknaden och annat riskkapital.
I den senaste tidens marknadsutveckling har vi kunnat observera att investerare inte väljer mellan olika sektorer på aktiemarknaden, utan snarare mellan olika tillgångsslag. Under den senaste tiden  har kontanter varit det man har flytt till. Förutom att aktieindexen har rasat, har även guldpriset sjunkit avsevärt den senaste tiden, små valutor har sett stora utflöden till förmån för amerikanska dollar, allt tecken på att man vill hålla kontanter och helst i USD.
Allteftersom nedstängningarna har utökats världen över,  har de ekonomiska prognoserna justerats ned avsevärt. De moderna ekonomierna bygger på tillväxt och när kurvorna helt plötsligt pekar neråt, blir det problem i systemet. Därför räds investerarna nyheter om recession, d.v.s. negativ BNP-tillväxt under två kvartal i rad och skulle pandemin lamslå länderna under lång tid kan recessionen utvecklas till depression och vi får en utdragen period med negativ tillväxt med sämre efterfrågan, sysselsättning och framtidstro.

Krispaket och stimulans

Covid-19-pandemin är inte i grunden en ekonomisk kris, men den har blottlagt brister och obalanser i systemet och har föranlett världens ledare och institutioner att genomföra drastiska åtgärder för att mildra effekterna av den. Den amerikanska centralbanken FED har tagit fram sina verktyg från finanskrisens dagar och förutom att ha sänkt räntan till noll, har man även vidtagit ytterligare penningpolitiska stimulanser. Denna gång har den amerikanska staten även tagit till historiskt kraftiga finanspolitiska åtgärder för att stötta samhället. Så sent som i onsdags klubbades ett gigantiskt stödpaket om 2 000 miljarder dollar igenom i den amerikanska senaten, pengar som ska fördelas i form av krisstöd till företag, kontantbidrag till privatpersoner och för inköp av medicinsk utrustning. Liknande stödpaket har föreslagits i Europa och Asien.
Marknaden har initialt svarat på flera av åtgärderna med stor skepsis, framförallt efter annonseringen av den penningpolitiska stimulansen som man ansett vara tandlös. Men efter beskedet om den amerikanska statens 2-triljonerspaket svängde börserna kraftigt uppåt och Dow Jones noterade på tisdagen en uppgång på 11,37 procent, den hittills största procentuella uppgången i modern tid.
Mycket tyder nu på att det kommer att bli sämre innan det blir bättre. Vi kan förvänta oss fortsatt osäkerhet och slagig handel på världens börser en tid framöver. Koordinerade åtgärdsplaner och kraftiga stimulanser kan dock räcka för att hålla de pausade verksamheterna under armarna ett tag. För att marknaderna skall uppvisa en mer beständig uppgång, krävs dock tillförlitliga data på att smittspridningen har passerat sin kulmen i Europa.
Positiva tecken har redan kunnat skönjas i Kina och det har även rapporterats om framgångsrika behandlingar av sjuka patienter. En febril utvecklingsaktivitet pågår bland många life science-bolag världen över för att hitta en lösning och vi ser även allt fler exempel på sektoröverskridande initiativ, där exempelvis fordonstillverkare vars produktion har tvärstannat nu ställer resurser till förfogande för att bygga respiratorer. Ännu lockar inte dessa ljusglimtar tillbaka kapitalet till börsen med någon större övertygelse, men tiden talar för att de blir fler framöver.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev