Pfizer har avbrutit utvecklingen av det orala obesitasläkemedlet danuglipron efter att en patient i en klinisk studie visat tecken på läkemedelsinducerad leverskada. Det är ett bakslag för det amerikanska läkemedelsbolaget, som hoppats utmana marknadsledare som Novo Nordisk och Eli Lilly inom det snabbväxande området för behandling av obesitas.

Pfizers beslut att lägga ned projektet fattades efter att en deltagare i en pågående dosoptimeringsstudie uppvisat tecken på leverskada kopplad till läkemedlet. Patienten var visserligen symptomfri och tillståndet förbättrades efter att behandlingen avbrutits, men efter en samlad bedömning av kliniska data och regulatorisk återkoppling, valde Pfizer att dra i nödbromsen.

Trots att danuglipron bygger på samma välkända verkningsmekanism som Novo Nordisks Wegovy och Eli Lillys Zepbound – där GLP-1-receptorn stimuleras för att öka insulinfrisättningen och dämpa aptiten – har kandidaten haft svårt att hävda sig i kliniska studier. Redan 2023 stoppades utvecklingen av en variant som togs två gånger dagligen efter att 73 procent av deltagarna rapporterat illamående, 47 procent kräkningar och 25 procent diarré. Mer än hälften av deltagarna valde att avbryta behandlingen.

Pfizer försökte rädda projektet genom att reformulera läkemedlet till en variant som tas en gång per dag, men nu när även dessa planer har skrotats har bolaget bara fas II-kandidaten PF-07976016 kvar i sin obesitaspipeline.

Från nyckelkandidat till stängd dörr

Danuglipron var en komponent i Pfizers strategi för att kompensera för det intäktsbortfall som uppstod när efterfrågan på covid-19-vaccin och antivirala läkemedel minskade. Ett oralt alternativ till injicerbara behandlingar som Wegovy och Zepbound sågs som en nyckel till att vinna marknadsandelar inom ett område som enligt Morgan Stanley Research förväntas växa till mellan 105 – 144 miljarder USD år 2030.

Samtidigt som Pfizer står på ruta ett igen inom obesitas har även bolagsvärderingen tagit stryk. Aktien har tappat 17 procent sedan årsskiftet och 37 procent de senaste fem åren. Under 2023 tog Pfizer höjd för sjunkande covid 19-relaterad försäljning och kommande patentutgångar genom att förvärva onkologibolaget Seagen för 43 miljarder USD. Men enligt aktivistfonden Starboard Value är den långsiktiga kursnedgången just en konsekvens av felprioriterade investeringar: ”They can’t follow Einstein’s definition of insanity and continue to do the same thing over and over again and expect a different result.”

Öppnar för nya spelare

En av de aktörer som påverkades positivt av Pfizers reträtt är Viking Therapeutics, vars aktie steg med 13 procent efter beskedet. Viking utvecklar VK2735, en GLP-1/GIP-agonist som testas både som oral och injicerbar behandling, vilket nu kan bli ett potentiellt förvärvsmål för Pfizer: “VK2735 could offer Pfizer a rare opportunity to reestablish not only a mere presence in obesity, but also a leading position beyond the current Novo Nordisk and Eli Lilly duopoly”, menar analytiker vid William Blair.

Även om det är ett bakslag för Pfizer, så är frågan om det kommer påverka bolaget på längre sikt, givet tidigare redan kända svaga kliniska data som dämpat förväntningarna på peak sales. Genom att lägga ned det osäkra projektet frigör Pfizer snarare resurser som nu kan användas till förvärv.

Utöver Viking Therapeutics, handlade marknaden upp bolag som Altimmune, Structure Therapeutics, Terns Pharmaceuticals och Metsera – som samtliga utvecklar obesitasläkemedel – efter Pfizers besked.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev