
Kina visar framfötterna inom läkemedelsutveckling
Big pharma har länge vänt sig till Kina för att få hjälp med läkemedelstillverkning och kliniska studier. Landet har på senare tid även tagit en allt tydligare position även inom utveckling av nya läkemedel och intresset för kinesisk forskning ökar för varje dag som går. Enligt bedömare är det en trend som är här för att stanna.
2024 var ett rekordår för licensavtal gällande läkemedelsprojekt med kinesiskt ursprung. Licensavtalen har inte bara har ökat i volym utan omfattar ett allt bredare spektrum av terapeutiska områden. En rapport från Stifel visar att cirka en tredjedel av alla inlicensierade molekyler inom läkemedelssektorn under 2024 hade sitt ursprung i Kina, en betydande ökning från de 10 till 12 procent som observerats tidigare.
Stora aktörer som Merck, Novartis och GSK har varit aktiva förvärvare av Kina-tillgångar och det är tydligt att kinesisk innovation är alltmer att räkna med. Det kanske tydligaste exemplet är den bispecifika immunterapin ivonescimab, utvecklad av kinesiska Akeso Therapeutics och licensierad till av amerikanska Summit Therapeutics. Förra året släpptes resultat från en lungcancerstudie i Kina som visade att ivonescimab presterade bättre än Keytruda, Mercks dominerande immunterapi som just nu innehar positionen som världens bäst säljande läkemedel.
Statliga satsningar ligger bakom
Bakom trenden ligger satsningar och investeringar av en kinesiska regeringen, som syftat till att stärka landets biotekniska kapacitet. För sektorn har det inneburit finansiering, rabatterade eller till och med gratis laboratorieutrymmen, samt bidrag för att stödja ekosystemet. Specifika biotechhubbar har växt fram i såväl Shanghai som Suzhou, likt de som finns i Cambridge, Massachusetts, San Francisco, Lund och Uppsala.
Kina har varit särskilt starka i utvecklingen av “me too better”-läkemedel, alltså förbättrade versioner av befintliga behandlingar. Utvecklingen av dessa preparat kan ofta göras till lägre kostnad och i snabb takt än helt nya läkemedelskoncept, vilket gör segmentet attraktivt ur ett affärsperspektiv.
Snabb och kostnadseffektiv utveckling
Utöver regeringens insatser pekas kostnadseffektivitet och snabbhet ut som viktiga faktorer bakom de kinesiska framgångarna. Snabb patientrekrytering och lägre personalkostnader gör att utvecklingen kan drivas mer kostnadseffektivt än hos europeiska och amerikanska sektorkollegor.
– Om du är ett inhemskt bolag i Kina som driver en klinisk studie, betalar du bara en bråkdel av vad vi betalar, och tillgången till patienter gör att processen kan gå riktigt snabbt, säger Andy Plump, forskningschef på Takeda Pharmaceutical, till Biopharma Dive.
Men inte nog med att utvecklingen kan gå snabbt, de kinesiska projekten håller också en allt högre kvalitet. “Me too” har blivit “me better” och de kinesiska forskarna har även börjat ge sig på forskningsområden som ännu inte genererat något marknadsfört läkemedel.
Ökad konkurrens
Vad innebär då trendbrottet för läkemedelsutvecklingen i resten av världen? Kinesiska biotechbolag är precis som sina kollegor i Europa och USA beroende av finansiering för att ta projekten hela vägen till marknad. Samtidigt vill de stora läkemedelsbolagen bygga sina portföljer så kostnadseffektivt som möjligt. Här kan snabbhet och kostnadseffektivitet kombinerat med en allt högre kvalitet ge de kinesiska bolagen viktiga konkurrensfördelar.
Hur ser det då ut med den geopolitiska risken – den stora elefanten i rummet? I USA har kongressen under det senaste året diskuterat olika versioner av den föreslagna Biosecure Act, en lag som är designad att begränsa samarbeten mellan amerikanska biotechbolag och vissa kinesiska kontraktstillverkare. Utvecklingen ser dock ut att gå sidledes just nu. Samtidigt har Trump hotat med en lång rad tullar som kan få konsekvenser för flera industrier, men det råder fortsatt oklarhet i exakt vad den nya administrationen kommer att göra och vilka följdeffekter det kan tänkas få.
De geopolitiska osäkerheterna kommer såklart att spela in, men de kommer förmodligen inte lyckas stoppa den trend vi nu ser gällande intresset för kinesisk läkemedelsutveckling. Frågan är snarare hur ekosystemen i Europa och USA kommer att svara.