Trump bromsar finansiering av viktläkemedel
Trumpadministrationen sätter stopp för ett Bidenförslag som hade kunnat ge miljontals amerikaner tillgång till viktminskningsläkemedel genom de offentliga sjukförsäkringssystemen Medicare och Medicaid. De omtalade och dyra GLP-1-läkemedlen – Novo Nordisks Wegovy och Eli Lillys Zepbound – förblir därmed utom räckhåll för många, trots att obesitas ses som ett växande folkhälsoproblem.
Förslaget, som ännu inte hunnit godkännas innan den nya administrationen tillträdde, syftade till att öppna dörren för statligt finansieriad obesitasbehandling via Medicare och Medicaid – ett tillstånd som i dag erkänns som en kronisk sjukdom. Nu har president trump alltså satt ned foten, och patienterna kommer även i fortsättningen att få bekosta behandlingen själva. Man hänvisar till behovet av fler kliniska granskningar och en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna innan subventionering kan medges.
Att inkludera läkemedlen i Medicare skulle enligt en analys från kongressens budgetkontor kosta över 35 miljarder USD under det kommande decenniet. För Medicaid skulle notan, som delas mellan federal och delstatlig nivå, också bli enorm.
Ett växande hälsoproblem
Obesitas är ett av USA:s största folkhälsoproblem. Enligt data från National Institutes of Health lider över 42 procent av alla vuxna amerikaner av tillståndet (100 miljoner individer) och cirka 9 procent av svår allvarlig obesitas (20 miljoner). Därtill är nästan var tredje vuxen, 30,7 procent, överviktig. Situationen är allvarlig även bland barn och ungdomar: nästan var femte individ mellan 2 och 19 år lider av obesitas, och drygt 6 procent av svår obesitas.
I dagsläget täcker Medicare vissa läkemedel – som Ozempic och Mounjaro – men bara om de skrivs ut för behandling av typ 2-diabetes, inte för viktminskning. Det beror på en regel i den federala lagstiftningen som förbjuder ersättning för läkemedel “när de används för viktminskning.”
Bidenadministrationen ville rucka på denna tolkning och argumenterade för att obesitas bör behandlas som den kroniska sjukdom den numera klassas som av läkarkåren. Enligt förslaget skulle enbart patienter med ett BMI över 30 kvalificera för ersättning. Den förra administrationen pekade också på undantag som redan existerar, till exempel när viktuppgång orsakas av AIDS-behandling med antiretroviral terapi, och menade att det fanns prejudikat för en mer flexibel tolkning.
Kritik från Trumps rådgivare
Inom Trumps kretsar ses Bidens initiativ som ett steg i fel riktning. Calley Means, rådgivare till den nye hälsoministern Robert F. Kennedy Jr., gick så långt som att kalla det ett “förräderi” mot de som vill se verkliga livsstilsförändringar snarare än medicinska mirakelkurer.
– Amerikanerna röstade inte för massinjektioner. De röstade för att komma åt grundorsakerna, skrev Means på X.
