Lipums läkemedelsutveckling baseras på upptäckten av Bile Salt-Stimulated Lipase och dess roll vid inflammatoriska processer. Bolagets CSO Susanne Lindquist bidrog till upptäckten under hennes forskningstid vid Umeå Universitet, vilket hon berättar mer om i en intervju med BioStock. Dessutom får vi veta mer om Lipums resa från starten 2010 till idag då de är ett börsnoterat bolag i klinisk fas med läkemedelskandidaten SOL-116.

Lipum är ett Umeåbaserat biofarmaceutiskt bolag som har identifierat ett unikt målprotein för behandling av kroniska inflammatoriska sjukdomar – Bile Salt-Stimulated Lipase (BSSL).

BSSL är från början mer känt för att vara ett fettspjälkande enzym som finns i bröstmjölk, vilket upptäcktes av professor Olle Hernell för nästan 50 år sedan. Senare upptäckte hans forskargrupp vid Umeå Universitet att BSSL även finns i blodet och att det utsöndras från granulocyter, en typ av vita blodkroppar. Detta gjorde att de förstod att BSSL även spelar en viktig roll vid inflammation.

Lipum grundades 2010 efter spännande upptäckter

Efter ytterligare studier kring BSSL:s proinflammatoriska funktion insåg forskningsgruppen att inflammationen kan minskas genom att hämma proteinet. Olle Hernell, Susanne Lindquist och Lennart Lundberg såg den medicinska potentialen och grundade Lipum år 2010.

Sedan dess har Lipum utvecklat den monoklonala antikroppen SOL-116 som blockerar BSSL, vilket förväntas hämma inflammationen och ge en säker och effektiv behandling för kroniska inflammatoriska sjukdomar.

Intervju med Susanne Lindquist

Susanne Lindquist har varit delaktig i Lipums forskning och läkemedelsutveckling sedan starten 2010. Numera är hon CSO i Lipum på heltid.

I grunden har Susanne en medicine doktorsexamen i ämnet mikrobiologi och är docent i experimentell pediatrik vid Umeå universitet. Hon har forskat i mer än 20 år kring BSSL och har publicerat över 20 vetenskapliga artiklar i ämnet. BioStock kontaktade Susanne Lindquist för att få veta mer om forskningen.

Skulle du först kunna berätta lite kort om dig själv och din bakgrund inom forskningsvärlden?

– Jag är utbildad molekylärbiolog vid Umeå Universitet där jag disputerade på en doktorsavhandling som handlade om antibiotikaresistenta bakterier. Därefter blev jag anställd som post-doc i Olle Hernells forskargrupp vid Institutionen för pediatrik.

– Det var då, i mitten på 90-talet, som jag för första gången kom i kontakt med BSSL. Olle Hernell hade långt tidigare upptäckt BSSL i bröstmjölk och hans forskargrupp var särskilt dedikerad till att forska kring proteinet. Jag fick ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) för att studera BSSLs betydelse för nyfödda barns förmåga att spjälka och tillgodogöra sig fett från bröstmjölk.

Hur kom ni fram till att BSSL även har en roll vid inflammatoriska processer?

– Tidigare forskning hade visat att BSSL inte bara finns i bröstmjölk, utan även i blodet. Varifrån blodets BSSL härrör och vilken funktion det har var däremot inte känt.

– Vi undersökte många olika vävnader och celltyper och upptäckte att BSSL fanns framför allt i inflammerad vävnad och i en speciell typ av inflammatoriska celler, så kallade granulocyter. Med det föddes idén att BSSL är ett protein med flera olika funktioner. Vi förutspådde att BSSL, förutom att bidra till effektivt utnyttjande av mjölkfett hos ammade barn, även har en viktig roll vid inflammatoriska processer. Detta gjorde att vi skiftade fokus för vår forskning, från spädbarnsnutrition till att studera BSSLs funktion vid inflammation.

»Vi undersökte många olika vävnader och celltyper och upptäckte att BSSL fanns framför allt i inflammerad vävnad och i en speciell typ av inflammatoriska celler, så kallade granulocyter. Med det föddes idén att BSSL är ett protein med flera olika funktioner«

Och vad gjorde ni sedan som fick er att inse att det finns en medicinsk potential?  

– Reumatoid artrit (RA) är en inflammatorisk ledsjukdom. Vi använde experimentella djurmodeller för RA och kunde visa att möss som saknar genen för BSSL, så kallade knock-out möss inte blev sjuka utan var i princip helt skyddade från att utveckla inflammation i sina leder.

– Där startade hela Lipum-projektet. Vi förutspådde att man med hjälp av en antikropp skulle kunna blockera BSSLs funktion och på så sätt hindra inflammatoriska sjukdomar. Vi testade flera olika antikroppar mot BSSL i olika RA-modeller och såg att de lindrade sjukdomen i både möss och råttor.

– Med hjälp av SciLifeLab kunde vi fortsätta projektet och utveckla vår läkemedelskandidat, den humaniserade antikroppen SOL-116. Vi har testat antikroppen i olika modeller för inflammatorisk ledsjukdom och sett att den har en bra sjukdomshämmande effekt utan några biverkningar. Vi har även jobbat mycket med att sammanställa all dokumentation som krävdes för att starta den kliniska fas I-studien med SOL-116, som nu är igång och som har kommit ungefär halvvägs.

Varför valde ni reumatoid artrit som första fokusområde?

– Anledningen till att vi valde RA som första indikation var först och främst att det finns ett stort behov av nya behandlingsalternativ för patienter med RA. Vår antikropp SOL-116 gav också bra effekt i de prekliniska studierna, vilket stärkte vår övertygelse om att vi var på rätt väg.

»Anledningen till att vi valde RA som första indikation var först och främst att det finns ett stort behov av nya behandlingsalternativ för patienter med RA. Vår antikropp SOL-116 gav också bra effekt i de prekliniska studierna, vilket stärkte vår övertygelse om att vi var på rätt väg«

– Många RA-patienter blir inte tillräckligt hjälpta av dagens behandlingar. Otillräcklig eller avtagande effekt är vanliga problem. Vissa av läkemedelsalternativen ger även upphov till biverkningar som gör att patienten måste avsluta sin behandling.

– Så även om det finns många läkemedel på marknaden så behövs det nya, alternativa läkemedel med en annan verkningsmekanism – och det har vi på Lipum! SOL-116 påverkar andra signaleringsvägar än exempelvis TNFa-hämmare, som är det vanligaste biologiska läkemedlet för RA idag. Även SOL-116 tillhör gruppen biologiska läkemedel, som överlag har en högre selektivitet och lägre risk för biverkningar jämfört med småmolekylära läkemedel.

Ni utvärderar även andra inflammatoriska sjukdomar i prekliniska studier. Vilka sjukdomar är av särskilt intresse för Lipum?

– Vi kommer i första hand titta på inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), men vi är även intresserade av andra inflammatoriska sjukdomar. Vi tror att BSSL har en generell funktion vid inflammation och inte bara vid RA.

Skulle du kunna berätta lite mer om BSSL:s funktion vid inflammatoriska processer?

– Vi har forskat en hel del kring BSSLs funktion vid inflammation, men vi har ännu inte helt klarlagt mekanismen. Vi vet är att BSSL utsöndras från granulocyter och binder till en annan typ av inflammatoriska celler (monocyter). När det sker startar en kaskad av händelser som stimulerar migration av inflammatoriska celler till en inflammationshärd. SOL-116 blockerar BSSL från att binda till monocyter och dämpar därmed inflammationsprocessen.

– Vi ser att patienter med inflammatoriska sjukdomar har en högre koncentration av BSSL i blodet än friska personer, vilket stödjer vår teori.

Vad kommer vara ert huvudfokus under 2023?

– Vi är mitt inne i fas I-studien med SOL-116 som kommer att generera mycket spännande data under året. Många prover från studien ska analyseras och en del av det arbetet ska genomföras här i vårt laboratorium i Umeå.

»Vi är mitt inne i fas I-studien med SOL-116 som kommer att generera mycket spännande data under året […] Sedan fortsätter även det prekliniska arbetet där vi testar SOL-116 inom andra indikationer än RA«

– Sedan fortsätter även det prekliniska arbetet där vi testar SOL-116 inom andra indikationer än RA och vi ska också jämföra effekten av SOL-116 med andra etablerade biologiska läkemedel.

– Vi har en gedigen forskningsplan och ett flertal pågående eller planerade samarbetsprojekt för att öka förståelsen kring verkningsmekanismen och BSSLs funktion vid inflammation.

– Sammanfattningsvis har vi jättemycket spännande forskning på gång!

Idag är Lipum ett börsnoterat bolag i klinisk fas med SOL-116. Trodde ni att ni skulle komma såhär långt när ni startade bolaget?

– Det hade jag aldrig kunnat drömma om – det är nästan så att man får nypa sig i armen ibland. Idag är vi fem anställda och ett stort gäng engagerade konsulter som täcker olika kompetensområden. Totalt är vi uppemot 30 personer involverade i bolaget som har väldigt roligt ihop.

»Det hade jag aldrig kunnat drömma om – det är nästan så att man får nypa sig i armen ibland. Idag är vi fem anställda och ett stort gäng engagerade konsulter som täcker olika kompetensområden. Totalt är vi uppemot 30 personer involverade i bolagetsom har väldigt roligt ihop«

– I början var det bara jag, Olle Hernell och Lennart Lundberg. Både Olle och Lennart är fortsatt involverade i den prekliniska forskningen och aktiva i bolaget, Olle som styrelseledamot och Lennart i bolagets vetenskapliga råd.

– I samband med att Lipum börsnoterades våren 2021 gick jag över till att jobba heltid i bolaget, innan dess hade jag även en fot kvar i akademin. Sedan har det gått svindlande fort och många spännande saker har hänt, inte minst att vår första kliniska studie med SOL-116 har startat. Jag ser fram emot att fortsätta vara med på Lipums resa!

Läs mer om Lipum på bolagets hemsida.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev