AI öppnar möjligheter inom vården
Artificiell intelligens, AI, är ett hett område som förväntas få en stor betydelse inom vården och life science-sektorn. Redan idag finns flera AI-system som underlättar för både patienter och vårdpersonal, samt räddar liv genom bättre diagnostik och behandling. AI kan även användas till utveckling av nya läkemedel och administrationsarbete. I takt med att forskningen går snabbt framåt kommer fler tillämpningsområden att läggas till. BioStock listar ett antal bolag som är aktiva inom AI-området.
Artificiell intelligens, AI, syftar på ett datorsystems förmåga att efterlikna människans intelligens och förmåga att lösa problem och utföra handlingar. Idag finns AI-algoritmer som löser komplexa problem mycket snabbare, bättre och säkrare än människor. Den mest uppmärksammade AI-tekniken just nu är förmodligen ChatGPT som kan besvara frågor och författa texter med hjälp av AI.
Ofta används stora mängder data för att träna och förbättra algoritmen, vilket kallas Maskininlärning (eng: machine learning). Inom vården finns enorma mängder data som kan användas till utveckling av AI-verktyg.
Många användningsområden inom vården
AI används alltmer inom vården för att bland annat ställa diagnos, upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, ta fram sjukdomsprognoser och förutsäga framtida risker. AI kan även användas som stöd vid medicinskt beslutsfattande, exempelvis genom att ge behandlingsrekommendationer utifrån diagnos och annan patientdata. Dessutom kan AI användas för fördelning av vårdplatser, triage och annan typ av administration.
AI kan alltså effektivisera vården och minska arbetsbelastningen för sjukvårdspersonal, och samtidigt ge en mer kvalitativ och kostnadseffektiv vård. Målet är dock inte att ersätta läkarna helt, utan snarare stötta dem och frigöra tid till annat.
Bildanalys är ett växande område inom AI
Det område där man kommit längst är bilddiagnostik där AI hjälper till att granska röntgenbilder, ultraljud och bilder av hudförändringar. Ett exempel på ett bolag inom bilddiagnostik är Linköpingsbaserade Sectra som har utvecklat AI-baserade verktyg för till exempel röntgenbilder, patologi och kardiologi. Sectra är en del av AIDA (Analytic Imaging Diagnostics Arena) som är ett tvärvetenskapligt samarbete för forskning och innovation inom medicinsk bildanalys och AI-lösningar.
Även CellaVision nyttjar bildanalys och AI i deras laboratoriesystem för analys av blod och andra kroppsvätskor.
Ökad träffsäkerhet vid diagnostik av bröstcancer
Ett annat område inom bildanalys som det forskas en del kring är användning av AI vid granskning av mammografibilder för att öka träffsäkerheten vid diagnostik av bröstcancer. Eventuellt kan AI komplettera, eller till och med ersätta, dagens röntgenläkare som granskar mammografibilder vid screening av bröstcancer.
Dessutom har en forskargrupp vid Lunds Universitet utvecklat ett AI-verktyg för lättillgänglig och kostnadseffektiv diagnostik av bröstcancer i låg-och medelinkomstländer. Det enda som krävs är ett litet fickultraljud, en smarttelefon och forskargruppens AI-algoritm som har tränad på tusentals ultraljudsbilder för att kunna avgöra vilka kvinnor som sannolikt har bröstcancer.
Bolag som använder AI inom medicinsk forskning
Idag finns även bolag som använder AI för att upptäcka och utveckla nya läkemedel. Ett av dem är Evaxion Biotech som har utvecklat en AI-teknologi som avkodar om det mänskliga immunsystemet för utveckling av individanpassade immunterapier för behandling av cancer.
Även Cline Scientific drar nytta av AI i utvecklingen av CellRACE, ett analysverktyg för cancerdiagnostik som ska analysera tumörcellers rörelsemönster och därmed avgöra om cancern metastaserar eller inte.
2cureX använder AI i utvecklingen av känslighetstest för att förutse cancerläkemedels effekt och tumörresponsen hos patienterna.
Medicinteknikbolaget Elekta är också aktiva inom AI och onkologiområdet med sina system som möjliggör skräddarsydd strålbehandling med hög precision.
Digital och preventiv vård
Det finns även flera bolag som utvecklar AI-baserade hälsoapplikationer som bedömer patienternas symptom. Ett av dem är Kinnevik-ägda Babylon Health som har utvecklat en digital hälsovårdstjänst som kombinerar mobil teknologi med AI och medicinsk expertis.
Patientinriktade hälsoapplikationer kan leda till en ökad självständighet bland patienterna och tidigare upptäckt av sjukdom, och därmed en mer preventiv och effektiviserad vård.
Spotify-grundaren Daniel Ek har också valt att ge sig in i branschen för AI-baserad preventiv vård. Han är medgrundare till medicinteknikbolaget Neko Health som erbjuder en helkroppsskanning som sägs kunna upptäcka bland annat hudförändringar och kardiovaskulära sjukdomar i ett tidigt skede via AI. Neko Healths första mottagning lanserades i Stockholm i början av februari och idag är väntelistan lång för att få testa helkroppsundersökningen.
Etiska frågor och risker med AI
AI öppnar betydande möjligheter inom vården, men skapar samtidigt många etiska, juridiska och tekniska frågor. Ska forskare och utvecklare få tillgång till känslig patientdata? Hur gör man om AI-systemet och läkaren har olika uppfattningar om vilken diagnos och behandling som ska ges till patienten? Finns det en risk att AI-systemet gör fel och vem ska i så fall hållas ansvarig?
Frågor likt dessa måste besvaras innan AI kan börja användas i större utsträckning inom vården. Men en sak vet vi säkert – AI kommer att förändra vården till det bättre.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.