Kvinnohälsa kräver modigare investerare
Partneringkonferensen BIO-Europe, som gick av stapeln häromveckan i Hamburg, samlade tungviktarna inom life science industrin och vid sidan av partneringmöten hölls även att antal paneldiskussioner. Bland dessa stod den på temat kvinnohälsa ut som speciellt intressant. Under rubriken ’Evolving priorities in women’s health’ samtalade fem välrenommerade deltagare kring kvinnohälsans ställning, vikten av kvinnliga förebilder såsom Angelina Jolie och vad som krävs för att att attrahera investerare. Det rådde enighet om att det är ett område som både förtjänar och behöver mer uppmärksamhet och investeringar.
Diskussionen leddes av moderatorn Lucie Ellis, Executive Editor på In Vivo/Informa Pharma Intelligence och Senior Editor på Scrip och Pink Sheet, och i panelen satt fem individer med gedigen erfarenhet inom kvinnohälsa: Ksenija Pavletic Aranicki, vd PregLem, Patrick Jordan, vd Mycovia Pharmaceuticals, Mary Kerr, vd KaNDy Therapeutics, Sabrina Martucci Johnson, vd Daré Bioscience samt Karl Ziegelbauer, senior vice president, Open Innovation and Digital Technologies på Bayer Pharmaceuticals.
Det har blivit bättre
Trots att det finns en del kvar att göra inom läkemedelsutveckling för kvinnosjukdomar är det viktigt att konstatera att utvecklingen inom området trots allt har gått starkt framåt. Det gäller även inom svensk life science vilket BioStock skrev om tidigare i år. Läs mer här.
Under de senaste tjugo åren har antalet kliniska studier och läkemedelskandidater inom kvinnohälsa ökat betydligt, särskilt inom områdena endometrios och kvinnlig infertilitet. Enligt moderatorn Lucie Ellis utvecklas idag t.ex. 37 kandidater mot endometrios och 28 mot kvinnlig infertilitet. Ett annat område inom kvinnohälsa som har fått ett uppsving är kvinnlig sexuell dysfunktion, där just nu 18 läkemedelskandidater är under utveckling. När det gäller pågående studier så ligger endometrios i topp även här.
Bland läkemedelsbolagen sticker Bayer ut som det bolag med flest pågående studier inom kvinnohälsa, men det är viktigt att notera att detta är ett område där många små och medelstora bolag är verksamma.
Trots framstegen var panelen dock överens om att det fortfarande finns mycket kvar att göra och att området kvinnohälsa står inför en del utmaningar.
Kvinnosjukdomar är underfinansierade och underutforskade
Samtliga paneldeltagare pekade på samma faktor som det största problemet inom kvinnosjukdomar – brist på investeringar. Investeringar i kvinnohälsa är mycket begränsade och ofta betydligt mindre än i andra liknande sjukdomstillstånd. Ziegelbauer använde jämförelsen ledgångsreumatism och endometrios som ett exempel på detta. De två sjukdomarna påverkar livskvalitén till ungefär samma grad men skillnaden i investeringar är enligt Ziegelbauer enorm. Att kvinnosjukdomar är underfinansierade och underutforskade är ingen nyhet; gällande just endometrios publicerade en grupp forskare och kliniker i somras en uppmärksammad artikel som betonade behovet av ökad finansiering.
Sjukdomarna bagatelliseras
Pavletic Aranicki uttryckte även oro över viljan att betala för behandlingar av kvinnosjukdomar. Läkemedel mot kvinnosjukdomar har en låg prissättning och många har svårt att se tillräckligt med vinst i att utveckla läkemedel inom de här indikationerna, trots att de är allvarliga och har långtgående konsekvenser för kvinnornas liv. Enligt Kerr beror detta till stor del på att de problem som kvinnorna beskriver inte riktigt tas på allvar utan enbart uppfattas som symptom och inte sjukdomstillstånd. Men problemen som kvinnorna upplever, t.ex. ångest och sömnlöshet, kan göra vardagslivet nästintill omöjligt att hantera.
Ängsliga investerare
Ytterligare ett problem ligger i investerarnas attityd. Panelen framhöll att investerarna är ängsliga och lättskrämda när det gäller kvinnohälsa. Diskussionen kring s.k. hormonersättningsterapi (hormone replacement therapy, HRT) är ett bra exempel på detta. Behandlingen går ut på att ersätta kvinnligt könshormon för att på så sätt lindra klimakteriebesvär och panelen pekade på HRT som en av de viktigaste utvecklingarna inom kvinnohälsa de sista tjugo åren.
Den senaste tiden har det dock framkommit en del negativa data gällande HRT där behandlingen har kopplats till ökad risk för bröstcancer och kardiovaskulära biverkningar, vilket tycks ha skrämt investerarna. Både Kerr och Martucci Johnson påpekade att både investerare och läkemedelsindustrin behöver bli bättre på att tolka data istället för att instinktivt reagera genom att dra sig undan investeringar i kvinnohälsa.
Krävs större mod
Det förefaller som om synen på kvinnohälsa befinner sig i något av en ond cirkel. Riskkapitalisterna tvekar då de inte kan se sin exit eftersom läkemedelsjättarna generellt inte är särskilt intresserade av området. Samtidigt menade PregLems vd Pavletic Aranicki att drivkraften måste komma från riskkapitalisterna vars intresse i sin tur kommer att locka till sig läkemedelsjättarna. Ziegelbauer underströk även att det behövs modigare riskkapitalister som ser möjligheterna inom kvinnohälsa och förstår att marknadsutrymmet är begränsat.
Just att få investerare att förstå vilken marknadspotential som finns i behandlingar av kvinnor verkar vara ett stort problem. När KaNDy Therapeutics vd Mary Kerr sökte investerare för sin klimakteriebehandling, fick hon höra att det inte fanns en marknad för den indikationen, ett uttalande som framstår som något förvirrat.
Medvetenheten och kunskapen måste öka
Vad måste då till för att kvinnors hälsa ska tas på allvar och investeringarna inom området ska öka? Nyckeln ligger, enligt samtliga paneldeltagare, i utbildning och avstigmatisering. Inte minst bland de drabbade kvinnorna själva som ofta har svårt att prata om sina sjukdomar och att be om hjälp. Jordan lyfte fram behovet av förebilder som vågar berätta om sina erfarenheter, som exempel nämnde han Angelina Jolies öppenhet kring sitt val att operera bort båda brösten för att förhindra bröstcancer. Jolies rättframhet har enligt Jordan haft stor betydelse när det gäller att avstigmatisera ämnen som rör kvinnosjukdomar och har öppnat vägen för många samtal.
Det är också särskilt viktigt för läkemedelsbolagen att involvera de drabbade kvinnorna och att ha en direkt kommunikation med de tilltänkta patienterna. Här spelar social media en avgörande roll och alla fem bolag representerade i panelen underströk vikten av att använda digital media för att öka medvetenheten, utbilda samt marknadsföra sina produkter.
Avslutningsvis betonade Pavletic Aranicki hur viktigt det är att ge kvinnor valmöjligheter när det gäller deras egen behandling. Kvinnor är fullt kapabla att fatta beslut kring sin behandling men läkemedelsbolagen och läkarna måste ta sig tid att förklara vilka alternativen är. Alla kvinnor är inte likadana och en behandling passar inte alla, därför måste kvinnornas hälsa tas på allvar och ges den uppmärksamhet och de investeringar som krävs för att förbättra livskvalitén för miljontals kvinnor världen över.