Home Nyheter Nya läkemedel väcker hopp för ALS-patienter

Nya läkemedel väcker hopp för ALS-patienter

ALS nya läkemedel

Nya läkemedel väcker hopp för ALS-patienter

23 december, 2022

Nyligen har blickfånget åter riktats mot ALS, en dödlig neurologisk sjukdom som länge utgjort en av de största medicinska gåtorna. I dag står vi inför ett betydligt förbättrat kunskapsläge, mycket tack vare ökad uppmärksamhet och finansiering av forskningen kring sjukdomstillståndet. Satsningarna har lett fram till att ett nytt läkemedel fått ett villkorat FDA-godkännande i höst, vilket har väckt hopp för ALS-patienter.

ALS – amyotrofisk lateral skleros – var länge en okänd sjukdom. Dess skoningslösa förlopp medför att musklerna gradvis förlamas med ett slutstadie som vanligen innebär kvävning, allt med en hjärna som är fullt medveten. Av denna anledning har den också kommit att kallas djävulens sjukdom. Kanske är det också på grund av dess grymhet som uppmärksamheten kring ALS, trots den obotliga och dödliga sjukdomens ovanlighet, blivit så stor.

Ett bevis på att sjukdomen väcker starkt engagemang bland människor är Ice Bucket Challenge, ett viralt fenomen som tog fart år 2014 och bidrog till att drastiskt påskynda kampen mot ALS. Kampanjen resulterade i insamlandet av cirka 115 miljoner dollar vilket ledde till framsteg i forskningen kring sjukdomen och att en läkemedelskandidat under under hösten 2022 beviljats FDA-godkännande.

ALS – en samling sjukdomar

ALS är en beteckning för en samling sjukdomar vars gemensamma nämnare är att de motoriska nervcellerna i hjärna och/eller ryggmärg dör. Sjukdomen anses vara en komplex kombination av arv och miljö, även om endast cirka 10–15 procent av fallen tydligt kan kopplas till ärftlighet. I dessa fall är mutation i genen C9ORF72RE den vanligaste och följs åt av genen SOD1. Detta leder till att proteiner veckar sig fel och bildar proteinklumpar – en central orsak till nervcellernas död.

Den vanligaste formen är klassisk ALS, som kännetecknas av att musklerna, ofta med start i en extremitet, gradvis förlamas. Med musklernas förtvining avtar successivt funktioner såsom tal, svalg, och slutligen andning. Övriga former som ingår i ALS är progressiv bulbär pares, progressiv spinal muskelatrofi, pseudobulbär pares samt primär lateralskleros.

Den genomsnittliga livslängden efter att diagnosen satts är 2–5 år även om sjukdomsförloppet kan variera stort. Den brittiska fysikern Stephen Hawking är ett tydligt exempel på detta, som levde med sjukdomen i anmärkningsvärda 55 år.

Endast ett ALS-läkemedel i Europa

Under åren har ett stort antal läkemedelsutvecklande bolag gett sig i kast med utmaningen att utveckla en effektiv behandling av ALS. Försöken har varit många och framgångarna närmast obefintliga.

Därför hanteras ALS i dagsläget genom att kompensera för funktionsnedsättningarna och att mildra sjukdomens negativa effekter. Det i Europa enda godkända läkemedlet för behandling av ALS är Rilutek (riluzol), som erhöll marknadsgodkännande av EMA (European Medicines Agency) år 1996. Rilutek fördröjer sjukdomsförloppet med cirka tre månader genom en verkningsmekanism som inte är fullt förstådd, men förmodas hämma processer involverande glutamat – en aminosyra och en signalsubstans i nervsystemet som bland annat är involverad i nervcellers död.

Således är möjligheterna till behandling är starkt begränsade i Europa. Detta blev tydligt för allmänheten när den folkkäre ishockeyspelaren och sedermera ALS-sjuke och hastigt bortgångne Börje Salming valde att resa till Kanada för att få tillgång till ett nyligen godkänt läkemedel.

Villkorat FDA-godkännande för Relyvrio

I Nordamerika har patienterna nämligen numera en något förbättrad möjlighet till behandling. 2017 godkändes Radicava (edaravone), primärt utvecklat av japanska Mitsubishi Tanabe Pharma, av FDA (Food and Drug Administration), som blev den första godkända behandlingen av ALS i USA på 22 år. Läkemedlet verkar genom att motverka fria radikaler och därmed oxidativ stress, vilket utgör en annan ledande teori till sjukdomspatologin vid ALS. Radicava nådde inte upp till inte upp till EMAs krav gällande studiedesign och data, och den europeiska myndigheten gav därför aldrig något regulatoriskt grönt ljus.

Fem år senare, i juni 2022, tändes nytt hopp inom ALS-området. Det omdiskuterade läkemedlet Albrioza – initialt med namnet AMX0035 utvecklat av amerikanska Amylyx Pharmaceuticals och delvis finansierat av medel från Ice Bucket Challenge – beviljades då ett villkorat marknadsgodkännande i Kanada. Många patienter sökte sig till landet – svenska Salming en av dem – för att få tillgång till läkemedlet.

I slutet av september 2022 följde FDA, efter intensiv lobbying från patientgrupper, efter med ett likadant godkännande, i USA med namnet Relyvrio. Läkemedlet är en kombination av natriumfenylbutyrat och taurursodiol, som verkar i en synergi genom att minska dysfunktion i de motoriska nervcellernas mitokondrier, vilket minskar formeringen av fria radikaler och nervcellers död.

De bägge godkännandena baserar sig på – enligt myndigheterna inte helt övertygande – fas II-data som visat på motoriska förbättringar och ökad total överlevnad med cirka 6 månader. Den fas III-data som förväntas i slutet av 2023 alternativt i början av 2024, kommer att fastställa behandlingens effektivitet och avgöra om läkemedlet skall fortsätta säljas eller dras tillbaka från marknaderna.

Ytterligare en ansökan behandlas av EMA

Samma begäran om att erhålla ett europeiskt marknadsgodkännande för AMX0035 behandlas för närvarande av EMA.

I december meddelades ytterligare en positiv nyhet när Biogen meddelade att man lämnat in en ansökan om försäljningstillstånd för tofersen för behandling av SOD1-ALS. Den sällsynta och genetiska formen, för vilken det saknas behandlingsalternativ, drabbar cirka 2 procent av alla med ALS. Tofersen är en så kallad antisensterapi, vilket innebär att man använder en antisens-oligonukleotid, d.v.s. en liten sträng av syntetiskt DNA, för bindning till den sjukdomsframkallande genens budbärar-RNA (mRNA). Detta resulterar i inaktivering av genen, i detta fall SOD1.

Biogen har sedan juli 2022 även en inlämnad ansökan om accelerated approval för tofersen hos FDA. Myndigheten beviljade ansökan priority review och besked väntas senast den 25 april 2023. Utöver detta har antalet ALS-projekt ökat successivt för varje år det senaste decenniet, och idag finns därför ett antal läkemedelsprojekt inom ALS i sen fas. Samtidigt bedrivs intensiv forskning kring andra degenerativa sjukdomar med liknande sjukdomspatologi, som Alzheimers och Parkinsons, vilket kan hjälpa ALS-forskningen framåt. Detta har ökat optimismen om att komma närmare ett svar på ALS-gåtan och att finna bättre behandlingar.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev