CAR T-revolutionen i kampen mot cancer
CAR T-cellsbehandlingar har visat potential att kunna förändra det sätt vi behandlar cancer, vilket har skapat höga förväntningar hos forskare och onkologer. Sedan 2017 har sex stycken CAR T-baserade läkemedel godkänts av FDA, och många befinner sig i klinisk utveckling. BioStock tar en närmare titt på denna framväxande och lovande form av cancerbehandling.
Under flera decennier bestod de enda alternativen för behandling av cancer av kirurgi, kemoterapi och strålbehandling. Dessa utgör fortfarande första linjens behandling mot den livshotande sjukdomen. En ny behandlingskategori har dock dykt upp under de senaste 10–15 åren och gett nytt hopp till cancerpatienter: immunterapi.
Immunterapi representerar en klass av läkemedel som är utformade för att stärka en patients immunsystem för att hjälpa det att bekämpa sjukdomar som kan kringgå immunförsvarets mekanismer. Cancer, som döljer sig från vårt immunsystem genom att efterlikna normala, friska celler, utgör en av dessa sjukdomar.
En av de vanligaste och som också för tillfället anses vara en av de mest lovande typerna av immunterapi, är checkpointhämmare. Dessa antikroppar exponerar cancerceller för T-celler, en typ av vita blodkroppar. Även om denna klass av immunterapi har en bred tillämpning inom onkologivärlden, är den inte alltid effektiv och kan framkalla allvarliga biverkningar hos en del patienter.
Utvecklingen av CAR T-cellsbehandlingar
Under senare år har en annan klass av immunterapi trätt fram: CAR T-celler. Denna typ av behandling blev nominerad till 2018 års Advance of the Year vid ASCO (American Society of Clinical Oncology). CAR T-terapier innebär att blod extraheras från patienten varpå dess T-celler får genomgå genetisk modifiering. Denna modifieringen gör att immuncellerna uttrycker en chimär antigenreceptor (CAR), som är utformad för att känna igen och binda till de specifika cancerceller som finns inuti patienten. De modifierade T-cellerna återförs sedan tillbaka in i patientens blodomlopp där de aktivt kan söka upp och förgöra cancerceller.
Denna individanpassade approach har visat anmärkningsvärda resultat i kliniska studier, i vilka många patienter har uppvisat fullständig sjukdomsremission. De första CAR T-cellsbehandlingarna fick FDA-godkännande år 2017: Novartis Kymriah och Gilead Sciences Yescarta, båda för behandling av B-cellslymfom. Sedan dess har fyra nya godkännanden följt. De godkända behandlingarna riktar sig mot en rad olika former av blodcancer.
Ett utmärkt framgångsexempel inom CAR T i Norden
Enligt en artikel som publicerades vid årsskiftet i Sydsvenskan var Skånes Universitetssjukhus (SUS) först i Norden år 2020 med att implementera CAR T som en del av behandlingen för cancerpatienter. Sedan dess har fler än 20 patienter med olika typer av blodcancer, inklusive lymfom, genomgått CAR T-behandling på SUS.
I ett uttalande till Sydsvenskan sa professor Mats Jerkeman, som är överläkare på SUS onkologiavdelning, att ungefär hälften av patienterna inte längre uppvisar några spår av sjukdomen. Även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar, står dessa resultat för ett stort steg i rätt riktning enligt professor Jerkeman. Han menar att dessa patienter skulle ha haft en betydligt dystrare prognos utan dessa behandlingar.
Höga kostnader utgör en stor begränsning för CAR T
De CAR T-terapier som hittills nått marknadsgodkännande har en stark säkerhetsprofil. Men även om CAR T-behandlingar är lovande utgör kostnaden en en stor begränsning. Enligt Sydsvenskan kan dessa behandlingar kosta flera miljoner kronor per patient, vilket gör att de för närvarande ses som en sista utväg. Den höga kostnaden ökar också väntetiderna för godkännande för varje enskild patient. Detta utsätter patienter med snabbt spridande sjukdom för risker.
Det går dock att väga den höga kostnaden mot utsikterna till långsiktig remission. Novartis Kymriah, som är en engångsbehandling av akut lymfoblastisk B-cellsleukemi, är ett exempel på detta. Läkemedlet har visat en remissionsfrekvens på 83 procent efter tre månader hos patienter som inte svarar på dagens standardbehandlingar. Detta skulle inte bara kunna leda till mindre lidande för patienterna, utan också till en minskad total samhällsbörda.
Av denna anledning är CAR T-behandlingar fortfarande en av de mest lovande cancerbehandlingarna, vilket också medför att marknadspotentialen är betydande. Faktum är att CAR T-cellsbehandlingar, enligt en rapport från Pharmaceutical Technology, är ett av de snabbast växande och potentiellt mest lönsamma terapeutiska områdena inom onkologi. Rapporten visar på en marknadsstorlek som förväntas nå 25 miljarder USD år 2028. Området väntas även växa med en CAGR på över 47 procent under prognosperioden.
Att hitta vägar att boosta CAR-molekyler
En sak är säker – CAR T-behandlingar har potential att få en betydande inverkan inom onkologiområdet, ännu mer än de hittills har haft. Forskare strävar kontinuerligt efter att förbättra CAR T-tekniken och att hitta nya och bättre sätt att beväpna CAR-molekyler för att få dem att binda till cancerceller mer specifikt och effektivt.
Ett bra exempel är Elicera Therapeutics – det för närvarande enda bioteknikbolaget i Sverige som utvecklar CAR T-cellskandidater. Eliceras arbete är baserat på forskning gjord av professor Magnus Essand och hans team vid Uppsala universitet. Bolaget förväntas ingå en klinisk studie med en av dess kandidater – ELC-301 – i år. Globalt utvecklar många olika bioteknikbolag sammanlagt flera hundra CAR T-cellsbehandlingar. Genom fortsatt forskning och utveckling, kan det vara så att denna framväxande teknik är svaret som cancerpatienter har väntat på.
