Läkemedel som innehåller opioider har varit föremål för en hetsig debatt en längre tid. Efter rapporter om att det är just opioider som ligger bakom den dramatiska ökningen av narkotikarelaterade dödsfall, haglar nu stämningarna över storproducenterna. I USA ser vi redan exempel på dramatiska utfall, nu senast med Purdue Pharmas miljarduppgörelse och företagsrekonstruktion samt domen mot Johnson & Johnson som tvingar bolaget att betala flera hundra miljoner USD i skadestånd.

Det var i slutet av augusti som Johnson & Johnson dömdes att betala 572 miljoner USD för att ha drivit på opioidkrisen i USA – en dom som kan bli vägledande i den våg av stämningar som väntas skölja över såväl andra opioidproducenter som distributörer och apotekskedjor.

Enligt åklagaren har Johnson & Johnson och dotterbolaget Janssen bidragit till ett opioidmissbruk som lett till tusentals dödsfall genom aggressiv marknadsföring av opioidpreparaten Duragesic (fentanyl), Nucynta och Nucynta ER (tapentadol). Johnson & Johnson menar dock att bolaget inte ska behöva bära en så stor del av skulden, eftersom förskrivningen av nämnda preparat endast utgjort ett fragment av den totala opioidförskrivningen i Oklahoma och även i USA som helhet. Bolaget har därför meddelat att domen kommer att överklagas.

Dagen efter det uppmärksammade Johnson & Johnson-fallet kom beskedet att Purdue Pharma L.P., som står bakom opioidpreparatet OxyContin (oxykodon), kan komma att betala miljardbelopp i förlikning efter att över 2 000 stämningar riktats mot bolaget. I onsdags kom slutligen beskedet att Purdue Pharma nått en preliminär uppgörelse med ungefär hälften av de delstater som lämnat in stämningar mot bolaget. Den innebär att bolaget genomgår en företagsrekonstruktion enligt kapitel 11 i den amerikanska konkurslagen och betalar sammanlagt upp till cirka 12 miljarder USD i skadestånd, med cirka tre miljarder direkt från ägarfamiljen Sackler.

Uppgörelsen inkluderar även framtida vinster och värdet av de läkemedel som för närvarande är under utveckling. Vidare måste familjen ge upp sitt ägande och bidra med ytterligare 1,5 miljarder USD genom att sälja ett annat av sina läkemedelsföretag, Mundipharma. Detta innebär dock inte att man satt punkt för de rättsliga processerna, eftersom de delstater som inte ingår uppgörelsen kan fortsätta driva processer mot bolaget.

Effektiv men riskfylld smärtlindring

Opioider är en typ av smärtstillande läkemedel som innehåller antingen naturliga opioider (morfin, oxykodon, kodein, heroin eller opium) eller deras semi-/helsyntetiska motsvarigheter (buprenorfin, hydromorfin, atropin, ketobemidon, petidin, metadon, tapentadol eller tramadol). Effekten varierar från måttligt stark (oxykodon) till mycket stark (fentanyl), där den senare utvecklats i laboratorier för att efterlikna naturliga opiater som morfin och heroin.

De senaste åren har den medicinska användningen av opioider ökat markant, bland annat för att de är mycket effektiva som smärtstillande läkemedel vid behandling av såväl svår akut smärta som kronisk smärta. Problemet är att preparaten är starkt beroendeframkallande och att risken för missbruk därför är mycket stor. Det finns också en risk för att patienter söker sig till droger som är mer lättillgängliga och billigare, till exempel heroin, när den dyrare förskrivna medicinen tar slut. Det är nu också allmänt känt att opioider bär skulden till det stora flertalet drogrelaterade dödsfall.

Som Biostock tidigare rapporterat är opioidkrisen särskilt påfallande i USA, där 66 procent av alla överdosdödsfall kunde relateras till opioider under 2016. En kris som nådde nya höjder under 2017 med mer än 47 000 dödsfall till följd av opioidöverdoser, en ökning med 13 procent sedan föregående år. Fentanyl och motsvarande preparat har identifierats som den största problemfaktorn i USA:s opioidkris. Detta kan jämföras med till exempel stora delar av Afrika, där man i stället har problem med opioiden tramadol. Globala beslag av tramadol ökade från mindre än tio kilo 2010 till nästan nio ton 2013 och uppgick till hela 125 ton under 2017.

Fentanylet fraktas över kontinenter

Journalisten Ben Westhoff har undersökt fentanylets väg från kinesiska laboratorier till USA:s ”bakgator” och skrivit boken Fentanyl, Inc. Han berättar att fentanyl är 50 gånger starkare än heroin och 100 gånger starkare än morfin. Till skillnad från heroin, som härrör från vallmoplantor, tillverkas fentanyl i laboratorier och är ofta lättare att transportera eftersom substansen är mer koncentrerad. Därför är fentanyl och liknande syntetiska preparat vanliga på svarta marknaden, där de blandas med heroin, kokain, metamfetamin och läkemedel mot ångest, så kallade bensodiazepiner.

Journalisten Ben Westhoff, författare till boken ”Fentanyl, Inc”.

Jämfört med morfin har fentanyl enligt Westhoff vissa fördelar, eftersom det ger en stark och effektiv smärtlindring, kanske framför allt hos cancerpatienter. Men eftersom bara två milligram fentanyl räcker för att döda en människa, leder minsta felberäkning till onödiga överdoser och dödsfall. En annan nackdel med Fentanyl är att det, i likhet med heroin, är extremt beroendeframkallande.

Under sin granskning besökte Westhoff två fabriker i Kina som tillverkar syntetiska opioider och skickar dem till USA eller till mexikanska läkemedelskarteller för distribution. Han kunde bland annat konstatera att många av de läkemedel som är förbjudna i USA fortfarande är lagliga i Kina. Därmed kan företagen fortsätta med tillverkningen och smuggla preparaten till USA. Men hans främsta och närmast chockerande upptäckt var att den kinesiska regeringen mer eller mindre uppmuntrar denna verksamhet genom en serie skattelättnader, subventioner och liknande.

Opioidkrisen – ett globalt problem

Opioidkrisen är inte bara koncentrerad till USA utan är de facto global. Detta framgår bland annat av årets World Drug Report från FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott, UNODC. Enligt rapporten beräknas cirka 35 miljoner människor missbruka läkemedel på ett sätt som kräver behandling, och av alla drogrelaterade dödsfall beror två tredjedelar på användning av opioider. Den visar också att det finns cirka 53 miljoner opioidanvändare i världen och att antalet ökade med 56 procent mellan 2016 och 2017.

Anna Fugelstad, huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln ”Opioid-related deaths and previous care for drug use and pain relief in Sweden”.

I Europa ökar den drogrelaterade dödligheten för femte året i följd med alarmerande siffror från framför allt Skottland men även från Estland, Norge och Sverige. Enligt en ny studie, som publicerats i den internationella tidskriften Drug and Alcohol Dependence, mer än fördubblades antalet drogrelaterade dödsfall i Sverige mellan 2006 och 2014, och de kunde huvudsakligen hänföras till receptbelagda opioider för smärtkontroll. Av de personer som dött av en överdos hade 61 procent vid något tillfälle fått recept på opioidläkemedel.

Studiens huvudförfattare, Anna Fugelstad, anser att problemen ännu inte är lika stora i Sverige som i USA men ser med oro på den ökade förskrivningen av smärtlindrande opioider och substitutionspreparat. Bland de smärtstillande preparaten är det främst morfin, fentanyl och oxykodon som ökar, medan svagare preparat som tramadol minskar.

Svenska bolag påverkas indirekt

Anders Blanck, vd för LIF.

Anders Blanck, vd för branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag i Sverige, LIF, tycker det är svårt att relatera den svenska situationen till de senaste händelserna i USA, eftersom ländernas rättssystem skiljer sig väldigt mycket åt. Han påpekar också att läkemedelsmarknaden är betydligt mer reglerad i alla led i Sverige och att de flesta som blir beroende av narkotiska preparat inte får tillgång till dem på legal väg. Blanck menar dock att svenska läkemedelsbolag inte kommer att gå oberörda ur krisen, med tanke på att USA är en så viktig exportmarknad för svenska läkemedel.

I dagsläget finns det tre svenska bolag med behandlingar mot opioidberoende:

  • Orexo Säljer Zubsolv (buprenorfin och naloxon), en behandling mot opioidberonde med syfte att kunna trappa ner medicineringen, i USA. Sedan 2016 har Mundipharma rättigheterna att kommersialisera Zubsolv globalt, undantaget den amerikanska marknaden. EMA godkände preparatet i november 2017.
  • Camurus – Säljer sedan januari 2019 läkemedlet Buvidal (långtidsverkande buprenorfin) i vecko- och månadsdepåer för behandling av opioidberoende i Europa och Australien. Har under året fått pris‐ och ersättningsgodkännanden på nyckelmarknader. I USA tillhör rättigheterna bolagets partner Braeburn där läkemedlet går under namnet Brixadi.
  • Klaria – Utvecklar läkemedelskandidaten KL-00514, en alginatbaserad polymerfilm preparerad med naloxon som ska användas för att motverka opioidöverdoser. Projektet har bedrivits i partnerskap med Purdue Pharma (Canada), som är en del av den grupp av oberoende associerade bolag som, utöver Purdue Pharma (Canada), inkluderar Purdue Pharma, Mundipharma och Napp, men Klaria har nu avslutat samarbetet med och Purdue Pharma (Canada) och återtagit de globala rättigheterna till KL-00514.

Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från. [et_bloom_inline optin_id=”optin_4″]

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev