Läkemedel i skottlinjen när handelskriget når läkemedelssektorn
När Donald Trump nyligen antydde att läkemedel snart kan omfattas av 25-procentiga tullar, klev “America First”-agendan in i läkemedelssektorn med besked. Biltullar är den senaste i raden av handelsbarriärer och mycket talar nu alltså för att även läkemedel – tidigare undantagna från tullar enligt WTO:s överenskommelser – står näst på tur.
De nya tullarna sägs syfta till att skapa rättvis konkurrens och motverka vad USA anser vara snedvridna handelsvillkor. Tidigare innebar ömsesidiga tullar att ett land speglade sin handelspartners nivå, men sedan februari är den principen ett minne blott. Den 2 april, döpt till ”Liberation Day” av Trump, ska gamla finansiella orättvisor rättas till och globala tullar sättas i verket.
Problemet för den amerikanska läkemedels- och medicintekniksektorn är dock att den är djupt sammanflätad med den globala värdekedjan och därmed beroende av importerade varor och komponenter. Förra året importerade USA läkemedel och material för läkemedelsproduktion till ett värde av cirka 210 miljarder USD. Det gör tullar till ett tveeggat svärd: de kan skydda inhemska industrier, men riskerar samtidigt att slå hårt mot den egna marknaden.
Huruvida tullarna införs och hur länge de i så fall kommer att gälla – och om vissa länder kan slippa undan – är fortfarande höljt i dunkel. WTO:s läkemedelsavtal från 1994 förbjuder tullar på många läkemedel och deras tillverkningskomponenter, men den amerikanska administrationen har visat att även undertecknade konventioner inte är huggna i sten. Frågan är om Trump gömmer fler trumfkort i skjortärmen ifall motståndarna lägger fram en starkare hand – och vem vågar syna först?
Skrämda till nyinvesteringar
Trump meddelade nyligen att big pharma kommer drabbas av tullar om de inte flyttar hem tillverkningen. Reaktionen lät inte vänta på sig. Bolag som Eli Lilly, Johnson & Johnson, Merck har aviserat stora satsningar i amerikansk produktion, och andra har uttryckt beredskap att flytta hem tillverkningen. Ett land som kan drabbas sällsynt hårt av ett sådant drag är Irland, vilka Trump har anklagat för att ”stjäla” de amerikanska bolagen Pfizer, Boston Scientific och Eli Lilly, genom att locka med låga skatter. Irland, som årligen skeppar läkemedel för 72 miljarder euro till USA, riskerar därmed att tappa väsentliga intäkter.
Amerikanska organisationer ser tydliga risker
Vad säger då amerikanska branschaktörer? En undersökning gjord av Biotechnology Innovation Organization (BIO) pekar på att tullar kan skada den amerikanska läkemedelssektorn allvarligt, försvåra tillgången till läkemedel samt öka läkemedelspriserna. BIO menar att 90 procent av de amerikanska bioteknikbolagen är beroende av importerade komponenter för minst hälften av sina FDA-godkända produkter, vilket gör läkemedelsförsörjningen sårbar för tullar.
Enligt BIO skulle tullar höja tillverkningskostnaderna för 94 procent av bolagen, bromsa innovation (50 procent behöver nya forsknings- och tillverkningspartners) samt skapa förseningar (80 procent behöver minst 12 månader för att hitta nya leverantörer). Hela 94 procent av bolagen i undersökningen förväntar sig därtill kraftigt stigande tillverkningskostnader om tullar införs på import från EU.
Healthcare Distribution Alliance (HDA), som representerar närmare 40 distributörer – en nyckellänk mellan 1 200 tillverkare och 330 000 vårdgivare – anser att tullar på läkemedel, som kan belasta försörjningskedjan, ökar kostnaderna och leder till en brist på mediciner, särskilt generika, där marginalerna redan är låga. Association for Accessible Medicines (AAM) instämmer och menar att tullar kan förvärra läkemedelsbristen, då generikatillverkare redan pressas av låga priser och krympande marknader.
We have been ripped off
Trots den kraftfulla retoriken från USA är mycket fortfarande oklart, men Kina kom tidigt i skottgluggen. Tullarna på just kinesiska varor riskerar att bli en tuff utmaning för USA då Kina är en nyckelleverantör av aktiva substanser till generiska läkemedel och biosimilarer liksom andra sektorprodukter där det redan råder brist, eller som står för en betydande del av USA-marknaden.
Med sin förhandlingsdrivna stil, inte olikt en köpslående gatuhandlare, har dock Trump antytt att tullarna mot Kina kan lätta om ByteDances amerikanska TikTok-verksamhet säljs. Liberation Day närmar sig alltså och då ska rättvisa skipas, eller med Trumps karakteristiska retorik: “We have been ripped off by every country in the world, friend and foe.”
