Scandion i fronten mot läkemedelsresistent cancer
En starkt bidragande orsak till den höga dödligheten i cancer beror på att cancercellerna gradvis lyckas göra cancerbehandlingarna verkningslösa. I denna artikel tittar BioStock närmare på detta fenomen – läkemedelsresistens – och några av de innovativa bioteknikbolag som utvecklar nya behandlingar för att överlista läkemedelsresistent cancer.
Kemoterapi har länge varit en etablerad behandling av flertalet cancerformer och fungerar bland annat genom att hämma cellproduktionen, särskilt hos snabbväxande celler. Det finns dock ett välkänt problem med behandlingen där den ofta har en initialt god effekt på tumören, men där patienten senare återfaller i sjukdom, inte sällan långt mer aggressiv.
Ofta är varken första, andra eller tredje linjens behandling tillräcklig för att bota patienten – vilket i praktiken innebär ett dödsbesked för patienten. En central orsak till detta är läkemedelsresistens, vilket innebär att cancern genom en mängd olika mekanismer lyckas kringgå behandlingens effekt. Detta är därmed den största begränsande faktorn för att uppnå botemedel hos patienter med cancer, eftersom det i dagsläget inte finns något läkemedel som kan motverka denna högst problematiska resistens.
Varför uppstår behandlingsresistens?
Resistensen kan antingen existera i form av en inneboende, redan från behandlingens början närvarande egenskap i vissa celler i en tumör, som under behandlingens gång ökar för att till slut göra hela tumören resistent. Resistensen kan även förvärvas, vilket sker genom genetiska förändringar i cellerna, som vid ackumulation gör att allt fler – och i slutändan alla – tumörceller blir resistenta mot behandlingen. En nyckelmekanism som behandlingsresistensen tar sig uttryck i är de s.k effluxpumparna – proteiner på utsidan av cancercellerna som pumpar ur sig såväl kroppsegna substanser som de verksamma läkemedlen, varför de lyckas undgå dess effekt.
Ledande inom fältet
Således utgör läkemedelsresistens ett enormt otillfredsställt behov i cancervården. Avsaknaden av behandlingar som motverkar cancers resistensmekanismer har därför föranlett en mängd aktörer inom läkemedelsbranschen, såsom AstraZeneca och Merck&Co, att ge sig i kast med denna utmaning.
En av de mindre aktörerna, men samtidigt ett av de ledande inom området, är danska Scandion Oncology. Bolagets längst framskridna kandidat, SCO-101, utvärderas för närvarande i fas II- respektive Ib-studierna CORIST och PANTAX i metastaserad tjocktarms- respektive pankreascancer, sjukdomar i vilka läkemedelsresistens återfinns hos cirka 90 procent av patienterna.
SCO-101 ges i kombination med nuvarande standard-of-care inom respektive indikation – FOLFIRI respektive nab-paclitaxel+gemcitabine. Bolagets mål är att kandidaten ska få den nuvarande kemoterapin att verka längre och mer effektivt i cancercellerna och därmed öka överlevnaden hos patienterna. Scandions strategi för CORIST är att i del tre och fyra av studien framöver även inkludera patienter med RAS-mutation – något som har visat sig utgöra en stark tumörframkallande drivkraft och en prediktor för behandlingsresistens.
Hämmar nyckelmekanism
Kandidaten verkar genom att inhibera effluxpumpen ABCG2 och därmed förhindra utövandet av dess funktion. När SCO-101 ges med FOLFIRI har den även visat sig öka plasmakoncentrationen av SN-38, som är den aktiva formen av substansen irinotecan i FOLFIRI och som förstör cancercellen. Scandion tror sig därmed veta hur man kan få den nuvarande kemoterapin att fungera bättre och övervinna behandlingsresistens. Faktum är att ingen tidigare ABCG2-kandidat har kommit så långt i ett utvecklingsprogram som Scandions. Om bolaget framöver lyckas bevisa effekten av SCO-101 har bolaget potential att förändra hur cancer behandlas.
Konkurrerar om att övervinna läkemedelsresistens
Scandion är dock inte ensamma inom detta fält. Amerikanska Cardiff Oncology utvecklar kandidaten onvansertib vilken, liksom Scandions huvudkandidat, befinner sig i fas II inom indikationen metastaserad tjocktarmscancer. Något som skiljer dem åt är att onvansertib ges med en annan behandlingskombination: FOLFIRI samt bevacizumab. Genom att rikta sig mot RAS-muterade patienter fokuserar bolaget på enzymet PLK1, som ofta är överuttryckt hos dessa patienter och är involverat i reparerandet av DNA. Detta enzym kan tumörceller ”kapa” och till sin egen fördel tillåta okontrollerad tillväxt. Bolagets förhoppning är motverka behandlingsresistens genom att hämma just detta enzym.
Ett annat bioteknikbolag, också baserat i USA, är ORIC Pharma. Bolagets fokus är, till skillnad från ovan nämnda bolag, bl.a. på läkemedelsresistent metastaserad prostatacancer med utvecklingen av monoterapin ORIC-944. Målet är att kandidaten skall inhibera dysreglering av Polycomb Repressive Complex 2 (PRC2), och därmed dess enzymatiska komponent EZH2, som ses överuttryckt i många cancerformer och som är associerat med läkemedelsresistens. ORIC-944 befinner sig för närvarande i fas I.
Fler bolag inom området som kan nämnas är schweiziska TOLREMO Therapeutics, Kalifornien-baserade resistanceBio, och Bold Therapeutics som är verksamma i Kanada. Ovan nämnda bolag är dock endast ett axplock av de bolag som verkar inom läkemedelsresistent cancer.
Potential att revolutionera cancervården
Än så länge har inget läkemedelsutvecklande bolag lyckats knäcka nöten om behandlingsresistent cancer. Det bolag som lyckas ta sig i mål med en behandling som övervinner detta har dock potential att revolutionera behandlingsförfarandet i cancervården och rädda många år av liv.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
