12 frågor och svar om aktiemarknaden
Bevakningen av aktiemarknaden är intensiv, särskilt i Sverige där andelen direktägande i aktier av totala finansiella tillgångar ligger bland de högsta i Europa. Den svenska miljön för aktier gynnar inte bara storbolagen, utan även innovationsbolag inom exempelvis life science. Vad är en aktie, varför vill ett bolag notera sina aktier och spelar det någon roll vilken lista bolagets aktier är noterade på? BioStock sökte svaren på 12 vanliga frågor i ämnet.
Intresset för aktiemarknaden är särskilt högt i Sverige, av svenskarnas finansiella tillgångar uppgår andelen direktägande i aktier till 11 procent, enligt en rapport från 2020. Endast Finland med 19 procent, redovisar en högre siffra i Europa enligt rapporten.
Vad är en aktie, vilka marknadsplatser finns i Sverige och varför vill bolagen notera sina aktier? I den här artikeln tar vi upp 12 vanliga frågor och svar om den svenska aktiemarknaden.
1. Vad är en aktie?
En aktie är en ägarandel i ett bolag – när du köper en aktie blir du delägare i bolaget. Som aktieägare får du ta del av bolagets tillgångar och resultat – är bolaget lönsamt kan styrelsen besluta om utdelning, d.v.s. att aktieägarna får en del av bolagets vinst. Du får som aktieägare även delta på bolagsstämman, där man fattar beslut om bolagets styrning och finansiering.
2. Vad är en stamaktie?
När man pratar om aktier i ett bolag menar man oftast stamaktier – det vanligaste aktieslaget. På engelska kallas de ‘common stock’. I Sverige är det vanligt med så kallade A- och B-aktier, en typ av stamaktier där skillnaden ligger i hur röststarka varje aktie är på bolagsstämman. En A-aktie ger innehavaren fler röster på en bolagsstämma än vad en B-aktie gör. För en småsparare är det oftast mest relevant vilken aktie som har den högsta omsättningen, dvs. vilken aktie som handlas mest aktivt.
3. Vad är en preferensaktie?
Preferensaktier är ett aktieslag där ägarna har rätt till utdelning före stamaktieägarna. I många fall är utdelningen bestämd på förhand – något som vanligtvis inte gäller för stamaktier. Därför kan man se preferensaktier som ett mellanting mellan en stamaktie och en företagsobligation.
I händelse av konkurs eller likvidation av ett bolag kan preferensaktieägarna ha företräde gentemot stamaktieägarna, vilket implicerar ett högre pris på preferensaktierna jämfört med stamaktierna.
4. Vad är ett depåbevis?
Ett depåbevis är ett värdepapper som representerar ett specificerat antal aktier i ett utländskt bolag. Till exempel kan man handla AstraZeneca på amerikanska Nasdaq. Men det är inte den faktiska aktien som man köper och säljer, utan ett depåbevis som är utfärdat av en amerikansk depåbank. Till exempel AstraZeneca ADR (American Depositary Receipt).
På motsvarande sätt finns det utländska bolag vars depåbevis handlas på Stockholmbörsen. Exempelvis har verkstadsbolaget Autoliv sin huvudlistning på New York Stock Exchange, men är även parallellnoterat i Stockholm med Autoliv SDB (svenskt depåbevis).
Ägare till ett depåbevis erhåller samma utveckling och rätter som en aktieägare av bolagets ordinarie aktier.
5. Vilka aktiemarknader finns i Sverige?
Andrahandshandeln i aktier sker på aktiebörser och marknadsplatser. I Sverige finns två reglerade börser – Nasdaq Stockholm och Nordic Growth Market. Dessa marknader står under Finansinspektionens (FI) tillsyn och bolagen som är listade där ska uppfylla vissa krav.
6. Vad är en MTF?
Aktiehandel finns även på andra marknadsplatser, s.k. MTF:er. En multilateral handelsplattform (Multilateral Trading Facility) är en europeisk benämning på marknadsplats för handel med aktier eller andra finansiella tillgångar. En MTF är inte en reglerad börs, men står under EU:s MiFID II-regelverk, som är till för att skydda retail-investerare. Exempel på MTF i Sverige är Nasdaq First North Growth Market, Spotlight Spot Market och NGM Nordic SME.
I USA heter motsvarigheten ATS – Alternative Trading Systems – och även om dessa är mindre reglerade än de officiella börserna, så står de under SEC:s tillsyn, den amerikanska motsvarigheten till svenska FI.
7. Vad är ett aktieindex?
Ett aktieindex är ett sätt att kategorisera noterade aktier efter olika kriterier, t.ex. storlek, verksamhetsområde, region, m.m.
OMXS30 är ett index med de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholm. Indexet är det ledande aktieindexet på Stockholmsbörsen tack vare den goda likviditeten i de underliggande aktierna. Handeln i aktierna på börsen mäts kontinuerligt och varje halvår utvärderas vilka de 30 mest omsatta aktierna är. Aktierna som ingår i OMXS30 är viktade efter marknadsvärde, där de största har tyngst vikt.
Det bredare Stockholm All Share är även det ett värdeviktat aktieindex som inkluderar samtliga bolag som är listade på Nasdaq Stockholm.
8. Vad är ett sektorindex?
Bolagen på börsen kan även delas in efter deras verksamhetsområde – industribolag, finans, hälsovård, etc. Finansbolagen Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard and Poor’s har utvecklat ett system för denna katalogisering som har blivit en standard för finansindustrin. Global industry classification standard (GICS) delar in alla bolag i 11 huvudkategorier:
Energi, material, industrivaror, sällanköpsvaror, dagligvaror, hälsovård, finans, informationsteknik, teleoperatörer, kraftförsörjning och fastigheter.
Varje sektor har sedan undergrupper – under hälsovårdssektorn sorterar kategorier som läkemedel, bioteknik, medicinteknik och vårdbolag.
I USA, som är den ledande landet i världen på aktiehandel, finns exempelvis sektorindex som Nasdaq Biotechnology Index (NBI). Detta index består av cirka 275 bolag som är listade på Nasdaq under kategorierna bioteknik eller läkemedelsbolag. Välkända amerikanska bolag ingår som exempelvis Amgen och Gilead Sciences, men även utländska storbolag som AstraZeneca och Sanofi.
9. Var går gränsen för ett large cap-bolag?
Bolagen på Nasdaq Stockholm är indelade i segment sorterade på storlek – large cap, mid cap och small cap. Ett large cap på Nasdaq Stockholm har ett marknadsvärde på över 1 miljard EUR. I mellansegmentet mid cap ingår bolag med marknadsvärden i intervallet 150 MEUR till 1 miljard EUR. På small cap-listan noteras bolag som har ett marknadsvärde på upp till 150 MEUR.
10. Hur handlar man aktier?
En privatinvesterare kan få tillgång till aktiemarknaden via banker och fondkommissionärer. Många av dessa aktörer erbjuder online-tjänster som gör det möjligt att handla aktier via dator och mobiltelefon.
Handeln för varje aktie sker i en orderbok där köpare och säljare matchar sina intressen mot varandra. Skillnaden mellan bästa köpbud och säljbud kallas för spread. På börsen och i likvida aktier är spreaden liten, men i orderböckerna för mindre bolag är skillnaden oftast större.
Även orderdjupet har praktisk betydelse för handeln, d.v.s. hur många köpare och säljare som har lagt upp sina bud i marknaden. För större, mer likvida bolag är orderdjupet stort och det finns ofta tillräckligt med köp- och säljintresse för att hantera de flesta ordrar.
För mindre bolag kan bristen på orderdjup innebära att man inte är garanterad att få köpa eller sälja alla aktier i sin order till det önskvärda priset, eftersom det matchande intresset i orderboken är otillräckligt.
11. Vad är skillnaden mellan ett noterat och onoterat bolag?
Ett noterat bolag har upplåtit sina aktier till handel på en allmän marknadsplats. På marknadsplatsen matchas investerarnas köp- och säljordrar till gällande marknadspris.
I ett onoterat bolag finns ingen etablerad handel i bolagets aktier. Ofta handlar onoterade bolag om små organisationer, ibland i utvecklingsfas. Det finns dock exempel på mycket stora bolag som inte har upplåtit sina aktier till handel på en marknadsplats, t.ex. IKEA och Tetra Pak.
En notering på Sveriges utvecklade aktiemarknader innebär att de noterade bolagen får tillgång till riskkapital och finansieringsmöjligheter, vilket ofta är kritiskt för många utvecklingsbolag.
12. Vad bestämmer aktiepriset?
Efterfrågan och utbud på den aktuella aktien styr marknadspriset. En positiv syn på bolagets framtida tillväxt och lönsamhet driver upp kursen och en negativ syn på framtiden pressar kursen.
Nyheter som påverkar förutsättningarna för bolaget får ofta omedelbart genomslag i aktiekursen. Inom life science kan sådana nyheter handla om uppnådda milstolpar i utvecklingsprocessen, resultat i kliniska studier, licens- eller partneravtal med större aktörer, m.m.
Vi har i denna artikel tagit upp några vanliga frågor och svar om aktiemarknaden. Det finns givetvis fler frågor och vill du veta mer om investeringar inom bioteknik, läs första delen i BioStocks artikelserie i ämnet här.
