Tullarna sätter press på sjukvården
Trumps nya tullar skapar oro inom den amerikanska sjukvården. Vårdgivare och sjukhus varnar för att ökade kostnader för medicinsk utrustning kan hota vården. Läkemedel undas från de “reciprokala” tullarna, men medicintekniska produkter drabbas.
Donald Trump har infört en baslinjetull på 10 procent på importer från alla länder, med högre tullar för vissa nationer baserat på vad han kallar obalanser i handeln. Kina står inför en total tull på 54 procent, medan EU drabbas av en 20-procentig tullsats. Tullarna är en del av Trumps “Liberation Day”-agenda, som syftar till att minska USA:s beroende av utländsk produktion genom att tvinga företag att flytta tillverkningen till amerikansk mark.
Medan läkemedel har fått ett undantag, har medicintekniska produkter – såsom kirurgiska instrument, bilddiagnostiksystem och förbrukningsvaror – inte beviljats samma respit, vilket skapar oro bland vårdgivare.
Att medicintekniska produkter inkluderas i tullarna står “i skarp kontrast till det historiska mönstret av strategiska undantag för livräddande och livsuppehållande enheter”. Det skriver Morningstar i en kommentar, rapporterar Biopharma Dive.
Sjukvårdens sårbara leveranskedja
Den amerikanska sjukvården är starkt beroende av importerade medicinska produkter, där Kina och EU är stora leverantörer. American Hospital Association (AHA), USA:s största lobbygrupp för vårdgivare, har i flera månader försökt få till undantag för medicinska förnödenheter, utan framgång. AHA menar att det är svårt att flytta många av dessa leveranskedjor till USA, eftersom det kräver omfattande investeringar och kunskapsuppbyggande, vilket tar ansenlig tid.
Tullarna slår dessutom mot en bransch som redan brottades med leveransproblem. Bland annat åsamkade orkanen Helene så allvarlig skada på en fabrik för intravenösa läkemedel att det ledde till akuta brister.
Ekonomiska konsekvenser för sjukhusen
Frågan är då hur sjukhusen ska lyckas parera den nya verkligheten. Många sjukhus är bundna till långsiktiga kontrakt med försäkringsbolag och betalare, vilket gör det svårt att föra över de ökade kostnaderna till patienterna. Därmed tvingas sjukhusen själva absorbera de ökade kostnaderna.
Enligt branschanalytiker kan sjukhusen inte snabbt byta leverantörer, eftersom de ofta köper genom gruppköpsorganisationer som erbjuder stordriftsfördelar – men begränsar flexibiliteten att hitta nya samarbetspartners.
Det är dock inte alla som tror att tullarna kommer att ha en omedelbar negativ inverkan. Enligt JP Morgan bör fastpriskontrakten ge sjukhusen ett visst skydd mot de omedelbara negativa effekterna, rapporterar Healthcare Dive.
Osäkerhet kring påverkan
Det är inte helt enkelt att få en bra överblick över effekterna av de nya tullarna och dess effekter. Bilden kommer att klarna allteftersom det blir dags att omförhandla inköpskontrakt. Enligt William Blairs analytiker Margaret Kaczor Andrew har en del större medtekniska bolag börjat informera om hur tullarna slår mot just dem och de flesta har indikerat minimala effekter på vinsterna på kort sikt.
Här i Norden har både Senzime och Prostatype kommit ut med officiell information. Senzime meddelar att de jobbar med flera olika alternativ för att överbrygga de potentiella tulleffekterna, medan Prostatype konstaterar att man knappt kommer att påverkas av tullarna alls.
På lite längre sikt är det dock inte så lätt att bedöma tullarnas eventuella effekter, eftersom det råder stor osäkerhet kring hur länge de kommer att gälla, ifall det kommer att införas undantag, och huruvida eventuella förhandlingar kan påverka utfallet. Fortsättning följer.
