Utbrottet av Covid-19 har hittills bara lett till ett fåtal kommunicerade avbrott i pågående kliniska studier världen över, men det kan komma att ändras framöver. En högre belastning på vården, sjukdomssymptom hos studiedeltagare, uppmaningar till självisolering, reseförbud etc. är bara några av de potentiella hindren för att kunna bedriva effektiva kliniska studier. Samtidigt kommer nyheten att två läkemedel, ett mot malaria och ett mot ebola, har visat effekt mot viruset i mindre populationer.

Grundorsaken till att kliniska studier kan stå och stampa ett tag framöver, vilket i sammanhanget kanske inte är det mest akuta problemet i världen just nu, är mångbottnad. Om människor inte kan, eller får, röra sig fritt i samhället på grund av självisolering eller reseförbud etc., så kommer kliniska studier förr eller senare att lida brist på patienter.

Beroende på hur den rådande Covid-19-pandemin utvecklas och hur framgångsrika läkemedelsbolagen visar sig vara på att tackla detta problem, kan detta bli ett huvudbry för läkemedelsindustrin som måste genomföra kliniska prövningar innan de kan introducera nya läkemedel på marknaden.

Generella potentiella hinder

De flesta kliniska prövningar av läkemedelskandidater som pågår just nu, vilket är tusentals världen över, kräver i typfallet att testpersoner besöker sjukhus eller kliniker för regelbunden dosering. I synnerhet i områden där vi nu ser en samhällsspridning av Covid-19 – såsom i delar av USA, Italien, Frankrike, Tyskland och Spanien – kan resultatet bli att inbokade patienter helt enkelt inte dyker upp.

Klinikspecifik problematik

De kliniker som både behandlar patienter och deltar i kliniska studier måste isolera personer med konstaterat virusangrepp från övriga patienter och personal in situ, samt följa medicinska protokoll för att undvika vidare spridning. Allt detta kommer, vilket vi redan ser tecken på, tära på resurserna.

Vi kommer troligtvis även komma till en punkt där personal från andra enheter måste utbildas i infektionsbehandling och smittskydd, för att kunna hjälpa till där behovet är som störst, och man måste säkerställa att all nödvändig utrustning finns på plats för att ta hand om nya smittade. De senaste dagarna har vi hört exempel på att pensionerad personal kallas in för att svara på frågor och att vårdstudenter anmäler sig frivilliga.

Sammantaget tar detta fokus från huvudverksamheten, vilket sannolikt också kommer leda till att kliniska studier kommer nedgraderas prioritetsmässigt.

Ett exempel är svenska Follicum som igår meddelade att man gör ett temporärt uppehåll i den fas II-studie av läkemedelskandidaten FOL-005 mot håravfall som genomförs i Tyskland. Uppehållet baserades på myndighetsrekommendationer rörande covid-19-pandemin, där forskande läkemedelsbolag uppmanades att tillfälligt stoppa icke-livsnödvändiga kliniska studier. Patientrekryteringen kommer att återupptas så snart läget medger det. Bolagets vd Jan Alenfall kom till BioStocks studio igår för att berätta mer om beskedet. Se hela studiointervjun här.

När vi senare summerar året, lär denna pausade kliniska studie bara utgör en i mängden.

Uteblivna patienter och tvetydiga data

Rädslan att bli smittad kan i sig vara en förståelig orsak att utebli från en klinisk studie. Detta kan dock leda till oönskade protokollavvikelser som måste dokumenteras, samt att studiedesignen i förekommande fall måste ses över och revideras. T.ex. kan det innebära att en redan inkluderad patient bryter studieprotokollet, att data från denna inte kan användas i den slutliga analysen, och att man därför måste utöka antalet patienter i studien. En sådan utveckling skulle kunna bli en kostsam historia för bolaget som ska finansiera studien.

Ett annat problem bottnar i att eventuella biverkningar med prövningssubstansen måste kunna fastställas. Men om de deltagande patienterna uppvisar tecken på virusinfektion, alltså symptom i luftvägarna, skall de då tolkas som en biverkan av läkemedlet, eller som en effekt av Covid-19-smitta? Oavsett om dessa symptom är produktrelaterade eller ej så måste de utredas.

Ytterligare ett hinder kan uppstå om en patient som deltar i en klinisk studie konstateras ha smittats av viruset. Då kommer denne att falla bort om det överensstämmer med studiens exklusionskriterier, det vill säga de kriterier som en studiedeltagare inte får uppfylla för att få delta. Fasas tillräckligt många patienter ut ur studien riskerar därmed det statistiska underlaget bli mindre relevant för att kunna dra slutsatser om prövningssubstansens effektivitet och säkerhet. Även här kan en utökad patientgrupp bli ett måste, vilket alltså blir dyrare för studiens huvudman.

Lovande projekt under utveckling mot Covid-19

Sammantaget kan den pågående pandemin alltså medföra en rad problem för pågående kliniska studier. Då situationen förväntas fortlöpa åtminstone under ett antal månader, kan det påverka ett stort antal studier och därmed även de bakomliggande bolagens börsvärden.

Både samhället i stort och läkemedelsindustrin håller nu många, av förklarliga skäl, tummarna för att någon av de ansatser för att hitta ett botemedel ska visa positiv behandlingseffekt mot Covid-19.

Exempel på dessa är Fujifilm Toyama Chemicals läkemedelskandidat favipiravir (Avigan) som just nu testas på 340 patienter i Wuhan och Shenzhen i Kina, Modernas vaccinkandidat mRNA-1273, Pfizers och BioNTechs joint venture med kandidaten BNT162 samt Synairgens SNG001.

Extra omtalat på sistone har privatägda CureVacs mRNA-baserade vaccinprogram varit. Enligt den tyska tidningen Welt am Sonntag erbjöds bolaget 1 miljard USD av den amerikanska regeringen för att utveckla programmet enbart för den amerikanska marknaden, vilket fick EU att snabbt bevilja 80 miljoner Euro till bolaget för att säkra att utvecklingen sker i Europa.

Andra bolag som har lovande kandidater under utveckling är Regeneron, Roche och GSK, för att bara några nämna några. Håll även koll på den forskning som bedrivs vid University of Utrecht och Erasmus medical centre i Nederländerna. Där har forskarna identifierat en antikropp som både kan hindra coronaviruset från att infektera, samt utvecklas till ett diagnostiskt test som kan göras hemifrån. ”Det här ser mycket lovande ut. Skitspännande”, säger Matti Sällberg, professor och vaccinforskare på Karolinska institutet i en kommentar till Aftonbladet.

Värt att framhålla är även Gilead Sciences remdesivir som ursprungligen utvecklades för behandling av ebola. För bara några dagar sedan beviljade svenska Läkemedelsverket beredskapslicens för läkemedlet, och nu har en italiensk patient botats från viruset efter behandling med denna terapi. Det är dock ännu för tidigt att sia om vilken roll läkemedlet kommer spela fortsättningsvis, men BioStock kommer fortsätta bevaka utfallet av övriga behandlade patienter.

Höga förväntningar knyts också till ytterligare en terapi som utvecklats för en annan indikation, malaria, men som främst används för behandling av de autoimmuna sjukdomarna reumatoid artrit och SLE.

Det gäller Hydroxychloroquine som säljs under namnet Plaquenil. I en mindre studie utförd i Frankrike kunde forskare häromdagen rapportera att sex patienter tillfrisknat utan symptom på en vecka när läkemedlet gavs tillsammans med antibiotika (azithromycin).

Sanofi står nu redo att tillverka stora batcher av Plaquenil för att kunna behandla upp till 300 000 patienter. Återanvändning av etablerade läkemedel som Plaquenil (som godkändes 1955) kan vara ett snabbt, säkert och ekonomiskt sätt att plana ut virusspridningen och få ned dödstalen.

Läs även: Coronavirus epidemic prompts rush to develop treatments (11 mars)

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev