Vetenskapsrådets nya generaldirektör om potentialen för svensk life science
Vetenskapsrådet är som Sveriges största statliga forskningsfinansiär en viktig institution för svensk läkemedelsutveckling. I september förra året tillträdde Katarina Bjelke som ny generaldirektör. I ett samtal med BioStock berättar hon om rådets arbete, Sveriges potential som forskningsnation och vad som krävs för att forskningsprojekt ska beviljas pengar.
Vetenskapsrådet delar ut nästan 8 miljarder kronor per år till forskning och forskningsinfrastruktur vilket gör dem till Sveriges största statliga finansiär av forskning vid svenska universitet, högskolor och institut. Rådet finansierar forskning från alla vetenskapsområden, genom att utlysa bidrag i öppen konkurrens.
I september fick rådet en ny generaldirektör i form av Katarina Bjelke, som med sig in i den nya rollen tar en lång erfarenhet från akademin.
”Jag kommer från en lång bakgrund inom akademin, det är en väldigt viktig erfarenhet för mig att ta med in i min nya roll. Jag har även jobbat med forskningspolitiska frågor och statlig förvaltning i många år vilket jag också tror hjälper mig i arbetet här”, säger Bjelke.
Varje år tar Vetenskapsrådets beredningsgrupper ställning till cirka 6 000 forskningsansökningar och de forskningsprojekt som beviljas pengar från Vetenskapsrådet granskas mycket noga.
”De forskare som beviljas anslag väljs ut i nationell konkurrens efter gedigen och sakkunnig granskning vilket vi anser är en garanti för att det blir de som uppfyller kraven bäst som får stöd. Projekten bedöms utifrån nytänkande och originalitet, vetenskaplig kvalitet, kompetens hos den sökande och genomförbarhet för projektet”, berättar Bjelke.
Stor konkurrens om bidrag
De omkring 6 000 ansökningar som kommer in varje år granskas av cirka 900 forskare och konkurrensen om att beviljas bidrag är hård. Av de ansökningar som kommer in varje år är det enligt Bjelke ungefär 17 procent som beviljas.
Det finns 13 nationella forskningsprogram i Sverige som är inrättade av regeringen. Vetenskapsrådet ansvarar för sex av de dessa varav flera inom life science-området. Programmen syftar till att koordinera forskning inom olika områden och samla aktörer för att gemensamt kunna öka förutsättningarna för att lyckas. Ett av programmen fokuserar på antibiotikaresistens och syftar till att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människor och djur.
”All forskning som rör antibiotikaresistens kan få stöd inom det här programmet. Det kan till exempel handla om forskning kring nya antibiotika, smittspridning eller minskning av vårdrelaterade infektioner”, säger Bjelke.
Ett annat program ska stärka kunskapen om virus och pandemier där man under perioden 2021 – 2024 satsar 400 Mkr för att bygga beredskap inför framtida pandemier. Programmet ska generera ny kunskap om virussjukdomar, överföringen från djur till människor, vaccin och behandlingar samt kunskap om hur jämlik hälsa kan säkerställas i en pandemi.
Satsning på forskningsinfrastruktur
Ett annat viktigt ben är finansieringen av forskningsinfrastruktur. Katarina Bjelke berättar att en tredjedel av Vetenskapsrådets budget går till det arbetet.
”Forskarna behöver avancerade verktyg för att genomföra sin forskning, det kan handla om databaser, forskningsanläggningar, biobanker eller storskaliga beräkningsverktyg. Vetenskapsrådet finansierar infrastruktur i och utanför i Sverige för att ge svensk forskning bästa möjliga förutsättningar.”
Finansierar kliniska studier
Tillsammans med Sveriges regioner finansierar Vetenskapsrådet även kliniska behandlingsstudier. Ett krav för att beviljas pengar är att studien ska leda till samhälls- och patientnytta inom en relativt snar framtid.
”Man vill att studierna ska leda till implementering i nära framtid. Studierna förväntas utgå från behov som finns i hälso- och sjukvården. I dagsläget är detta ett mycket viktigt område att utveckla och stödja då det finns utmaningar i den kliniska miljön som gör att fokus i vissa delar helt hamnar på sjukvårdsproduktion och forskning och utbildning trängs undan.”
2021 stod Vetenskapsrådet för 11 procent av lärosätenas FoU-intäkter och är de enda i Sverige som har i uppdrag att stödja fri grundforskning inom alla ämnesområden, ett viktigt uppdrag säger Katarina Bjelke.
”Vi har ett viktigt uppdrag när det kommer till att identifiera den bästa forskningen och verka för att de som bedriver högkvalitativ forskning får förutsättningar att utveckla sina idéer.
Förutsättningar för forskning i världsklass
Förutsättningarna för att bedriva forskning i världsklass tycks vara goda i Sverige. Sedan lång tid tillbaka är Sverige internationellt framstående som forskningsnation med hög FoU-intensitet och högt genomslag på olika indikatorer, konstaterar Katarina Bjelke.
”Vi ligger över världsgenomsnittet och i topp bland OECD-länderna. En hög andel av Sveriges BNP går till forskning och vi har högst andel forskare i relation till befolkningsstorlek vilket ger oss goda förutsättningar. Det publiceras även mycket vetenskapliga publikationer i förhållande till folkmängd.”
Men det finns områden att förbättra.
”Det område där vi behöver bättra oss är forskningens genomslag, när det kommer till högciterad forskning ligger vi inte i topp 5, vilket vi gör i de andra indikationerna.”
Potential i svensk life science
På det stora hela bedömer Katarina Bjelke att Sverige har stor potential när det kommer till att utveckla framtidens läkemedel.
”Life science är ett av Sveriges styrkeområden, särskilt när det kommer till kliniska läkemedelsprövningar för små väldefinierade behandlingsgrupper, där kan Sverige bli ledande. Men då krävs satsningar på grundläggande forskning och kliniska studier.”
Katarina Bjelke berättar att de senaste årens utveckling har lett till ökade möjligheter att förstå sjukdomsutveckling vilket möjliggör nya skräddarsydda behandlingar. Precisionsmedicin tycks därför vara ett område där Sverige har goda förutsättningar att bli världsledande.
Att Sverige har en lång tradition av samverkan mellan akademi, klinik och företag är också positivt för utvecklingen av framtidens mediciner.
”Det är små företag som har legat till grund för stor utveckling i Sverige. För framtiden är det viktigt att stötta samarbeten och småskaliga kliniska prövningar. Vårt grunduppdrag är att stötta både kliniska prövningar och grundforskning, båda behövs och leder till fler samverkansformer. Utvecklingen av framtidens medicin är ett viktigt område där vi hoppas mycket på Sverige och vi ska göra vad vi kan för att hjälpa utvecklingen.”
