Salivprov upptäcker Alzheimers och Parkinsons sjukdom tidigt
Forskare vid Luleå tekniska universitet föreslår en ny strategi för hur neurologiska sjukdomar ska diagnostiseras. Med hjälp av molekyler från hjärnan som kan mätas i saliv, skall förändringar som kan leda till Alzheimers eller Parkinsons sjukdom kunna upptäckas, upp till tio år innan symtom uppstår. Metoden har enligt forskarna potential att göra medicinering mer effektiv innan nedbrytningen av hjärncellerna börjar.
Alzheimers och Parkinsons är två neurodegenerativa sjukdomar som leder till nedbrytning av hjärnans nervceller. Båda påverkar hjärnans funktion och kan leda till kognitiva problem som minnesförlust, motoriska problem, koncentrationssvårigheter och nedsatt kommunikationsförmåga.
Symtomen liknar varandra, men sjukdomarna påverkar olika delar av hjärnan. Medan Alzheimer drabbar hjärnceller i området för minne och inlärning, påverkar Parkinson nervceller som styr rörelsekontroll, balans och koordination. Gemensamt är dock att det är främst äldre som drabbas.
Om dessa sjukdomar skulle kunna upptäckas tidigare, skulle det potentiellt kunna göra medicineringen mer effektiv eftersom de molekylära nedbrytningsprocesserna börjar långt innan symtomen visar sig.
Ny screeningmetod föreslås
Vaibhav Sharma, postdoktor i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet, och huvudförfattare till en ny vetenskaplig artikel i Translational Neurodegeneration, föreslår nu en ny screeningmetod för tidig upptäckt av sjukdomarna. Metoden, som forskarna menar har potential att kunna ge en diagnos av sjukdomarna upp till 10 år innan de första symtomen visar sig, bygger på en analys av ett enkelt salivprov med molekyler som kommer från hjärnan.
Forskarteamet har kunnat visat att Parkinsons och Alzheimers sjukdom kan diagnostiseras genom att analysera exosomer i saliv. Exosomer är små bubblor i nanostorlek som utsöndras från kroppens celler och vars uppgift är att bära information mellan celler. Andra celler känner igen proteiner på utsidan av exosomerna och på så sätt når man rätt mottagare. Genom att använda sig av proteinet på exosomens utsida kan forskarna urskilja vilka exosomer som kommer från hjärnceller.
Potential för screening av ALS
Blod-hjärnbarriären skyddar hjärncellerna från att stora molekyler ska kunna ta sig in och ut, men exosomerna är så små att de kan passera blod-hjärnbarriären och meddela vad som pågår i hjärnan. Forskarna har nu mätt bubblornas rörelser med laser och analyserat mängd och storlek. Detta gör att man kan fastslå om det finns tecken på sjukdom, och ge indikationer om hur långt framskriden sjukdomen är. Tekniken är inte ny, det är däremot tillämpningen. Nu ser de även potential att utveckla metoden för fler neurologiska sjukdomar, till exempel ALS.
I ett pressmeddelande fastslår Vaibhav Sharma: ”De här sjukdomarna påverkar livet väldigt mycket för många. Ett salivprov är en enkel metod som skulle kunna leda till tidig diagnos. Det ger möjligheten att sätta in tidiga åtgärder för individen och göra stor skillnad i deras liv. Det ger också möjlighet att förstå sjukdomen bättre vilket kan leda till nya läkemedel”
Läs artikeln i Translational Neurodegeneration här.
