Multipla referensområden för Toleranzias avtalspotential
För att ett bioteknikbolag ska lyckas ingå avtal med en större spelare krävs år av förberedelser, en innovativ produkt, tydliga data och goda marknadsförutsättningar. Rapportaktuella Toleranzia kan bocka av flera av dessa faktorer. För att ge en uppfattning av hur målbilden för ett framtida avtal kan se ut har BioStock tittat på tidigare transaktioner inom bolagets referensområden: tolerogener, sällsynta sjukdomar och myastenia gravis.
Med målsättningen att behandla och bota patienter med autoimmuna sjukdomar, utvecklar Toleranzia läkemedel som utnyttjar immunförsvarets egen inneboende kraft. För detta har man tagit fram en toleransteknologi som bygger på sjukdomsspecifika proteiner, s.k. tolerogener.
Vid autoimmuna sjukdomar angriper och utplånar immunsystemet felaktigt kroppsegna ämnen, och man brukar därför säga att kroppen attackerar sig själv. Toleranzia avser att använda sin tolerogenbaserade teknologi för att inducera immunologisk tolerans mot de kroppsegna ämnena som immunsystemet annars attackerar. En sådan lösning har potential att fundamentalt korrigera sjukdomsbilden för personer med autoimmuna sjukdomar.
Bota och långtidsbehandla
Avsikten är, med andra ord, att behandla den underliggande orsaken till att sjukdomen uppstår med en långtidsverkande eller botande terapi. Därmed skiljer sig Toleranzias läkemedelskandidat från dagens behandlingar som enbart adresserar symptomen. Det medicinska behovet av sjukdomsmodifierande behandlingar mot autoimmuna sjukdomar är alltså fortsatt stort.
I kombination med att Toleranzias tolerogener är flexibla och kan anpassas för en rad olika autoimmuna sjukdomar finns ett tilltalande marknadsutrymme.
Fog för satsning på sällsynta sjukdomar
Det autoimmuna fältet är stort och Toleranzia, som är ett litet bioteknikbolag, fokuserar på subgruppen sällsynta autoimmuna sjukdomar. Motiven är många. Dels är det medicinska behovet inom sällsynta autoimmuna sjukdomar ofta synnerligen stort, eftersom dess sällsynthet medför att både forskningsansatser och diagnosspecifik läkemedelsutveckling är mindre omfattande. Därtill finns regulatoriska fördelar med satsningar inom sällsynta sjukdomar, t.ex. kan det bli aktuellt med särläkemedelsklassificering, snabbspår och förenklade processer.
När en sällsynt sjukdom dessutom saknar effektiva behandlingsalternativ är särläkemedelsstatus inom räckhåll. Förutom en fördelaktig regulatorisk process kommer en sådan status även med ekonomiska fördelar såsom lägre regulatoriska avgifter samt mindre omfattande kliniska utvecklingsprogram, vilket kan omsättas i lägre kostnader.
Sannolikheten att nå marknaden är också större för särläkemedelskandidater eftersom behandlingsalternativen är få, eller helt saknas, och väl på marknaden innebär avsaknaden på konkurrens både möjlighet till stor marknadsandel och utrymme för prispremium då läkemedelsnyttan är betydande. I sammanhanget kan nämnas att genomsnittspriset på särläkemedel i USA är omkring 140 000 USD per patient och år.
Bolagets MG-tillgång
Toleranzias huvudkandidat, TOL2, utvecklas som behandling av den sällsynta autoimmuna nerv- och muskelsjukdomen myastenia gravis (MG). Just nu arbetar bolaget med de sista stegen i det prekliniska programmet parallellt med förberedelser inför en planerad fas I/IIa-studie. Bolaget siktar på utlicensiering av kandidaten i syfte att kunna finansiera nya utvecklingsprojekt inom andra sällsynta autoimmuna sjukdomar med särläkemedelspotential. TOL2 har erhållit särläkemedelsstatus i både USA och EU.
För att bädda för en framtida affär arbetar Toleranzia aktivt för att skapa och upprätthålla relationer med potentiella framtida tagare (läs mer om detta i en tidigare BioStock-intervju med bolagets CBO Björn Löwenadler). Det är därmed av intresse för såväl bolaget som marknaden att ha en god uppfattning om den spelplan man verkar inom. BioStock har därför tittat lite närmare på tidigare affärer inom bolagets sfär.
Multipla referensområden
Med Toleranzia som utgångspunkt är det intressant att beakta affärer inom dels (1) tolerogener, den teknologi som bolaget använder sig av, dels (2) sällsynta sjukdomar, som är Toleranzias fokus inom området för autoimmuna sjukdomar, samt (3) myastenia gravis vilket specifikt berör TOL2.
1. Exempel inom tolerogener
I maj 2019 förvärvades kanadensiska Parvus Therapeutics av Genentech, som är en del av Roche Group. Grunden till avtalet var Parvus patenterade precisionsmedicinska plattform, Navacims, designad för att trigga naturligt förekommande immunreglerande mekanismer som skydd mot autoimmuna sjukdomar. I prekliniska studier påvisade Parvus-plattformen en förmåga att inducera och utöka sjukdomsspecifika regulatoriska T-celler, som återställer balans mellan immunsystemet och stoppar sjukdomsprocessen. Likt Toleranzias behandlingskoncept ska Navacims-baserade terapier inte påverka övriga delar av immunsystemet.
Avtalet omfattade globala rättigheter att utveckla, tillverka och kommersialisera Navacim-baserade terapier mot inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), autoimmuna leversjukdomar och glutenintolerans (celiaki). Med avtalet följde en icke offentliggjord förskottsbetalning, möjliga delmålsbetalningar om drygt 800 miljoner USD samt royalties på en framtida nettoförsäljning.
I oktober 2019 förvärvade den japanska läkemedelsjätten Takeda de exklusiva globala rättigheterna till CNP-101/TAK-101 från amerikanska Cour Pharmaceutical Development Company, Inc. Kandidaten är en immunmodifierande nanopartikel innehållande gliadinproteiner baserad på Cours antigen-specifika immuntolerans-plattform. Den potentiella First-in-Class-terapin är utformad för att inducera tolerans mot gluten hos individer med celiaki.
Avtalet följde positiva Proof-of-Concept-resultat från en klinisk fas IIa-studie som studerat kandidatens effekt hos 34 celiaki-patienter. Studien bekräftade att behandlingen kunde inducera tolerans i personer med en autoimmun sjukdom. Avtalet var värt upp till 420 miljoner USD i delmålsbetalningar och framtida royalties.
I dagens bokslutskommuniké kommenterade Toleranzias vd Charlotte Fribert händelsen, som hon menar har givit ett mycket viktigt stöd för Toleranzias teknologi och terapeutiska modell då Cours kandidat bygger på samma typ av antigen-specifika toleransterapi som den som Toleranzia utvecklar för MG:
»Detta är första gången som man tydligt visat i patienter med en autoimmun sjukdom att vår terapeutiska princip ger mycket god terapeutisk effekt. Kommersiellt innebar detta omgående en fantastisk framgång för Cour« – Charlotte Fribert, vd Toleranzia
2. Exempel inom sällsynta sjukdomar
Läkemedelskandidater mot sällsynta sjukdomar, inte minst de med potential till särläkemedelsstatus, har varit heta de senaste åren. Och med all rätt. Marknaden för särläkemedel estimerades till 131 miljarder USD redan 2018, med ett prognosticerat värde om 242 miljarder USD 2024, givet en årlig tillväxttakt om 12,3 procent. Detta motsvarar en dubbelt så hög tillväxttakt som den vanliga läkemedelsmarknaden.
Toleranzia är inte det enda svenska bolaget som är aktivt inom segmentet. Dessutom finns det tidigare framgångssagor. Den största är Wilson Therapeutics som 2018 köptes upp av Alexion Pharmaceuticals för en engångssumma om 800 miljoner USD. Läs mer.
Wilson utvecklade läkemedel mot sällsynta kopparrelaterade sjukdomar, där läkemedelskandidaten WTX101 (tetrathiomolybdat) som en ny behandling av Wilsons sjukdom, var den som hade kommit längst vid avtalstillfället. När uppköpsbudet kom genomgick WTX101 en klinisk fas III-studie och hade året innan beviljats Fast Track-status av FDA.
Värt att notera är att flera av de största affärerna inom läkemedelssfären under 2019 också involverade läkemedel mot sällsynta sjukdomar. I januari 2019 förvärvade t.ex. Takeda – som senare köpte rättigheterna till CNP-101/TAK-101 Cour – amerikanska Shire för 65 miljarder USD. I Shires portfölj ingick flera läkemedel mot sällsynta sjukdomar och bolagets slogan är ”Shire – the Leading Global Biotech Focusing on Rare Diseases”.
En annan japansk jätte som hade spenderbyxorna på under fjolåret var Astellas Pharma som förvärvade Audentes till en köpeskilling om 3 miljarder USD strax innan årsskiftet. Genom köpet utökade Astellas sin portfölj med genterapier baserade på adenoassocierade virus mot allvarliga sällsynta neuromuskulära sjukdomar.
3. Exempel inom Myastenia Gravis
Tidigare nämnda Alexion återkommer även som en viktig spelare inom MG, vilket naturligtvis är högintressant för Toleranzia. För denna sällsynta autoimmuna nerv- och muskelsjukdom marknadsför Alexion läkemedlet Soliris (ekulizumab), som är godkänd för refraktär generaliserad MG (gMG) hos patienter som är positiva för antikroppar mot acetylkolinreceptor (AChR), en grupp som inte kan behandlas med rådande standardbehandling. Soliris har kallats världens dyraste läkemedel och kostnaden för en månads behandling är omkring 50 000 USD.
Inom samma område slöts en intressant affär i oktober 2019 när UCB ingick avtal om att förvärva Bostonbaserade Ra Pharmaceuticals för 2,1 miljarder USD, en transaktion som ska färdigställas under Q1 2020. Ra utvecklar zilucoplan, en hämmare av komplementprotein C5 som är under utveckling för behandling av flera allvarliga blod- och vävnadssjukdomar. Här ingår gMG, men även immunmedierad nekrotiserande myopati (IMNM) och amyotrofisk lateral skleros (ALS). För gMG har zilucoplan positiva fas II-resultat i ryggen och kandidaten genomgår för närvarande en fas III-studie där primära data väntas 2021.
Siktar på utlicensiering av MG-tillgång
Samtliga exempelaffärer och projekt har beröringspunkter med Toleranzias verksamhet, och påvisar marknadsvärdet av en tillgång som TOL2. Att Toleranzia redan nu krattar manegen för avtals-diskussioner – och på så vis får en god uppfattning om potentiella tagares kravbild – skapar förutsättningar för att kunna lägga fram en dokumentation som tilltalar potentiella tagare.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.