Alzinovas CSO om marknaden och framtiden för Alzheimerforskningen
Förra veckan kunde Eisai rapportera att läkemedelskandidaten lecanemab uppnått positiva fas III-resultat i en studie på nära 1 800 Alzheimerpatienter. I kölvattnet av denna kliniska framgång steg börskurserna i ett flertal bolag som utvecklar nya Alzheimer-behandlingar. BioStock kontaktade Anders Sandberg, CSO på Alzinova, för att få hans syn på det ökade intresset för Alzheimerforskningen och dess framtid.
2014 utlicensierade svenska BioArctic antikroppen lecanemab till Eisai för utveckling av en ny behandling mot Alzheimers sjukdom. Under 2022 har marknaden väntat på resultatet från Eisais globala registreringsgrundande fas III-studie Clarity AD, där lecanemab har testats i 1 795 patienter. Som BioStock tidigare rapporterat så utföll studien positivt, både avseende primära och sekundära effektmått. Läs mer här.
En boost för flera Alzheimerbolag
De uppmuntrande resultaten fick BioArctics aktie att rusa 172 procent under förra onsdagen, medan bolagets partner Eisai ökade 70 procent samtidigt som Biogen, som samutvecklar lecanemab med Eisai, steg med 40 procent. Även Roche och Eli Lilly, som har pågående fas III-studier i Alzheimers sjukdom med liknande plackreducerande produkter som lecanemab, ådrog sig ett ökat intresse från marknaden och handlades upp med nära 4 respektive 8 procent.
På den svenska marknaden ökade AlzeCure 6 procent, medan Alzinova rusade 90 procent under kraftigt ökad omsättning jämfört med en normal handelsdag. Snart en vecka senare har BioArctics aktie fortsatt uppåt medan de svenska sektorkollegorna, fortfarande på plus, har korrigerat nedåt.
Alzinovas CSO kommenterar
BioStock kontaktade Anders Sandberg, medgrundare och Chief Scientific Officer (CSO) på Alzinova, för att få hans syn på den senaste utvecklingen inom Alzheimer-området och vilka implikationer han tror att det kommer få framgent.
Anders, du har lång erfarenhet av forskning inom Alzheimers sjukdom. Hur ser du på de senaste forskningsresultaten och vad betyder, enligt dig, dessa resultat i praktiken?
– Studieresultatet var en typ av slutlig bekräftelse på det som länge antytts för denna grupp av terapier, nämligen att en kraftig reduktion av plackmängden har en bromsande effekt på symtomutvecklingen. Man ser effekt ganska snabbt hos denna klass av antikroppar. Det skall bli väldigt intressant att se om längre behandlingstider verkligen leder till en ännu bättre effekt samt ökad livslängd, eller om det är en typ av symtombehandling som ett resultat av plackreduktionen.
– Eftersom liknande mängd av lecanemab ges dubbelt så ofta som aducanumab så hade jag gärna velat se en något bättre effekt på deras primära endpoint, CDR-SB, vilken är i paritet med vad som sågs med aducanumab – kanske något bättre. Lecanemab har däremot en något bättre säkerhetsprofil än aducanumab.
– Den kliniska effekten ligger dock något under vad ledande forskare generellt anser vara en robust och meningsfull klinisk effekt, så det kommer att bli intressant att se hur myndigheterna ställer sig till denna typ av behandling och om den kommer att ersättas genom försäkringssystemen. Om ersättning erhålls kommer detta betyda att patienter med mild kognitiv störning som beror av underliggande Alzheimers kommer att kunna erbjudas en medicin som, i bästa fall, är en riktig bromsmedicin som kan fördröja tiden till insjuknande i demens med storleksordningen 6 månader. Det är goda nyheter för alla patienter.
Hur påverkar detta ett bolag som Alzinova?
– Plackreduktion i all ära, men vår hypotes är att mycket bättre effekt sannolikt kan erhållas genom att vara specifik för de giftigaste formerna av amyloid-beta, vilket vi har visat genom egen forskning att vi åstadkommer med våra differentierade läkemedelskandidater. Jag tror därför att vi kommer att se ett ökat intresse för våra kandidater och den pågående fas 1b-studien med vaccinet ALZ-101 som avslutas nästa år. Vaccinet är en helt unik läkemedelskandidat som, i kontrast till dagens antikroppskandidater, skulle kunna bli en snabb, kostnadseffektiv och okomplicerad behandling utan långa och dyra sjukhusvistelser. Det finns många stora läkemedelsbolag som inte har några produkter alls inom detta segment.
Vad ser du att detta kommer generera framgent för forskningsfältet?
– Det är många som likställer detta med vad som hände inom cancerområdet när man deklarerade ”krig” mot denna grupp av sjukdomar på 70-talet, och nu har överlevnaden kraftigt förbättrats för många av dessa genom enträget forskande. Jag tror att det ligger någonting i detta resonemang. Plackreduktion har begränsad effekt, med det är en sann effekt och man har visat att immunterapi är en framkomlig väg. Jag förväntar mig därför ökade investeringar inom demensområdet generellt, men fr.a. inom området diagnostik och immunterapi.
Avslutningsvis, hur ser du på de senaste dagarnas ökade intresse för området i stort?
– Det var väntat att det skulle få stor uppmärksamhet. Alzheimers sjukdom är ett enormt komplext område som kantats av många misslyckanden, och det är en sjukdom som ligger många varmt om hjärtat. Det är nu positivt att man med den grupp av terapier som lecanemab tillhör lyckats testa hypotesen att plackreduktion kan motverka sjukdomen till viss del. Nu ser vi fram emot att utveckla nästa generations läkemedel där bl.a. Alzinova är verksamt. Målet med dessa är att ta amyloid-betahypotesen till nästa nivå genom att specifikt angripa de giftiga formerna av denna peptid, inte placken. Sannolikt kommer detta leda till större effekt på sjukdomsförloppet och en bättre biverkningsprofil. Detta kommer ytterligare öka intresset för området och inge hopp för alla miljontals patienter och deras anhöriga.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
