Home Nyheter Behandling av IBS – ett genombrott runt hörnet?

Behandling av IBS – ett genombrott runt hörnet?

IBS behandling

Behandling av IBS – ett genombrott runt hörnet?

22 november, 2022

Runt en miljard människor världen över lever med IBS, en sjukdom som ofta får stor inverkan på livet. Detta faktum till trots saknas effektiva läkemedel mot sjukdomen. I denna artikel tittar vi närmare på dagens behandlingsalternativ och nya projekt under utveckling. Kan vi vara nära ett genombrott i behandlingen?

IBS (irritable bowel syndrome) är en funktionell störning i tarmens motorik och känsel vilket orsakar smärta och avföringsrubbningar, och kan innebära stort lidande och försämrad livskvalitet för den drabbade. Även om orsaken till att sjukdomen uppstår ännu inte är helt kartlagd vet man idag att bidragande faktorer framför allt består av stress, störd hjärn-tarmaxel, tarminfektion samt förändrad bakterieflora.

Med en sjukdomsprevalens omkring 11 procent är IBS en vanligare folksjukdom än exempelvis typ 2-diabetes. Över 70 procent av patienterna vittnar dessutom om en otillräcklig sjukdomskontroll, vilket är föga förvånande då dagens farmakologiska behandling fokuserar på symptomlindring – ofta med ofullständig effekt.

Läs även: IBS – en underbehandlad sjukdom

Dagens behandling

Idag hanteras IBS genom en rad behandlingsstrategier såsom livsstilsförändring, stresshantering och läkemedel. Tillgänglig läkemedelsbehandling riktas mot specifika symptom och dessutom är utbudet alltjämt begränsat.

Valet av behandling beror på vilken typ av IBS patienten har – förstoppning (IBS-C), ökad tarmpassage och diarré (IBS-D) eller en mixad avföringsrubbning (IBS-M).

  • IBS-C kan behandlas med bulkmedel som exempelvis Inolaxol, eller makrogol såsom Movicol (laxeringsmedel). Dessa är dock associerad med biverkningar som smärta och illamående.
  • IBS-D kan behandlas med loperamid, vilket har förstoppning som vanlig biverkning. Vid IBS-D är även gallsaltsbindaren kolestyramin och det tricykliska antidepressiva och smärtstillande läkemedlet amitriptylin tillgängliga alternativ, varav det sistnämnda är förknippat med allt från humörpåverkan och hjärtbesvär till huvudvärk och muntorrhet.
  • Vid IBS-M kan behandlingen ske genom kombinationer av nämnda läkemedel.
  • När IBS uppstår i kombination med SIBO (small intestinal bacterial overgrowth) kan rifaximin vara ett alternativ. Ofta krävs dock långtidsbehandling, vilket är en utmaning då rifaximin är förknippat med utveckling av läkemedelsresistens. Idag är rifaximin godkänt för behandling i över 30 länder, bland annat i USA för behandling av IBS-D, turistdiarré och leverencefalopati, men har inte beviljats subvention i Sverige.

Nya behandlingar i antågande

Ovan nämnda läkemedel är därmed associerade med negativa biverkningar, och fyller som nämnt inte heller behandlingsbehovet hos patientgruppen. Med andra ord utgör IBS-patienter alltså en stor och underbehandlad målpopulation.

Att man på senare tid kunnat addera flera pusselbitar kring sjukdomspatologin har förbättrat möjligheterna att utveckla nya behandlingar som istället utgår från sjukdomens underliggande orsaker. Förhoppningen – och målet – är att det ska resultera i bättre behandlingsutfall och färre biverkningar för IBS-patienter.

Återställer dysbios

Ett bolag aktivt inom fältet är Lundabaserade ImmuneBiotech. Bolaget har utvecklat GutMagnific, en kombination av fem strängar av Lactobacillus. Produkten är ett resultat av 20 års forskning inom immunologi, mikrobiologi och hjärn-tarmaxeln, och verkar bland annat genom att återställa dysbios – en nyckelmekanism vid IBS. Bolaget uppmärksammades år 2018 av innovationsmyndigheten Vinnova genom ett anslag om drygt 0,6 Mkr. Kapitaltillskottet understödde bolagets marknadsintroduktion av GutMagnific 2019. Eftersom bolaget är privatägt och onoterat finns dock inga offentliga försäljningssiffror för produkten. ImmuneBiotech har tidigare meddelat sin avsikt att noteras på Nasdaq First North senast under 2022, det återstår dock att se om detta blir verklighet under den rådande marknadsturbulensen.

Ett annat biotechbolag som vill återställa dysbios – med specifikt fokus på IBS-D – är kinesiska TenNor Therapeutics. Bolaget utvecklar kandidaten TNP-2092, ett antibiotikum som för närvarande befinner sig i fas I. Liksom ovannämnda rifaximin verkar TNP-2092 mag-tarmspecifikt med låg systemisk påverkan, men TenNor menar att kandidaten är förknippad med en lägre risk för resistens jämfört med rifaximin.

Dessutom har molekylen, enligt bolaget, en högre bakteriedödande effekt genom att rikta in sig på både RNA-polymeras, DNA-gyras och topoisomeras IV – i stället för enbart RNA-polymeras, vilket är fallet med rifaximin. Därmed menar TenNor att TNP-2092 har potential att förbättra behandlingen av IBS-D och ta del av marknaden för mag-tarmspecifik antibiotika, som enligt bolaget uppgår till 5 miljarder USD.

Serotonin i fokus

Det irländska biofarmaceutiska bolaget Renexxion fokuserar istället på IBS-C med sin kandidat Naronapride. Kandidaten befinner sig i klinisk fas II inom indikationen, men utvecklas även inom andra magtarmsjukdomar såsom gastropares och kronisk idiopatisk förstoppning. Naronapride är ett prokinetiskt medel vilket påskyndar magtömning och tarmpassage, och verkar bland annat genom 5HT4-receptorstimulering – en typ av serotoninreceptor som bland annat finns på mag-tarmkanalens muskelceller. Vid IBS-C är låga nivåer av serotoninsignalering en av de underliggande sjukdomsmekanismerna, vilket bidrar till försämrad tarmmotorik och därmed förstoppning.

Under 2018 ingick Renexxion partnerskap med kinesiska Sinovant Sciences som genom ett licensavtal tillåter Sinovant att utveckla och kommersialisera Naronapride i Kina, Hong Kong, Macau och Taiwan. Så sent som hösten 2021 skrev Renexxion även ett licens- och samarbetesavtal med tyska läkemedelsbolaget Dr. Falk Pharma som specialiserar sig på mag-tarm- och metabola sjukdomar, däribland IBS. Avtalet innebär att Dr. Falk Pharma kommer att ansvara för de senare utvecklingsfaserna av kandidaten – med initialt fokus på gastropares – i Europa, de centralasiatiska republikerna och delar av Australasien.

Ett skifte i behandlingen?

Aktuella IBS-projekt under utveckling skiljer sig från de nuvarande behandlingsstrategierna genom att stävja underliggande sjukdomsmekanismer i stället för att enbart lindra symptom. Fokusskiftet föranleder ett nytänt hopp om kommande genombrott för behandlingen av IBS framöver.

Antalet projekt som syftar till att behandla IBS är dock relativt få, vilket kan ha att göra med de kunskapsluckor som länge funnits kring sjukdomens mekanismer. En annan orsak kan vara det faktum att IBS varken anses som en allvarlig sjukdom, kräver större ingrepp eller påverkar förväntad livslängd – vilket begränsar utsikterna för höga prissättningar.

Den låga aktiviteten medför dock en begränsad konkurrens – och i kombination med marknadsstorleken finns ändå mycket att hämta för det bolag som lyckas ta sig hela vägen till marknadslansering. När detta sker, och vem som lyckas, återstår att se.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev