I Sverige finns det endast ett börsnoterat bolag som utvecklar genterapier för människor – CombiGene. Genterapi är ett område som utvecklats och expanderat enormt de senaste åren och antalet godkända genterapier väntas ökat signifikant under de närmsta åren. Hittills har 2019 bl.a. inneburit ett godkännande i USA av världens dyraste läkemedel, Novartis genterapi Zolgensma. BioStock har pratat med vd Jan Nilsson om hur CombiGenes 2019 har varit och vad man förväntar sig av resten av året.

Lundabolaget CombiGenes huvudprojekt är en genterapi mot epilepsi. Behandlingen baseras på bolagets patenterade teknologiplattform som med hjälp av en virusvektor – ett redskap för att föra in DNA i levande celler – kan leverera neuropeptid Y (NPY) och NPY-receptorer till hjärnan. Hittills har CombiGenes läkemedelskandidat CG01 genomgått prekliniska studier med lovande resultat. Kandidaten har visat sig kunna stabilisera elektrisk aktivitet i hjärnan hos gnagare genom överuttryck av två gener (NPY och Y2) i områden som ofta påverkas hos epilepsipatienter. Tillsammans med brittiska CGT Catapult arbetar CombiGene med att utveckla en tillverkningsmetod för sin genterapi, detta är ett viktigt steg på vägen mot kliniska studier.

CombiGenes epilepsikandidat har potential att erbjuda hopp till den redjedel av alla epilepsipatienter som inte svarar på dagens tillgängliga behandlingar. I EU, USA och Japan finns det idag över en miljon patienter som inte blir hjälpta av dagens epilepsiläkemedel och det är denna patientgrupp som CombiGene fokuserar på.

Genterapi utvecklas snabbt

Det hade inte gått många veckor av 2019 innan genterapi hamnade i strålkastarljuset. I januari uttalade sig dåvarande FDA-kommissionären Scott Gottlieb och chefen för FDA-anknutna Center for Biologics Evaluation and Research (CBER), Peter Marks angående cell- och genterapi och konstaterade att myndigheterna förväntas hantera över 200 IND-ansökningar årligen från och med slutet av nästa år. IND-ansökningar, eller Investigational New Drug-ansökningar, är den myndighetsansökning som måste godkännas för att få tillstånd att inleda en klinisk prövning i USA. Vid tiden för uttalandet hade myndigheten fått in hela 800 ansökningar och FDA förutspådde om sex år kommer mellan 10 till 20 nya cell- och genterapier godkännas per år. Det kan jämföras med att det första godkända genterapibaserade läkemedlet godkändes för den amerikanska marknaden år 2017.

I maj riktades återigen fokus mot genterapi då världens hittills dyraste läkemedel godkändes i USA. Läkemedlet i fråga  är Novartis Zolgensma, en genterapi mot den svåra muskelsjukdomen spinal muskelatrofi. Prislappen för Zolgensma landar på 2,125 miljoner dollar per behandling per patient.

Genterapins frammarsch har givetvis följts noggrant av CombiGene under året då den har en påverkan på bolagets framtida utveckling och USA är en viktigt marknad för bolaget. I samband med Zolgensmas godkännande sade CombiGenes vd Jan Nilsson i ett uttalande till BioStock att ”’genterapin har under de senaste åren flyttat fram sina positioner på ett remarkabelt sätt, vilket är mycket positivt för CombiGene eftersom läkemedelsmyndigheterna i såväl USA som Europa nu har processer för och erfarenhet av att hantera frågor kring genterapi.”

Skapa förstärkt förhandlingsposition genom uppköp av dotterbolag

I april kom nyheten att CombiGene lagt ett offentligt uppköpsbud på Panion Animal Health, ett bolag som etablerades som ett dotterbolag till CombiGene 2015 och knoppades av 2016. Panion är aktiva inom veterinärmedicin, med speciellt fokus på epilepsi hos hundar. Under 2016 slöt CombiGene ett avtal med Panion om att utlicensiera sin genteknologi för behandling av epilepsi till Panion.

Det är också värt att notera att under 2019 har Panion kunnat presentera en lovande slutrapport för en säkerhetsstudie rörande en ny behandling för hundar med epilepsi, baserad på Combigenes genterapi för epilepsi hos människor.

Studien testade hälsoreaktionerna och potentiella negativa effekter av den intrakraniella injektionen av genterapivektorn i beaglehundar. Alla hundar genomförde studien framgångsrikt utan observerbara biverkningar i det dagliga observationsschemat. Resultaten visar tydligt att genterapibehandlingen är väl tolererad och verkar vara en skonsam procedur för hundarna. Anja Holm, Panions vd, menade att resultatet är mycket lovande för vidareutveckling av genterapiprodukten för hundar, men också en uppmuntrande signal för framtida användning på människor.

Jan Nilsson vd CombiGene

Jan Nilsson, vd CombiGene

I våras kom alltså beskedet att CombiGene önskade att köpa tillbaka Panion Animal Health. I en intervju med BioStock i april sade Jan Nilsson att den viktigaste faktorn bakom affären var en önskan om att samla alla tillgångar under samma tak och därigenom skapa en förstärkt förhandlingsposition gentemot strategiska partners. Efter att acceptperioden förlängts en gång och slutligen löpt ut den 10 juli stod det klart att CombiGene inte blir ägare till mer än 90 procent av samtliga utestående aktier samt att bolaget avslutar erbjudandet till Panion.

Jan Nilsson, vd på CombiGene, vad skulle du säga är den viktigaste utvecklingen för CombiGene såhär långt under 2019?

– Det viktigaste är de fortsatta framstegen inom vårt epilepsiprojekt CG01. Parallellt med det arbete vi bedriver tillsammans med brittiska CGT Catapult, som är koncentrerat kring utveckling av GMP-klassad tillverkningsmetod, har vi även arbetat intensivt för att identifiera de CMO- och CRO-bolag som kommer att producera vår läkemedelskandidat CG01 respektive genomföra de kommande biodistributions/toxikologi-studierna. Jag skulle även vilja nämna vår fortlöpande affärsutveckling och också det stora intresset som Big Pharma fortsätter att visa för genterapiområdet.

»Vad gäller vår affärsutveckling i relation till CG01-projektet har vi fortlöpande kontakt med flera stora läkemedelsbolag som följer utvecklingen inom vårt projekt. Under 2019 har vi också blivit kontaktade av läkemedelsbolag, som vi tidigare inte haft kontakt med, för att presentera CG01.«-Jan Nilsson, vd, CombiGene

Vad betyder den för bolagets framtida utveckling?

– CG01 har under första halvåret tagit fortsatta steg framåt och under andra halvåret 2019 kommer vi ta ytterligare viktiga i vår utveckling. Vad gäller vår affärsutveckling i relation till CG01-projektet har vi fortlöpande kontakt med flera stora läkemedelsbolag som följer utvecklingen inom vårt projekt. Under 2019 har vi också blivit kontaktade av läkemedelsbolag, som vi tidigare inte haft kontakt med, för att presentera CG01. Detta är en ganska ny situation, tidigare har det alltid varit CombiGene som tagit de första kontakterna.

Vilka är de största utmaningarna som CombiGene står inför?

– Jag vet inte om jag vill kalla det utmaning eller möjlighet, men CombiGene befinner sig nu i ett läge där vi gärna vill bredda vår projektportfölj med ytterligare projekt. CG01 och gett oss mycket värdefulla kunskaper och erfarenheter som vi skulle kunna applicera på ytterligare genterapiprojekt. Vi arbetar aktivt med att identifiera möjliga projekt, men det är svårt att ha en bestämd uppfattning om när i tid det kan bli aktuellt att addera ytterligare projekt till vår portfölj.

I april lämnade CombiGene ett offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Panion Animal Health att överlåta samtliga aktier och teckningsoptioner av serie TO1 i Panion till CombiGene. I slutet av juni förlängdes acceptperioden till den 10 juli. När acceptperioden löpte ut stod det klart att aktier inte lämnats in i sådan utsträckning att CombiGene blir ägare till mer än 90 procent av samtliga utestående aktier. CombiGene fullföljer och avslutar därmed erbjudandet till Panion och har dessutom beslutat att genomföra en apportemission. Vad har du för kommentar till utfallet?

– Det hade självfallet varit mer tillfredsställande om vi nått hela vägen fram, men vi får trots allt in 88,35 procent av aktierna, vilket i praktiken innebär att vi kommer att nå samtliga av de ursprungliga målen för förvärvet av Panion. Den kommande integrationen av Panion i CombiGene kommer att medföra betydande fördelar inom flera områden. Bland de viktigaste finns praktiska och ekonomiska synergier i utvecklingsprocessen och – inte minst – i våra ansträngningar att hitta intressanta partners. Vi får också full kontroll över våra immateriella tillgångar, vilket är särskilt viktigt i förhållande till framtida strategiska partners.

Under sommaren kommer CombiGenes epilepsiforskning att presenteras på två stora internationella konferenser, 33rd International Epilepsy Conference i Thailand samt 12th International NPY-PYY-PP Gairdner International Symposium i Kanada. Vad betyder det för CombiGenes framtida utveckling att delta i sådana här konferenser?

– Det är fantastiskt roligt och hedrande att de forskare som står för den vetenskap som CG01-projektet vilar på uppmärksammas internationellt. Jag ser det också som ett tecken på det stora intresset för genterapi som finns inom forskarvärlden.

Om du ser framåt mot resten av 2019, vilka milstolpar räknar du med att nå innan året är slut?

– De viktigaste är valen av CMO- och CRO-bolag. Vi har kommit en god bit på väg i denna process och jag räknar med att vi kommer att ha gjort våra slutgiltiga val någon gång under 2019. Vad gäller affärsutveckling är det en lång process. Vi har under de senaste åren etablerat goda relationer med ett antal bolag som vi håller kontinuerlig kontakt med, men hur och i vilken takt dessa relationer kommer att utvecklas är svårt att förutsäga.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.  

[et_bloom_inline optin_id=”optin_4”]

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev